Turismen är inte en bransch som direkt kan jämföras
med andra näringar. För att turismen skall kunna utvecklas
krävs engagemang och insatser inte bara från näringens sida
utan också från många samhällsorgan. Turismen kan därför
inte handläggas som en rent näringspolitisk fråga.
90-talets debatt om turism och rekreation kommer att
handla om natur- och kulturfrågor och allas möjligheter till
en rik fritid. Krav kommer att ställas på turistnäringen
och -- framför allt -- på samhället.
Det är först när vi tar hänsyn till helheten som vi kan
skapa en seriös turistpolitik.
Riksdagen har -- senast 1984 -- lagt fast målen för
turistoch rekreationspolitiken. De viktigaste målen för
samhällets politik är att utveckla turismen så att den ger
största möjliga sysselsättning samt regional-, valuta- och
välfärdspolitiska effekter.
Riksdagen har också varit enig om att arbetet med
turistoch rekreationsfrågorna bör -- om det skall bli
framgångsrikt -- utgå från såväl ekonomiska som sociala
utgångspunkter.
Regeringen skriver i propositionen ''att de turistpolitiska
målen som riksdagen tidigare beslutat om inte längre har
någon aktualitet''.
Vi hävdar att målen fortfarande är i högsta grad
aktuella. Men vi är samtidigt beredda att söka nya vägar och
strategier för att nå dem.
Framförallt måste instrumenten bli skarpare genom att
näringens, myndigheters och organisationers ansvar, roller
och uppgifter preciseras och genom att man koncentrerar
sig på vad var och en är mest kompetent att utföra. Statens
uppgift blir i första hand att stödja och stimulera och vid
behov samordna resurserna till för landet slagkraftiga
insatser.
Ett nytt turistråd
Med hittillsvarande organisation har turistrådet inte
tillräckligt effektivt fungerat som det samordnande och
stimulerande organ som det var tänkt att vara för att
samtliga fastställda mål skulle kunna uppnås. Detta har
bl.a. påpekats av riksdagens revisorer.
Riksdagen beslutade därför den 19 december förra året
att omstrukturera turistrådet. Riksdagen beslutade också
att staten även fortsättningsvis skall stödja verksamheten.
Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen endast
efter några veckor föreslår att turistrådet skall avvecklas.
Ännu mer anmärkningsvärt är att regeringen några dagar
efter riksdagsbeslutet i ett regleringsbrev till turistrådet ger
uppdraget att påbörja avvecklingen.
Sverige behöver ett nationellt turistråd i likhet med
övriga länder i Europa.
Det nya turistrådets uppgifter skall koncentreras till
marknadsföringsuppgifter med ett aktivt engagemang från
turistnäringen och dess organisationer. Näringens ansvar
bör öka väsentligt i förhållande till i dag -- både vad gäller
verksamhetens inriktning och dess finansiering. Detta
överensstämmer helt med s-regeringens tidigare
utredningsdirektiv.
Förslaget att Svenska institutets presentation av Sverige
utomlands även skall omfatta turistiska aspekter bedömer
vi som intressant. Vi vill dock avvakta dels förslaget från
den särskilda beredningen, dels förslaget till en
omstrukturering av turistrådet innan vi tar ställning.
Oavsett organisationsformen för ett nytt turistråd vill vi
poängtera att staten -- utöver ett ekonomiskt engagemang --
skall ha ett ansvar inom organisationen. Vid en eventuell
aktiebolagsbildning skall staten vara delägare.
Ett statligt engagemang är också nödvändigt för att det
nya turistrådet skall få den status som krävs för att kunna
agera i internationella sammanhang.
Regeringens förslag att endast ge statligt stöd ytterligare
ett år är orealistiskt. Förhandlingar får avgöra i vilken takt
näringen kan öka sin medfinansiering.
Vi föreslår att regeringen återkommer med ett nytt
förslag som har sin utgångspunkt i riksdagens beslut från
december.
I den allmänna reserv för tillkommande utgiftsbehov
som är inlagd i vårt budgetalternativ har vi avsatt medel till
ett omstrukturerat turistråd.
En ny delegation för samordning och utveckling av
turist- och rekreationspolitiken
Samordningsfunktionen
Turismen är inte en funktionellt sammanhållen sektor på
samma sätt som t.ex. sjukvård och skola. Verksamheten är
tvärsektoriell och omfattar många olika funktioner.
Framgång eller misslyckande beror ofta på om en smidig
samverkan mellan berörda parter kan uppnås eller ej.
För att turismen skall kunna utvecklas krävs
engagemang och insatser inte bara från näringens sida utan
också från många samhällsorgan. Det kan gälla
vägmyndigheter, miljövårdsmyndigheter, statliga
planeringsorgan, AMS, utbildningsväsendet, NUTEK,
länsstyrelser och utvecklingsfonder m.fl.
Några exempel: Vägar och hela transportsektorn
tillgodoser turismens servicebehov. Turistorter och
turistregioner måste utvecklas till fungerande
servicecentra. Natur- och kultursektorn har ofta de
aktiviteter och upplevelser som gör att turisterna lockas
till -- stannar kvar i -- Sverige.
