Åtgärder mot missbruk av aktiebolagslagstiftningen
Aktiebolagslagstiftningen har under senare år i allt
större utsträckning kringgåtts av oseriösa företag i syfte att
komma undan de skyldigheter som åvilar bolaget ifråga.
Särskilt utpräglat har missbruket varit i samband med s.k.
skalbolagsaffärer.
Allt oftare har borgenärer som vill utverka sin rätt
gentemot ett aktiebolag utan att tillgripa konkurs, upptäckt
att bolaget ifråga inte kan delges betalningsföreläggande
eller lagsökning, eftersom bolaget saknar registrerad
styrelse eller annan person som är behörig att ta emot
handlingar för bolagets räkning.
I sådana fall måste borgenären starta en tidsödande
likvidationsprocess för att få en likvidator utsedd. Under
den tid prövning av likvidationsärendet sker, kan en ny
styrelse anmälas för registrering varvid förfarandet vid
tingsrätten läggs ner. Det har förekommit att även den nya
styrelsen avgått, vilket inneburit att ett nytt
likvidationsförfarande måste inledas. Genom ett sådant
agerande har många oseriösa bolag förorsakat stora
förluster för borgenärerna.
På samma sätt kan ett bolag som fått sin fastighet utmätt
i samband med ett lagsökningsutslag förhala försäljningen
genom att avveckla bolagets styrelse.
Kronofogdemyndigheten har nämligen ingen rätt att sälja
fastigheten förrän utslaget delgivits och vunnit laga kraft.
Samma svårigheter uppkommer i samband med en
konkursansökan mot det oseriösa bolaget. Vid sådana
ansökningar är det dessutom ofta av vikt att bolagets
egendom snabbt kan tas om hand av en konkursförvaltare
för att förhindra att bolaget gör sig av med sin egendom eller
vidtar andra illojala åtgärder. Om behörig ställföreträdare
saknas i en konkurssituation måste bolaget först likvideras.
Det kan vara utomordentligt svårt eller till och med
omöjligt att åstadkomma återvinning under tiden.
Enligt ett prejudicerande rättsfall (NJA 1990 s. 114) får
bolaget inte heller delges genom kungörelse om det saknas
uppgift om vem som är behörig att ta emot en handling för
bolagets räkning.
I vissa fall har delgivningen försvårats genom att det i
efterhand uppvisats ett bolagsstämmoprotokoll som visat
att styrelsens sammansättning ändrats.
Det står sålunda helt klart att lagstiftningen inte sällan
missbrukas på ett sätt som direkt drabbar dem som har rätt
att ställa anspråk på bolaget, d.v.s. borgenärerna,
arbetstagarna och staten. Enligt vår uppfattning är de här
påvisade missförhållandena av så allvarlig art att
allmänhetens förtroende för aktiebolagen riskerar att
urholkas. Lagändringar måste därför snarast komma till
stånd i syfte att motverka dessa missbruk.
De förändringar som enligt vår mening närmast kan bli
aktuella är ändringar i delgivnings- resp. konkurslagar.
Delgivningslagen kan ändras på så sätt att delgivning kan
ske med såväl behörig företrädare som registrerad
företrädare. Kungörelsedelgivning bör också få användas
när en juridisk person saknar registrerad företrädare.
Vad gäller konkursansökan är borgenärens rätt
beroende av att det inte går att förhala fristdagen genom att
ställa bolaget utan företrädare i en obeståndssituation.
Problemet kan sålunda lösas genom en ändring av 4 kap. 2
par. konkurslagen, så att fristdagen i den angivna
situationen är dagen för ansökan om likvidation, under
förutsättning att konkursansökan görs inom tre veckor från
den dag då likvidationsbeslutet vann laga kraft.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en ändring av
delgivnings- och konkurslagarna i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 27 januari 1992
Bengt Silfverstrand (s)
Jan Andersson (s)