Frågan om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam har diskuterats under många år.
Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminering (ERK) har åtagit sig att sanera reklamen utan lagstiftarnas inblandning.
Resultatet är tyvärr klent. Detta beror till stor del på att många som producerar reklammaterial står utanför ERK:s inflytande. Intresset hos dessa företag att vidta s.k. egenåtgärder är i många fall obefintligt.
En nämnd som endast består av näringslivets representanter saknar offentlighet. Det minskar möjligheterna till utvärdering och insyn i verksamheten.
Det är oförenligt med dagens syn på jämställdhet att kvinnor eller män i marknadsföring beskrivs på ett sätt som strider mot kravet på mänsklig värdighet och principen om de enskilda människornas skilda värde och rättigheter oavsett kön. Detta gäller både kränkande avbilder och nedvärderande framställning i text.
Det förslag mot könsdiskriminerande reklam som överlämnades till den förra regeringen och som remissbehandlades omkring årsskiftet 1990-91 tillstyrktes vid remissbehandlingen av bl.a. Yrkeskvinnors riksförbund, JÄMO, Fredrika-Bremer-förbundet, Centerns kvinnoförbund, Socialdemokratiska kvinnoförbundet, LO och TCO.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om lagstiftning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att den snarast till riksdagen återkommer med förslag om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam.
Stockholm den 24 januari 1992
Inga-Britt Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Lisbet Calner (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Ulla Pettersson (s)