Detta är ''produkter'' som kommuner, landsting,
länsstyrelser, olika myndigheter och organisationer oftast
ansvarar för.
För att stimulera till samverkan och för samordningen av
sådana insatser ansvarar den nuvarande delegationen inom
turistrådet.
Ett organ för samordning behövs även framdeles. De
myndigheter och organisationer som i dag på olika håll var
och en för sig arbetar för att utveckla och öka resandet till
och i Sverige måste även fortsättningsvis ha tillgång till
kunskaperna, kompetensen och den möjlighet att stimulera
till gemensamma insater som finns hos den nuvarande
delegationen. En sådan samordning bidrar i hög grad också
till att de resurser som stat, landsting och kommuner satsar
används på ett effektivare sätt.
Den småskaliga turismen har sina bästa
utvecklingsförutsättningar i utpräglad glesbygd. Som
regionalpolitiskt instrument ger den därför unika
möjligheter. Verksamheten är starkt beroende av den
samhällsservice som erbjuds och denna service är nästan
alltid en del i den turistprodukt som skall erbjudas turisten.
Inte sällan drivs denna turism dessutom som
komplementverksamhet till andra näringar. Behovet av
samordnande samhällsinsatser är mot denna bakgrund
stort. Turistrådets delegation bevakar dessa frågor särskilt.
I ett läge där glesbygden nu är särskilt utsatt och de
alternativa utkomstmöjligheterna blir allt färre är fortsatta
insatser i denna del angelägna.
Rekreationspolitiken
Till ett bra liv hör en bra fritid. I ett bra samhälle ingår
därför också fritiden i välfärdsbegreppet. Rekreation och
turism är väsentliga delar av vår fritid.
För att alla på sin semester och övriga fritid skall ha goda
valmöjligheter måste förutsättningarna för både
avkopplande och intressanta upplevelser finnas. Ett rikt och
varierat utbud av kultur, våra nationalparker,
kommunikationer är exempel på viktiga komponenter för
en verklig valfrihet. Samhället har här ett självklart ansvar.
I vetskapen om den allt större betydelse
rekreationsfrågorna kommer att få bedömer vi det därför
som mycket angeläget att den nuvarande delegationens
verksamhet ges möjligheter att utvecklas.
En av turistrådets nuvarande uppgifter är också att
förbättra breda folkgruppers möjlighet till turism och
rekreation. Ansvaret för att stimulera till insatser för att
förverkliga denna målsättning -- det välfärdspolitiska
målet -- ligger i stor utsträckning på nuvarande delegation.
Kunskaperna -- och möjligheten till egna initiativ -- som
den nuvarande delegationen har i dag betyder mycket för
samordningen och informationen på detta område.
Utvecklings- och försöksverksamheten
Den nuvarande delegationens utvecklings- och
försöksverksamhet innehåller uppbyggd kunskap samt idéer
och förslag på angelägna utvecklingsinsatser. Ett av de
större projekten är ett program för utveckling av
Naturturismen.
I försöksverksamheten arbetar man med att t.ex. låta en
viss kommun pröva nya grepp när man bygger upp sin
turistorganisation. Erfarenheterna förmedlas sedan till
andra kommuner.
Inget annat organ i samhället har motsvarande
kunskaps- och erfarenhetsbas på det här området. Därför
är det av största vikt att arbetet med dessa frågor förs över
till den nya delegation.
Bidrag till organisationer
I budgetpropositionen nämns ingenting om de
nuvarande bidragen till organisationer. Vi anser att
bidragen -- som i dag fördelas av turistrådet -- skall finnas
kvar och att de behöver höjas.
Många organisationer tar på sig viktiga
samhällsuppgifter utöver det man gör för sina medlemmar.
Ett exempel är Svenska turistföreningen som ansvarar för
vandrarhem, båtturism och fjällanläggningar.
Turistföreningen har erbjudit sig att utöka sin service till
allmänheten, men vill då ha ersättning för detta. För att
kunna höja bidragen föreslår vi en ökning av anslaget.
Bidragen skall framdeles fördelas av den nya
delegationen. Men för att viktiga organisationer -- om den
nya delegationen men inte hinner komma igång med sin
verksamhet till 1 juli 1992 -- inte skall bli utan bidrag
budgetåret 1992/93 bör bidragen detta år fördelas av
regeringen.
Vi föreslår att den nuvarande delegationens ansvar
och kompetens överförs till en ny delegation och att
representanter för de mest berörda myndigheterna och
organisationerna ingår i delegationen. Delegationens kansli
kan t.ex. lokaliseras till Östersund och administrativt knytas
till glesbygdsdelegationen.
Anslag:Delegationen 11 000 000
kr.Utvecklings- och försöksverksamheten 4 000 000
kr.Bidrag till organisationer 5 000 000
kr.
