Man möter ofta inställningen att turist-, rese- och fritidsindustrin visserligen är trevlig och oförarglig, men inte någon riktigt viktig och inkomstbringande verksamhet. Socialdemokraterna gjorde här stor skada genom att behandla turismen mer som en social rättighet och regionalpolitiskt instrument än som en professionell bransch. För dem handlade det i första hand om att ge pengar till turismens mellanhänder i stället för att skapa drägliga förutsättningar för branschens företag.
Momshöjningen är ett särskilt kapitel. Den slog starkt igenom redan 1990 och under sommaren 1991 minskade antalet övernattningar i s.k. kommersiella boendeanläggningar med 3,8 miljoner kronor eller med 16 procent jämfört med året innan. Därför är den nyligen genomförda sänkningen välkommen och ett första steg mot EG-nivån.
Några data om rese- och turistnäringen
Besöksnäringen består av ca av 21 000 företag och ger försörjning till ca 200 000 personer. Omsättningen beräknas uppgå till ca 100 miljarder kronor eller drygt 4 procent av bruttonationalprodukten. Sverige har i motsats till övriga världen f.n. en minskning av turismen.
När man talar om turismen är det ett mycket vittomfattande begrepp man rör sig med. Det finns många ord och uttryck som används som synonymer i sammanhanget, t.ex. besöksindustri, reseindustri, besöksnäring. Vad som avses är de tjänsteproducerande företagen som baserar hela eller en del av sin verksamhet inom turism eller reseliv. Branschen består av många delbranscher. Vissa domineras av ett fåtal mycket stora företag, inom andra områden av tusentals små företag.
I hela världen arbetar 115 miljoner människor inom turistindustrin -- världens största industrigren -- och den växer dubbelt så snabbt som den globala bruttonationalprodukten. I dag svarar den för ca 5,5 procent av världens samlade bruttonationalprodukt och den förväntas öka årligen med drygt 8 procent. 1990 reste 450 miljoner människor, eller nästan 10 procent av jordens befolkning, från ett land till ett annat. Vid sekelskiftet räknar man med att hälften av jordens befolkning åtminstone någon gång under året ska korsa en nationsgräns. Att förflytta sig mellan länder kommer att bli något naturligt i framtiden. Att resa blir lika självklart som mat och kläder -- d.v.s. en förutsättning för modernt liv -- i arbete lika väl som på fritid.
Utbildning och forskning inom resebranschen är framstående -- utom i Sverige -- där vi först på senare år fått viss högre utbildning. Med forskningen är det inte mycket bevänt -- i dag finns en adjungerad professor vid Högskolan i Östersund. Ökade satsningar på utbildning och forskning är därför något som i framtiden är nödvändigt om man vill höja branschens status och utvecklingsmöjligheter.
Ett särskilt problem i Sverige är att svenskarnas intresse att resa i andra länder vida överstiger andra länders intresse att resa i och till Sverige. Utlänningars konsumtion av varor och tjänster i Sverige avtog dessutom kraftigt 1990 d.v.s. det år då hotell- och restaurangmomsen höjdes. Riksbankens underskott för resevalutor ökade då till 20,5 Mdr från att ha varit 17,5 Mdr två år tidigare.
När ett lands turism minskar brukar krig, revolution eller hungersnöd vara skälet. Vi har lyckats med konststycket att mota bort turisterna utan att ta till sådana drastiska medel. Vi har helt enkelt prisat ut oss och informerat bort oss. Sverige är ett okänt turistland. Vad folk vet om oss växlar självklart från land till land. Men det finns några gemensamma drag. Folk känner till att det regnar om sommaren, är mörkt om vintern och dyrt hela året. Man är inte heller särskilt förtjust över tråkiga och föga serviceorienterade svenskar. Däremot uppskattar man den orörda naruren, de vackra landskapen och de rena vattnen.
Vi blir ofta förnärmade över utlänningars brist på uppskattning och tycker att de lika bra kunde stanna hemma. Den inställningen har vi inte råd med utan vi behöver vara med i världens största och mest expansiva näringsgren där vi har bra förutsättningar att lyckas om vi anstränger oss.
Ändra förutsättningarna
De första stegen har redan tagits för att ändra branschens möjligheter genom de nya förutsättningarna för småföretagande. Även om turistnäringen har fått rimligare arbetsmöjligheter kommer det att dröja innan priserna sjunkit till en konkurrenskraftig nivå.
