Trots goda intentioner från såväl föräldrar, skola som
samhället i stort är barn ofta utlämnade åt godtycke. De
kommer inte sällan i kläm i föräldrarnas eller andra vuxnas
konflikter. Många barn far illa även om deras materiella
behov är tillgodosedda. I rättssammanhang har barn svårt
att komma till tals och deras legitima behov av att bli
lyssnade på åsidosätts alltför ofta.
På senare tid har flera rättsfall gjort det uppenbart att
lagen sätter barns behov i andra hand och att föräldrars eller
andra vuxnas intressen och krav är överordnade barnens.
Som exempel kan nämnas vårdnads- och umgängestvister,
fastställande av faderskap efter insemination, flykting- och
asylärenden.
I Danmark är lagar som berör barn samlade i en
bornelov. Den svenska lagen har ingen sådan motsvarighet.
De lagar som gäller barn återfinns företrädelsevis i
föräldrabalken. Vad man kallar de lagar som berör barn
säger naturligtvis i och för sig inget om lagarnas innebörd
eller om samhällets syn på barn och barns rättigheter.
Men det allvarliga med föräldrabalken är att den i allt
väsentligt har ett vuxenperspektiv som utgångspunkt.
Barnens rätt och behov kommer i andra hand.
Lagstiftningen är i det avseendet föråldrad och ger inget
utrymme för den allt större kunskap om barnaåren och
insikt i barns behov som vuxit fram de senaste decennierna.
Jag anser därför att det finns all anledning att omarbeta
den svenska lagstiftningen med ett barnperspektiv som
utgångspunkt och med syfte att bättre tillgodose barns
behov.
Föräldra- eller vuxenperspektivet bidrar till att
konservera barns utsatthet och därav följande beroende av
olika rättssubjekt.
Dessa rättssubjekt har olika egna skyldigheter eller
preferenser där barnens behov kommer i andra hand. De
analyserar inte sina frågeställningar och problem utifrån
barnens beroendeställning.
En ny barnabalk skulle göra det möjligt att anlägga ett
konsekvent barnperspektiv på den berörda lagstiftningen
och därmed möjliggöra att barnens behov och rättmätiga
krav på respekt överordnas andra rättssubjekt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en barnabalk.
Stockholm den 26 januari 1992
Elisabeth Persson (v)