Turismen -- en av våra största näringsgrenar
Enligt Sveriges turistråd omsatte svensk turism 1989
drygt 100 miljarder kronor. Branschen består av cirka 21 000
företag som sysselsätter 200 000
hel- eller deltidsanställda. Drygt hälften av
omsättningen kommer från verksamheter som brukar
hänföras till turistnäringen medan återstoden kommer från
verksamheter inom andra områden, t.ex. detaljhandel och
kommunikationer. Därutöver tillkommer investeringar i
och underhåll av fritidshus, husvagnar, fritidsbåtar,
fritidsutrustning m.m. för mångmiljardbelopp varje år.
Turismen skapar lika många helårsarbetstillfällen som
exempelvis massa-, pappers- och grafisk industri
tillsammans.
Utländska besökare i vårt land omsätter drygt 16
miljarder kronor. Det är i jämförelse med svensk export
drygt 3 %
av den totala exporten och 15 %
av tjänsteexporten. En viktig skillnad är att både
leveransen och konsumtionen sker i Sverige.
Turistnäringens andel av bruttonationalprodukten är 3--4 %.
Av varje spenderad ''turistkrona'' går över 60 %
tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter.
Turistföretagen är ''motorn'' i turismens utveckling.
Utan en fungerande och lönsam näring faller inte de
positiva effekterna ut i form av förbättrad bytesbalans, ökad
sysselsättning och effekter för glesbygden.
Företagen har, i motsats till nästan all annan
näringsverksamhet, goda utvecklingsmöjligheter i
regionalpolitiskt svaga regioner.
Liksom inom andra näringar skall turistföretagen själva
i första hand svara för sin egen produktutveckling och
företagsutveckling.
Men turistföretagen skall ha rätt till samma stöd som
andra företag kan få genom generella politiska åtgärder
samt riktade stöd som t.ex. småföretagarstödet eller genom
stöd från t.ex. länsstyrelser, utvecklingsfonder och
NUTEK.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagarbransch.
Detta förhållande har hittills ägnats alltför liten
uppmärksamhet. Företagen brottas med samma problem
som småföretagen i andra näringar. Det tar sig uttryck i
begränsade resurser för satsning på framtiden vad gäller
ekonomisk utveckling, marknadsinsatser, utbildning osv.
Turismen är en ''basnäring'' sett till sysselsättningen i
många glesbygdskommuner. Här är redan NUTEK
engagerat i företagens utveckling genom det
regionalpolitiska stödet. Denna verksamhet skulle få en
bredare bas om småföretagarverksamheten vid NUTEK
även omfattade turistföretag.
NUTEK bör med sin kunskap och erfarenheter om
småföretagandets villkor kunna tillföra kompetens som
sätter turismens företagsutveckling i fokus. Detta skulle
också medföra ett bättre utnyttjande av samhällets/statens
resurser.
Vi föreslår att NUTEK får ett uttalat ansvar också för
turistföretagen.
Turistrådets nuvarande forsknings- och
utvecklingsverksamhet
Flera av forskningsprojekten är kommersiellt intressanta
och kan överföras till nya intressenter. En utlokalisering av
några av de större projekten har påbörjats/planerats till
Östersund.
Den omfattande kunskapsbank och de databaser som
turistrådet byggt upp -- liksom flera av nuvarande projekt --
är av allmänt intresse och måste tas till vara och
vidareutvecklas. Denna verksamhet bör lämpligen knytas
till universiteten och högskolorna.
Vi förutsätter att regeringen återkommer med förslag
till hur verksamheten skall överföras till nya huvudmän.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att de fastlagda målen för turist- och
rekreationspolitiken skall gälla,
2. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att ett nationellt turistråd med statligt ekonomiskt
engagemang samt ansvar inom organisationen skall finnas,
3. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen snarast
återkommer med förslag till omstrukturering och
finansiering av marknadsföringsdelen av Sveriges turistråd
i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar att ansvarsområdet för
turistrådets delegation överförs till en delegation för
samordning och utveckling av turist- och
rekreationspolitiken,
5. att riksdagen till nytt anslag Delegationen för
samordning och utveckling av turist- och
rekreationspolitiken under förutsättning av bifall till
yrkande 4 för budgetåret 1992/93 anvisar 11
000
000 kr.,
6. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen
återkommer med förslag till organisation och lokalisering
av Delegationen för samordning och utveckling av turist-
och rekreationspolitiken i enlighet med vad i motionen
anförts,
7. att riksdagen till Delegationen för samordning och
utveckling av turist- och rekreationspolitiken till ny
anslagspost Utvecklings- och försöksverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisar 4
000
000 kr.,
8. att riksdagen till Delegationen för samordning och
utveckling av turist- och rekreationspolitiken till ny
anslagspost Bidrag till organisationer för budgetåret
1992/93 anvisar 5
000
000 kr.,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att närings- och
teknikutvecklingsverket får ett uttalat ansvar också för
företagsutveckling och regional utveckling av
turistföretagen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om turistrådets forsknings- och
utvecklingsverksamhet.
Stockholm den 27 januari 1992
Åke Gustavsson (s)
Maja Bäckström (s)
Berit Oscarsson (s)
Anders Nilsson (s)
Leo Persson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Björn Kaaling (s)
Monica Widnemark (s)
Lennart Nilsson (s)