Sverige behöver ekonomisk tillväxt och en kraftfull sådan främjas av ett gott företagsklimat som även stimulerar forskning och utveckling. Men innovationer i näringslivet kräver investeringar och ibland till stora belopp. Genom immaterialrättsligt skydd exempelvis patent blir det möjligt för uppfinnaren/ företagaren att täcka sina kostnader och i bästa fall även att erhålla vinst för egen del och t.o.m. skapa sysselsättning och inkomster för andra.
Patent- och registreringsverkets nyckelroll
Patentmyndigheter spelar en betydelsefull roll för innovationsklimatet. För Sveriges del handlar det om -- förutom det europeiska patentverket -- vårt svenska Patent- och registreringsverk (PRV). Det är där ansökningar om patent, mönster, varumärken eller annat immaterialrättsligt skydd beviljas eller avslås med synnerligen viktiga konsekvenser för sökanden.
Förbättrad service
En svensk ansökan vid svenska patentverket är alltid attraktiv för varje svensk sökande. Denne kan ju göra sina formuleringar på eget språk och kan direkt uppta en diskussion med granskande tjänsteman. En god PRV- service i form av snabb handläggning, fri tillgång till offentlig dokumentation och gratis information befrämjar innovationsklimatet men kräver i sin tur gedigen personalkompetens.
Vad särskilt gäller myndighetens ärendegranskning måste naturligtvis varje ansökan nyhetsgranskas före beslut. Av många skäl bör nyhetsundersökning ske redan före ansökan. En effektiv sådan kräver en tillförlitlig utredning vilket förutsätter bl.a. tillgång till dokumentation av tidigare ärenden.
Det svenska s.k. forskararkivet med amerikanska, tyska och nordiska patentskrifter ingår i PRV:s bibliotek men lyder inte under biblioteksförordningen. Arkivet är en unik guldgruva av central betydelse för intresserade uppfinnare och företagare och särskilt för privata nyhetsgranskare. Det är viktigt att ha möjlighet till egna snabba och billiga nyhetsundersökningar som minskar onödigt och dyrt dubbeluppfinnande men också säkrar ett bättre invändningsförfarande. Forskararkivet har alltför begränsad tillgänglighet. Förhållandena måste förbättras beträffande lokaler, öppethållandetider och service. Härom råder stor enighet i alla intressentgrupper. En sådan förbättring skulle också på sikt ge ökade intäkter till PRV.
Renodlad myndighetsroll
PRV driver sedan länge uppdragsverksamhet dvs. hjälper på begäran allmänheten med bl.a. nyhetsundersökningar, patentansökningar, etc. Så sker genom en särskild myndighetsenhet under namnet Interpat Sweden. Enheten utnyttjar bl.a. myndighetens biblioteksservice inkl. forskararkivet. Vissa tjänster köpes av myndighetens granskningsenhet enligt okända debiteringsnormer. De av uppdragsenheten utförda tjänsterna debiteras uppdragsgivaren enligt okänd prissättning.
Det har framförts kritik mot uppdragsenheten/Interpat i flera avseenden. Det föreligger här en dubbelroll -- man är samtidigt både fristående från och beroende av PRV -- som inger stats- och förvaltningsrättsliga betänkligheter. Detta är förenat med vissa risker eftersom härigenom kan uppkomma jävssituationer och kan skapas lojalitetskonflikter. Situationen kan också uppfattas som illojal konkurrens genom att man har fullständig tillgång till forskararkivet och kan frestas till oren interndebitering och prissättning. Ibland misstänkes att Interpats existens försämrat myndighetens service.
En naturlig konsekvens vore att åstadkomma en renodling av myndighetsrollen. Så kan ske genom en ren privatisering/utförsäljning av uppdragsenheten, modernisering av den gamla kommissionärsrollen eller på annat sätt. Den lämpligaste lösningen bör framtagas genom en utredning av frågan.
Utvidgad rättshjälp
Ibland uppkommer immaterialrättsliga tvister om exempelvis rätten till viss uppfinning eller patentintrång. Ofta blir en uppfinningsrik småföretagare indragen och har då små rättsliga och ekonomiska möjligheter att hävda sin rätt. Starka motiv finns för att utvidga rättshjälpsmöjligheten i dessa mål men då efter behovsprövning och med rimlig självrisk.
Konsekvent småföretagarpolitik
De ovannämnda förslagen ligger helt i linje med regeringens politik i fyra grundläggande punkter, nämligen ekonomisk politik för tillväxt, stimulans till teknik- och innovationsföretag, privatisering av verksamheter som ej måste drivas i statlig regi samt bättre rättssäkerhet för småföretagare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lättillgängligt forskararkiv vid PRV,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om renodlad myndighetsroll av PRV,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgad rättshjälp vid immaterialrättsliga tvister.1
Stockholm den 24 januari 1992 Bengt Harding Olson (fp) Christer Eirefelt (fp)
1 Yrkande 3 hänvisat till JuU