Inför EES-avtalet och kommande förhandlingar för inträde i EG glöms ofta de konsumentpolitiska frågorna bort.
EG har ett konsumentpolitiskt program vars grundkrav är:rätt till skydd av hälsa och säkerheträtt till skydd av ekonomiska intressenrätt till reklamation och skadeståndrätt till information och utbildningrätt att vara representerad och bli konsulterad i konsumentfrågor.
Utöver EG:s regler finns också en ministerdeklaration från EFTA.
I denna sägs att EFTA har:gemensamma mål i konsumentpolitikenvill bredda och stärka samarbetet vill ha hög nivå på konsumentskyddet
Man anger också i deklarationen vilka frågor som är särskilt viktiga för samarbete.ökad marknadstransparens och förbättrad konsumentinformationförbättra konsumenters rättigheter speciellt vid gränsöverskridande transaktionerutveckla tvistlösningsmekanismer speciellt för att lösa gränsöverskridande tvisteråtgärder mot otillbörlig marknadsföring och avtalsvillkor inklusive nödvändig marknadsövervakningsamarbete om konsumenters säkerhetskrav på varor och tjänster skall tillförsäkra hög säkerhetsnivåökat konsumentinflytande i standardiseringenfinna europeiska lösningar på skuldsättningsproblemtillvarata konsumenternas rätt att vara representerade i konsumentpolitiska sammanhang integrera konsumentpolitik i andra politikersamarbeta med Central- och Östeuropa för att utveckla en konsumentpolitik -- bidra med åtgärder.
Sverige har en mycket god konsumentpolitik men det är tveksamt om vi kan leva upp till alla våra åtaganden.
Ur den aspekten är den aviserade översynen av konsumentpolitiken välkommen men resultatet beror naturligtvis på hur direktiven blir utformade.
Enligt vår mening bör de frågor som tas upp i EFTA:s ministerdeklaration speciellt utpekas i direktiven.
Vissa strategiska frågor kan dock inte vänta på en översyn eftersom de måste kunna träda i kraft redan 1993.
Det gäller produktsäkerhet
Sverige bör redan nu besluta att delta i informationssystemen eftersom det är enda möjligheten att snabbt kunna stoppa de produkter som via detta system kommer att klassas som farliga.
Det CE-märkningssystem som finns inom EG innebär att ett företag som fått en vara godkänd för denna märkning får lov att sköta märkningen själv. Märket i sig är ingen kvalitetsgaranti utan innebär att produkten håller mycket lågt ställda säkerhetskrav. Redan nu har man i flera länder konstaterat att det fuskas med märkningen, men det är upp till varje land att själv klara marknadsbevakningen och kontrollen av produkter som kommer ut på marknaden. Detta kommer att ställa stora krav på en fungerande lokal konsumentverksamhet men också på Konsumentverket.
Medverkan i standardiseringen kräver stora personalresurser. För närvarande deltar totalt 21 KOV- personer i 83 olika stdkommittéer, grupper, fullmäktigeförsamlingar och styrelser inom standardiseringen. Trots hård prioritering är detta ändå inte tillräckligt om vi vill bevaka de områden som vi ur svensk synpunkt anser vara viktigast t.ex. barnsäkerhet och funktion, energi, miljö.
Det vid SIS inrättade konsumentrådet skulle kunna vara till hjälp om man hade resurser för att utbilda konsumentrepresentanter. För närvarande finns endast 5 personer utsedda men med lämplig utbildning så skulle skaran kunna utvidgas betydligt. Det finns många lämpliga personer med tillräckligt tekniskt kunnande men som saknar kunskap i de konsumentpolitiska aspekterna.
När det gäller konsumenträtt så finns behov av insatser så snart EES-avtalet är klart för att överföra direktiv och riktlinjer till svensk rätt.
Det finns också behov av att snabbt finna vägar till lösningar på de gränsöverskridande tvister som omedelbart kommer att uppstå.
För att kunna leva upp till det ansvar som Sverige åtagit sig i ministerdeklarationen måste alltså Konsumentverket redan nu få möjlighet att arbeta med de frågor som bedömts vara stategiska för 1992.
Lokal konsumentverksamhet
Behovet av en god lokal konsumentverksamhet behandlas utförligt i en annan s-motion. Vi vill här enbart ta upp frågan om marknadsbevakning och reklamationshantering.
Den lokala konsumentverksamhetens roll i dessa frågor är underskattad. Den utbildning för olika branscher som lokalt bedrivs har medfört att reklamationerna minskat och i många fall helt försvunnit.
Utan lokal verksamhet kommer trycket på ARN att öka dramatiskt.
Detta kommer att ytterligare accentueras när den ovan nämnda CE-märkningen blir vanlig.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om hur den lokala verksamheten skall stimuleras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till översynen av konsumentverksamheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att konsumentverket ges möjligheter att arbeta med de inför EG-anpassningen strategiska frågorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning av konsumentrepresentanter i standardiseringen,1
4. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om hur den lokala konsumentverksamheten skall stimuleras.
Stockholm den 24 januari 1992 Inga-Britt Johansson (s) Bengt Kronblad (s) Marianne Carlström (s) Lisbet Calner (s)
1 Yrkande 3 hänvisat till NU