Många av våra företag använder i sin dagliga verksamhet
kemikalier i olika processer och behandlingar. Många av
dessa kemikalier är starkt frätande, giftiga och miljöfarliga.
I normal drift svarar företaget för att det i driften blir så
få miljöstörningar som möjligt och att kemikalierna tas om
hand på rätt sätt. Tillsynsmyndigheterna har dessutom
ansvaret att kontrollera att företag som hanterar farliga
kemikalier följer de regler och föreskrifter som utfärdats för
företagets miljöfarliga verksamhet.
Systemet för handhavande av farliga kemikalier och
kontrollen av detta fungerar i huvudsak bra. Men om ett
företag upphör med sin verksamhet är det betydligt svårare
att utkräva något ansvar.
Om ett företag som handskats med miljöfarliga
kemikalier upphör med sin verksamhet genom konkurs
eller av andra skäl är risken stor att ingen tar ansvar för de
efterlämnade kemikalierna och farliga restprodukter från
tillverkningen.
Ett exempel på detta är när ett metallföretag i
stockholmsområdet gick i konkurs för ett par år sedan. Ett
år efter konkursen var industriområdet fortfarande inte
iordningställt och ingen kände heller ansvar för att forsla
bort giftiga kemikalier och kärl.
I denna typ av fall blir det i slutändan skattebetalarna via
stat och kommun som får betala för saneringen. I stället för
att belasta skattebetalarna borde ansvaret åvila industrin att
betala för sanering efter företag som använt sig av
miljöfarliga kemikalier.
Ett system med garantiavgifter för företag som handskas
med miljöfarliga kemikalier bör därför utredas. Avgiften,
som bör betalas av samtliga företag med denna typ av
verksamhet, bör samlas i en fond. Fonden bör sedan kunna
användas för att betala för nödvändiga saneringsåtgärder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om garantiavgifter för företag som
använder sig av miljöfarliga kemikalier i sin verksamhet.
Stockholm den 27 januari 1992
Kent Carlsson (s)
Ulrica Messing (s)