med anledning av prop. 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten 1993--1996 m.m.
Inledning
Propositionen innehåller inga avgörande förslag till
förändring av ägarstrukturen för Sveriges Radio. De gamla
ägargrupperna blir kvar men utökas med ytterligare en
ägargrupp bestående av konst- och
vetenskapsakademierna. Hembudsrätten försvinner, så att
om någon lämnar sitt styrelseuppdrag övergår aktierna till
staten.
Förändringen av den nuvarande organisationen innebär
att moderbolaget försvinner och ersätts av tre olika
aktiebolag; ett vardera för radio, televisionen och
utbildningsradion. Lokalradion kommer i fortsättningen att
ingå i riksradion. Antalet personer i respektive
bolagsstyrelse sänks från 15 till 9 ledamöter.
Avtalstidens längd förkortas från sex till två år, 1 januari
1993--31 december 1996.
Statens uppdrag till de tre bolagen blir oförändrat. Det
innebär i huvudsak att de skall erbjuda alla publikgrupper
ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet.
Reklamförbudet fortsätter att gälla förutom att
sponsring enligt vissa regler blir tillåtet. Verksamheten skall
som hittills vara avgiftsfinansierad. Bolagen får ett
besparingskrav på 100 miljoner under de två närmaste åren
men dessa pengar får företagen omdisponera för att
reformera verksamheten. Pengarna till de tre bolagen
beslutas enlig en modell som de tre bolagen kommit överens
om.
Förändringen innefattar även ett serviceföretag, Svensk
Rundradio AB, som ska överta ansvaret för
rundradiotekniken. (En uppgift som nu handhas av
televerket.) Det nya bolaget ska också ha ansvar för
fördelningen av statliga pengar.
Ett särskilt publikråd bildas med uppgift att svara för
kontakterna med allmänheten. Detta råd får ett eget
sekretariat.
Avtalstiden
Vänsterpartiet anser inte att det finns skäl att förkorta
avtalstiden till fyra år. Vi föreslår att det nya avtalet
omfattar perioden 1 januari 1993--31 december 1998 -- dvs.
sex år. Detta bör ge public service-företagen möjlighet till
långsiktig planering och organisationsutveckling.
Reklam och sponsring
Det är av synnerlig stor vikt att public service-företagen
är reklamfria och vi delar uppfattningen att de skäl som
anförts mot reklam fortfarande är aktuella. Gränserna
mellan reklam och sponsring är ibland oklara. Vi anser att
det är lätt att uppfatta meddelanden om sponsrade program
som en typ av reklam. För att inte riskera en förväxling är
det av synnerlig vikt att sponsringsmeddelanden är diskreta
och endast visas i form av text utan logotyp eller annan
symbol.
Utlokalisering av en nyhetsredaktion
Besluten med anledning av 1986 år proposition innebar
att vi fick en så kallad ''distriktsbaserad'' kanal
(Sverigekanalen, TV2) och en kanal baserad på resurserna
i Stockholm (kanal 1). Tanken var god, men den fullföljdes
inte i och med att både nyhetsredaktionen och ledningen
också för den ''distriktsbaserade'' kanalen lades i
Stockholm. Det är nu hög tid att fullfölja reformen.
Det är bra att propositionen föreslår skilda
nyhetsredaktioner för TV1 och TV2 och att man menar att
det är önskvärt med en spridning i nyhetsurval, analyser och
kommentarer. För detta krävs dock att TV2 i större
utsträckning än tidigare profilerar sig som en
distriktsbaserad kanal och använder mer inslag från de olika
regionala TV-stationerna.
Ägarförhållandena
Vi är överens om vikten av att slå vakt om
folkrörelseägandet i TV- och radioföretagen, men anser
också att exempelvis handikapp-, freds-, miljö- och
invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett eventuellt
delägande. Vi delar också uppfattningen att styrelserna kan
bli mindre och att de skall bestå av personer med ''stor
integritet och sammantaget representera den kunskap och
erfarenhet som är relevant för verksamheten''.
Det kulturella urvalet
De olika företagen skall ha maximal frihet att utveckla
programmen inom ramen för reklamförbudet. Vi anser
dock att det vilar ett stort ansvar på företagen när det gäller
att upprätthålla balansen mellan svenskproducerade
program i TV och svensk musik å ena sidan, och utländska
program och musik å den andra. I avtalet står att SVT/RR
skall främja kulturell förnyelse och tillhandahålla ett
mångsidigt utbud och att svenska artister och verk av
svenska upphovsmän i betydande omfattning ska
förekomma.