Därför måste vi nu ta itu med annat. Det första är kanske just att lära oss att ta emot människor från andra länder så att de känner sig välkomna, oavsett om de kommer som affärsmän, turister eller studenter. Det är en ära att de vill komma just till oss. Vi måste visa dem intresse och uppskattning, lära känna dem och låta dem lära känna oss.
Det är inte fråga om att göra våld på sin personlighet utan det handlar mer om att förstå den egna kulturen och medvetet lära sig att bryta mot dess normer och skapa den personliga kontakt som många besökare säger sig sakna och vilja ha. Dessutom behöver vi systematiskt arbeta på att få fler turister att komma hit. Dels genom att utveckla det vi har att erbjuda dem och förpacka det mer professionellt (här har vi mycket att lära av våra nordiska grannar). Dels genom att berätta om vårt utbud klart, konsekvent och begripligt.
På fem år skulle vi kunna fördubbla besöksindustrin i Sverige -- om vi bara driver upp en liten del av det intresse vi under åren ägnat textil, varv, stål och andra industrigrenar i utförsbacke. Här har ju branschen som omväxling ordentliga tillväxtutsikter.
Sverige duger
Vi har en nästan ödmjuk inställning till Sverige som turistland; det duger nästan inte åt svenskarna, vad kan det då ha att erbjuda människor från andra länder?
Vi tror lätt att alla turister söker sig till värmen. Det gör vi svenskar men inte folk som bor i varma klimat. De vill bort från värmen under sommaren. I Sydeuropa och andra tättbefolkade områden längtar man efter naturupplevelser och annat än vad packade badstränder erbjuder. Det svenska sommarljuset fascinerar liksom midnattssol och allemansrätt.
Att vara turist behöver inte betyda att slå runt. Så kanske vi svenskar ser det i restriktionernas Sverige. De flesta sätter värde på andra upplevelser.
Sverige är inte det billigaste av länder att besöka men turister från vissa länder kan få god valuta för pengarna och bättre kommer det att bli när Sveriges ekonomi kommer i ordning.
Vi måste också komma ihåg att Sverige inte är det bästa för alla och därför noga ta reda på vilka målgrupper som värdesätter våra kvaliteter. Kanske behöver vi också bemöda oss om att berätta om dem för våra kommande gäster.
Nytt och spännande
Stockholm är världens mest exotiska stad med mångfald och kontraster som är större än i Paris, Tokyo och London, skrev en italiensk dagstidning. Vi glömmer lätt att det vi själva finner vardagligt ch självklart kan vara nytt och spännande för främlingar. Inte heller tycker svenskarna om att betecknas som ''exotiska''. Vi ser oss helst som moderna och rationella. Men varför inte gilla läget och uppskatta omvärldens bild? Det är ändå den som avgör.
Västgötarna tänker inte särskilt mycket på att de förvaltar en 4000 år gammal kultur, att deras stendösar ifråga om ålder knappast står pyramiderna efter och att man på sina håll har svårt att ta ett spadtag utan att få upp en stenyxa eller en pilspets.
Inte heller finner upplänningarna någon större förundran över sina gravbackar och sina 1300 tätt stående runstenar från vikingatidens slut. Kring just vikingatiden växer intresset utomlands.
Mycket av det som utlandet fått ta del av har varit sådant som kulturbyråkraterna ansåg skulle stödja ''den svenska modellen''. Eftersom den nu är död och begraven borde vi i stället vara mogna att föra ut det som människor är genuint intresserade av. Det har framstått som löjeväckande och provinsiellt att vi inte har befattat oss med det som fascinerar andra länders kulturelit.
Utomlands vill man ha vikingakultur, runstenar, Heliga Birgitta, regalskeppet Vasa, Gustav II Adolf, Linné, Bellman, August Strindberg, Selma Lagerlöf, Ingmar Bergman, Astrid Lindgren, Tomas Tranströmer, Lars Gustafsson och andra företrädare för vår kultur av hög kvalitet. Svenska sångare och sångerskor möter ett ökat intresse utomlands liksom våra kompositörer och musiker. Vår design och arkitektur väcker på nytt intresse och respekt.
De svenska traditionerna med kräftskivor och midsommarstång är annat som förvånar och skapar intresse.
Europas sista vildmark
Vår orörda natur är kanske vår dyrbaraste resurs, som det gäller att vårda och värna om. De nordiska länderna kallas ibland för Europas sista vildmark. Våra 96 000 sjöar, vår skärgård, vår storskog, våra fjäll och hela vår natur står i stark kontrast till vad turister finner i sina hemländer. Allemansrätten, jakten och fisket drar också.