Vänsterpartiet anser att det är omöjligt att i siffror
precisera vad som ska anses vara av betydande omfattning,
men vi menar att de tre bolagen i större utsträckning än vad
hitintills varit fallet måste prioritera svenskproducerade
program och musik av svenska artister.
Begränsning av hembudsrätten
Vänsterpartiet anser att hembudsrätten ska begränsas så
att staten inte kan bli majoritetsägare av bolagen. Vi
föreslår en reglering av statens andel till 20 procent. Detta
skulle garantera övriga intressenters inflytande i de olika
bolagen.
En oberoende programtidning
En oberoende programtidskrift behövs för att kritiskt
granska och utvärdera radion och televisionen och samtidigt
erbjuda allsidig information till tittare och lyssnare. Det
finns inget förslag i propositionen som tar upp Röster i
Radio/TVs framtida ställning. Vi föreslår en organisation
där de tre bolagen samsas om en gemensam redaktion och
utgivning. I den instruktion som vi anser behövs för denna
verksamhet föreslår vi att det skrivs in en klausul om
tidningens fristående ställning gentemot bolagen.
Lokalradion
När det gäller lokalradion anser Vänsterpartiet att det
behövs regler för hur denna ska vara utformad. I
propositionen sägs att lokalradion ska ha minst samma
omfattning som för närvarande. Det finns tecken som tyder
på att lokalradion håller på att förlora sin lokala prägel. Det
finns t.ex. en risk att det kommande P4, som det kommer
att kallas, blir ett fönsterprogram, med lokala inslag insatta
i en riksproducerad enhet. Vi vill i det sammanhanget också
erinra om de förslag som finns om att göra P3 till en
renodlad ungdomskanal för att därefter låta P4 sända
riksprogram som riktar sig till de äldre, vilket ytterligare
skulle stärka den utvecklingen.
I dag är det tre gånger billigare att producera en timme
lokalprogram än en timme riksprogram. Vänsterpartiet vill
att delar av denna besparing skall gå till att förbättra
kvaliteten på lokalradions verksamhet. Vi vill också, mot
bakgrund av den kommande strukturomvandlingen, att
resurser satsas för att möta en kommersiell konkurrens
genom en förstärkning av det lokala programutbudet.
Personalutveckling är viktig. Lokalradion måste kunna
behålla och utveckla sin personal. I dag är
personalomsättningen allt för stor. Att det sker en
löneutjämning är viktig men det är också viktigt att
resurserna fördelas någorlunda rättvist mellan riksradion
och lokalradion. Vi anser att det måste göras en annan
fördelning av licensmedlen till lokalradions förmån.
Det behövs ett förtydligande av de särskilda riktlinjerna
för Sveriges Radio ABs lokala sändningsverksamhet.
Vänsterpartiet anser att dessa är allt för otydliga. Vi tror
inte att radionämnden ska sättas som bevakare av denna
verksamhet. De kan inte bevaka och vara garanter för en
lokal programkvalitet, som i stort sett styrs av
resursfördelningen.
Vänsterpartiet anser att begreppet lokal
sändningsverksamhet skall förtydligas och ges en mer
konkret innebörd. Det skall innefatta ett uttalat ansvar för
lokalt innehåll och lokal nyhetsproduktion. Vi anser att
detta bör vara en viljeinriktning från riksdagen för att den
lokala kompetensen och det lokala innehållet ytterligare
skall kunna stärkas i en ökande konkurrens om lyssnarna.
Utbildningsradion
Vänsterpartiet anser att Utbildningsradion har en viktig
funktion. Vi vänder oss mot att regeringen ska ha någon
form av vetorätt när det gäller deras verksamhet och pröva
deras behov av pengar. Under avtalsperioden ska det
således finnas möjlighet för bolaget att få ytterligare medel
till sin programverksamhet. Vi anser att företrädare för
staten och det nya bolaget ska snabbutreda de behov som
företaget har och att dessa medel redan från start ska stå till
Utbildningsradions förfogande. Detta är enda sättet för
bolaget att kunna göra en långsiktig och vettig planering.
Goda sändningstider har hittills varit ett problem som måste
lösas så att Utbildningsradion garanteras lämpliga
programtider.
Insatser för funktionshindrade
Det behövs en rad förbättringar i programverksamheten
när det gäller handikappade. Vänsterpartiet anser att dessa
bör göras kontinuerligt och i samråd med
handikapprörelsen.
Det behövs en anpassning av program så att dessa
grupper bättre kan tillgodogöra sig programutbudet. En
satsning på Text-TV och den nya teknik som finns för
textning av program, ljudkorrigeringar etc är ovärderlig för
framför allt hörselskadade. Direkttextning av centrala
debatter, magasin och nyhetsprogram skulle kunna bli en
självklarhet.
Teckentolkningen är ett annat eftersatt område.
Teckenspråk är inte svenska. Det är ett eget språk byggt på
en egen grammatik och en egen satsbyggnad. För att döva
lättare ska kunna hänga med i samhällsdebatten och nås av
viktig samhällsinformation måste användningen av
teckenspråket öka och tekniskt utvecklas inom TV-
medierna. Därför behövs en utbyggnad av Text-TV.
En stor brist råder också på lätta nyhetsprogram för
människor som är utvecklingsstörda. Vuxna med detta
funktionshinder saknar idag nyhets- eller
informationsprogram som vänder sig särskilt till dem.
Programinformationen måste vara allsidig. Den måste
finnas på kassett, i databas, som punktskrift och ges med
större ordformat i särskilda TV-sändningar.
Televisionen har unika möjligheter att göra insatser för
handikappgrupperna. Det kan vara utsändningar av
dagstidningar, veckotidningar och olika tidskrifter. Det kan
också vara fråga om mer svårfångad samhällsinformation
som nya förordningar och förändringar i olika
försäkringssystem, eller det kan vara utveckling och
tillämpning av katastroflarm. Vänsterpartiet anser att
sådana verksamheter ska utvecklas. Vi föreslår därför att en
särskild samrådsgrupp för dessa frågor tillsätts med
representanter för den avgiftsfinansierade TV-
verksamheten, de handikappades organisationer,
Handikappinstitutet och Televerket.
Barnen och TV
Barn har ett annat förhållande till radio och TV än
vuxna. De är mer mottagliga för påverkan och har svårt,
ofta är det omöjligt, att förhålla sig kritiska till det de ser
och hör. Barn är i ett stadium av utveckling då radio och TV
faktiskt formar deras personlighet och framtida
förutsättningar.
Vänsterpartiet anser därför att de nya TV-bolagen måste
ta ett större ansvar för att producera bra, underhållande,
spännande och fängslande program för barn. Bilder som
knyter an till deras verklighet och som kan vara värdefulla
för att bearbeta problematiska situationer. Påverkan av
framtida könsrollsmönster, förhållande till språk och etnisk
identitet är frågor som är särskilt viktiga i detta
sammanhang.
Vänsterpartiet önskar sig en radio och television som så
långt det är möjligt arbetar för att stödja barns utveckling.
En satsning på bra radio och TV för barn är därför helt
central. Riksdagen borde ställa som krav att avtalet mellan
staten och bolagen innehåller en inriktning enligt ovan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att avtalsperioden med de nya
mediabolagen skall omfatta sex år enligt vad i motionen
anförts om planering och stabilitet i de nya bolagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett breddat delägande av den
avgiftsfinansierade televisionen,
3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av svenskproducerade program och
musik av svenska artister,
4. att riksdagen beslutar att hembudsrätten för staten
endast får omfatta 20
% av aktierna,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
programtidning enligt vad i motionen anges om en
fristående tidning för de nya bolagen,
6. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalradions situation,
7. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för
lokalradions verksamhet enligt vad i motionen anförts om
lokal programkvalitet och lokal nyhetsbevakning,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
medelsanvisningen till Utbildningsradion enligt vad i
motionen anförts om att Utbildningsradion skall få ett fullt
budgetansvar,
9. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en
särskild samrådsgrupp mellan bolagen,
handikapporganisationerna, Handikappinstitutet och
Televerket, enligt vad i motionen anförts om behovet av
teknisk utveckling m.m.,n
10. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning och inriktning på program för barn.
Stockholm den 10 april 1992
Lars Werner (v)
Bertil Måbrink (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Annika Åhnberg (v)
Rolf L Nilson (v)