Att det växer på natten i midnattssolen är ett under för kontinentens människor men vardag för norrbottningarna.
Stockholm -- en skönhet på vatten
Så var det också i Stockholm. Stockholmarna kallade visserligen sin stad för Nordens Venedig -- även om en spansk tidning nyligen gav den titeln till Amsterdam -- men därifrån till att använda denna särprägel som ett försäljningsargument var det långt. I stället konstaterar man att staden trafiktekniskt var en svår stad med alla sina broar. Men dock behövdes bara en eldsjäl som såg det unika. Han fick några med sig och de lyckades skapa en helt ny profil för Stockholm och en aktivitet som Stockholm Water festival. Allt byggt just på Stockholms unika placering på vattnet. Då blev det succé. För stockholmare, ditresta turister, i massmedia och inte minst för turistnäringen och detaljhandeln. Det är många olyckskorpar som nu blivit tvungna att ändra åsikt.
Det rena vattnet symboliserades i ett internationellt pris som gav eko över världen. Om några år kommer det säkerligen vara självklart att det är till Stockholm man skall resa för att bada mitt i storstaden, fiska sin lax till middag och njuta av rent vatten och allt annat som Stockholm har att erbjuda.
Turistattraktioner med svensk känsla
Våra museer, litteratur, konst och arkitektur är kanske inte så magnifika som i en del andra länder, men vi har ett brett, intressant och välbevarat utbud, som är specifikt för oss och därför nytt för besökaren. Vi måste sluta att jämföra oss med andra. Någon sade vid ett tillfälle att Sverige är motsatsen till Schweiz. Där är bergen höga och skatterna låga. Men våra berg kommer inte att bli högre nu när vi sänker skatten. Vi får dras med de berg vi har. I stället gäller det att presentera vårt utbud på ett attraktivt sätt.
Vår detaljhandel har ett internationellt och i många fall prisvärt sortiment. Matkulturen står högt i kurs liksom infrastrukturen. Det mesta hos oss fungerar bra, är välordnat och rent. Inte minst det senare är en turistattrakion. Det vi har räcker alltså väl till för att tillfredsställa krävande turister. Vi vet också att turister som en gång besökt Sverige gärna kommer tillbaka. Därför gäller det att nå och kommunicera detta till just de målgrupper som önskar det Sverige har. Här behövs kreativitet, professionalism och känsla!
Trenden talar för Sverige
Vårt läge är positivt även från andra utgångspunkter. Framtidens turist, säger trendmakarna, vill inte resa i stora grupper utan göra personligt avpassade besök och resor. Sverige har en struktur som passar just för ett sådant resande. Någon massturism har det ju aldrig varit fråga om. Vi kommer aldrig att bli ett lågprisland. Däremot bör vi utveckla nischer som mässor, kongresser, evenemang och belöningsresor vid sidan av den traditionella privatturismen och affärsresandet.
Den avreglering av lufttrafiken som är på väg kan också skapa möjligheter för charterresor till Sverige.
Välutvecklad hemmamarknad behövs
Inom all industri -- så även reseindustrin -- är det en förutsättning att ha en välutvecklad och stabil hemmamarknad för att bli framgångsrik på utlandsmarknaden. I dag är branschen för splittrad och labil, vilket är naturligt med tanke på hur den behandlats under så lång tid. Därför är det dags att se branschen så som den är -- en betydelsefull exportnäring med framtidsutsikter och inte som en hjälpgumma.
Det kommer att behövas mer av samverkan inom branschen, men också mer av konkurrens. Många av de tjänster som produceras genomförs i kedjor av samråd mellan många och kräver goda kontakter med marknaden och kunderna för att nå avsett resultat.
När det gäller Sverige på utlandsmarknaderna handlar det också om samverkan mellan företagen och de olika utlandsmyndigheter som arbetar för att sälja Sverige utomlands.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ökade satsningar krävs på utbildning och forskning för att höja turistbranschens status och utvecklingsmöjligheter,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbeta för en förändrad inställning till människor som kommer på besök till Sverige så att de känner sig välkomna -- oavsett om de är affärsmän, forskare, studenter eller turister,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att Sverige som turistland presenteras på ett intresseväckande och professionellt sätt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program med syftet att fördubbla besöksindustrin på fem år.
Stockholm den 27 januari 1992 Birgitta Wistrand (m)
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU