Omkring 4 miljoner svenskar utövar aktivt någon form
av idrott eller motion. Inom idrottsrörelsen finns mer än 2 miljoner
medlemmar. Den är därmed en av vårt lands
största folkrörelser.
Idrotten är en viktig del av det svenska samhället. Idrott
ger, som få andra verksamheter, samvaro och gemenskap.
Den hjälper till att närma människor till varandra och
motverkar främlingskap.
Idrott är viktig i samhället också därför att den är vår
största ungdomsverksamhet. 74 %
av alla pojkar och 65 %
av alla flickor i åldern 10--12 år är med i en eller flera
idrottsföreningar. Totalt finns ca 60 %
av alla i åldern 7--20 år i den organiserade
idrottsrörelsen.
Under verksamhetsåret 1989/90 redovisade idrotten 6,7
miljoner sammankomster berättigade till lokalt
aktivitetsstöd.
Det ger förutsättningar och möjligheter för idrotten,
men innebär också ett ansvar. Ansvaret att se till att alla de
ungdomar som söker sig till idrotten får chansen att vara
med och kan känna sig som en del av gemenskapen.
Ungdomsverksamheten bärs upp av hundratusentals ideellt
arbetande ledare. Tillgången på ledare är därför avgörande
för ungdomsverksamhetens omfattning. Det är därför
viktigt om idrotten också framöver skall kunna aktivera
stora ungdomsgrupper, att ledarna ges bra möjligheter i sitt
ideella arbete. Det finns skäl att understryka detta med
anledning av de besparingar som drabbar fritidssektorn i
många kommuner.
Idrott är också en viktig form av förebyggande
hälsovård. I ett samhälle där alltmer av tunga fysiska
arbetsmoment tas över av maskiner och hjälpmedel -- där
alltfler får stillasittande arbetsuppgifter -- ökar behovet av
att den dagliga tillvaron på arbetsplatsen kompletteras med
motion av olika slag. Idrotten ger genom sin bredd
möjlighet för envar att finna den form av motion som passar
och intresserar.
Idrotten är för allt fler den främsta
fritidssysselsättningen. Det gäller såväl i form av det egna
utövandet av idrott och motion, som konsumtionen av
idrott. Få ting tilldrar sig så stort intresse som
idrottstävlingar på elitnivå. Det bereder många spänning
och njutning, det väcker debatt och diskussion.
Det är några av skälen till att det är en angelägenhet för
samhället att skapa förutsättningar för idrott och
motionsutövande. Det sker genom insatser på så väl det
kommunala som det statliga området.
I dag är det kommunala stödet ca 5 miljarder kronor,
varav merparten är anslag för drift och byggande av
anläggningar. Det statliga stödet beräknas sammantaget
uppgå till ca 1 miljard kronor.
Statsstödets utveckling
Av statsstödet till idrotten fördelas innevarande
budgetår drygt 411 milj.kr. av Riksidrottsförbundet. Under
budgetåren 1983/84 t.o.m. 1991/92, då Sverige haft
socialdemokratiska regeringar, har det av
Riksidrottsförbundet fördelade statsstödet ökat realt med
22,4 %.
Under perioden 1977/78 till 1982/83, då borgerliga
regeringar styrde landet, sjönk anslagen realt med 23,6 %.
Det lokala aktivitetsstödet, som har mycket stor
betydelse för ungdomsverksamheten, var mellan 1977 och
1982 oförändrat 10 kr.
per aktivitet. Stödet var alltså oförändrat under den
borgerliga regeringsperioden. Under den
socialdemokratiska regeringsperioden 1982 fram t.o.m.
1991 har stödet ökat från 10 till 28 kr.
per aktivitet. Få verksamheter har sedan 1982 haft en
så kraftig real utveckling av statsstödet som idrotten.
Egenfinansiering
En folkrörelse kännetecknas av ambitionen att alltid
vilja förbättra sin verksamhet. Det gäller i mycket hög grad
också idrottsrörelsen. Ambitionsnivån när det gäller att
vidga verksamheten ligger oftast en bit högre än vad
samhällsstödet medger. Det är därför viktigt att möjligheter
till egenfinansiering finns för folkrörelserna. Inte minst
gäller detta för idrottsrörelsen.
Sedan mitten av 1970-talet har folkrörelsernas andel av
spelmarknaden minskat kraftigt. 1976 var den statliga
andelen av spelmarknaden 72,7 %
och folkrörelsernas andel 27,3 %.
Under de borgerliga regeringsåren, fram t.o.m.
1982, ökade den statliga delen av spelverksamheten med
nästan 10 %
och folkrörelsernas andel sjönk lika mycket. 1982 var
den statliga andelen av spelmarknaden 82,2 %
och folkrörelsernas 17,8 %.
För
att förbättra folkrörelsernas situation på
spelmarknaden genomförde den socialdemokratiska
regeringen 1987 en kraftig reformering av folkrörelsernas
bingo- och lotterispel. Genom reformerna har intäkterna
från bingospel ökat med ca 250 milj.kr.
Folkrörelsernas andel av spelmarknaden har
sedan 1987 ökat med ungefär 2 %.
Jämfört med 1982 är folkrörelsernas andel av
spelmarknaden i stort sett oförändrad.
Efter önskemål från folkrörelserna tillsatte den
socialdemokratiska regeringen under 1991 en ny
lotteriutredning för att se om förutsättningar finns för
ytterligare förbättringar av folkrörelsernas möjligheter att
ta in pengar på lotteri- och bingospel. Vi vill för vår del
understryka vikten av att folkrörelserna ges förbättrade
villkor på spelmarknaden.
Statsstödet
Från olika håll har framförts tanken, att idrottsrörelsen
borde få sitt stöd genom att få del av Tipstjänsts vinstmedel
på den idrottsbaserade delen av spelverksamheten. Vi vill
för vår del understryka att den grundläggande principen bör
vara, att idrotten, liksom andra viktiga företeelser i det
svenska samhället som åtnjuter statsstöd, får sina anslag
genom beslut i Sveriges riksdag. Vi anser inte att
idrottsrörelsen, som är så viktig i det svenska samhället,
skall ha sin verksamhet grundad på och beroende av
svenska folkets spelvanor. Det förhindrar inte att vi anser
det rimligt att Tipstjänst, genom beslut i särskild ordning,
ges möjlighet att avsätta pengar till idrottsverksamhet. För
innevarande budgetår har Tipstjänst möjlighet att sätta av
ett belopp upp till 50 milj.kr.
Sedan
riksdagen 1970 drog upp riktlinjerna för statens
stöd till idrotten har idrottsrörelsen själv fått fördela
anslagen.
Idrottsrörelsen har genom riksidrottsstyrelsen på ett
utmärkt sätt skött denna uppgift. Under de senaste åren har
riksdagen inte öronmärkt medel till speciella
verksamhetsområden utan överlåtit åt riksidrottsstyrelsen
(RS), att inom en given medelsram fördela medlen.
Däremot har riksdagen angivit olika områden som särskilt
bör uppmärksammas och prioriteras.
Enligt vår mening bör RS vid sin fördelning ta hänsyn till
följande.
Det är viktigt, inte minst från folkhälsosynpunkt, att
olika insatser görs för att ge allt fler möjlighet till rekreation
och motion. Riksidrottsförbundet bör intensifiera sitt
arbete på detta område, liksom när det gäller insatser för att
aktivera handikappade. Riksidrottsförbundet har redovisat
ett mycket ambitiöst progam när det gäller att rekrytera fler
kvinnor till idrottslig verksamhet. Vi vill för vår del
understryka det angelägna i att detta program ges hög
prioritet när det gäller Riksidrottsförbundets verksamhet
och användningen av de statliga medlen.
Elitidrotten är av stort värde för att väcka och bredda
intresset för motion och fysisk fostran. Elitidrotten är dock
en liten del av det totala idrottsutbudet, men den tilldrar sig
en stor massmedial uppmärksamhet. Det är viktigt att de
som ägnar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar för detta.
Det är också en fråga för Riksidrottsförbundet och dess
specialförbund att sörja för att så sker.
De ideellt arbetande ledarnas insatser är av avgörande
betydelse för idrottens möjlighet att fullgöra viktiga
funktioner i det svenska samhället. Det är därför
nödvändigt och angeläget att allt görs för att underlätta
dessa ledares arbete. Därför är satsningen på
ledarutbildning viktig.
Insatser för barn och ungdomar är en viktig del av
idrottsrörelsens verksamhet. Det lokala aktivitetsstödet är
av stor betydelse för den lokala idrotten och dess möjlighet
att aktivera ungdomar. Under budgetåret 1989/90
genomfördes 6,7 miljoner
bidragsberättigade aktiviteter av föreningar
som erhåller lokalt aktivitetsstöd. Det innebär ca 18 300
aktiviteter varje dag, året om. Idrottsrörelsen fick
regeringens uppdrag att utarbeta de regler för det lokala
aktivitetsstödet som var bäst ur idrottens synpunkt. Från
den 1 juli
1991 gäller de regler idrottsrörelsen själv lagt fast.
Under innevarande budgetår finns 182 milj.kr.
att fördela till lokala aktiviteter. Det är viktigt
att Riksidrottsförbundet, inom den anslagsram som lämnas,
kraftigt räknar upp satsningen på det lokala
aktivitetsstödet. Detta har också riksidrottsmötena
understrukit.
Forsknings- och utvecklingsfrågorna spelar en allt större
roll även inom idrotten. Så har t.ex. idrottens satsning på
att motverka doping intensifierats.
Det nyligen inrättade Centrum för idrottsforskning och
till centret knutna idrottsprofessurer kommer att spela en
viktig roll för att stärka idrottsforskningen och sprida dess
resultat bland tränare och aktiva.
I det sammanhanget vill vi ta upp den personliga
professur vid Karolinska Institutet som innehas av Einar
Eriksson och som bekostas av donationsmedel.
Tjänsten, som är förenad med överläkarbefattning inom
verksamhetsområdet ortopedisk kirugi med speciell
inriktning på traumatologi, inrättades 1 juni
1986.
Denna tjänst bör permanentas när Einar Eriksson går i
pension 30 juli
1994. Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med förslag om detta, så att ny innehavare av
tjänsten då kan tillsättas.
Det är av stor betydelse för den svenska idrottsrörelsen
att företrädare för den kan åta sig internationella
förtroendeuppdrag. Det är positivt om det också kan bidra
til att stärka Sveriges möjligheter att erhålla värdskap för
internationella idrottsevenemang. Inom EG tas initiativ till
ett närmare idrottssamarbete mellan medlemsstaterna. Det
är av stor vikt att den svenska idrottsrörelsen följer och
utvärderar de konsekvenser det västeuropeiska
integrationarbetet kan få för svensk idrotts vidkommande.
Särskilda medel anslås till föreningar som vill uppföra
idrottsanläggningar av olika slag. Vi anser det angeläget att
Riksidrottsförbundet ges möjlighet att inom anslagsramen
använda medel för dessa ändamål.
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen föreslår regeringen att 65 milj.kr.
som under innevarande budgetår anslagsmässigt
finns redovisade under civildepartementets huvudtitel för
ungdomsverksamhet skall överföras till idrottsanslaget. En
sådan överflyttning är helt i enlighet med det ansvar som
lagts på idrottsrörelsen för fördelning av medel till lokala
aktiviteter. Vi biträder således denna överflyttning av
anslagsmedel.
Under en lång följd av år har staten anslagit extra medel
för Sveriges deltagande i olympiska spel. Under senare år
har också medel anvisats för deltagande i de handikappades
egna olympiska spel.
Regeringen förslår att 16 milj.kr. engångsvis skall
användas för deltagandet i de olympiska spelen. Vi utgår
från att det belopp regeringen tagit upp täcker erforderliga
kostnader för Sveriges OS-deltagande.
Regeringen föreslår att idrottsanslaget i övrigt räknas
upp med 19 milj.kr.
Vi tillstyrker denna ökning och vill i detta
sammanhang peka på det lokala aktivitetsstödet. Eftersom
detta är ett av idrotten högprioriterat område, utgår vi från
att RS vid fördelningen av anslagsmedel särskilt beaktar
detta.
Regeringen föreslår vidare att Tipstjänst ges möjlighet
att överföra 55 milj.kr.
till Riksidrottsförbundet. Det är 5 milj.kr.
mer än under innevarande budgetår. Vi
tillstyrker detta.
I valrörelsen presenterade moderata samlingspartiet ett
idrottspolitiskt program med rubriken ''Att få stå på egna
ben''. I programmet utlovades en kraftig ökning av
samhällsstödet till idrotten. Bl.a. föreslogs att överskottet
från de idrottsanknutna spelen inom Tipstjänsts
verksamhetsområde skulle kanaliseras till idrotten. Det
beräknades ge 450 milj.kr.
i tillskott för idrottsrörelsen. Vidare utlovades
en befrielse från mervärdesskatt för idrottsrörelsen. Detta
beräknades ge idrottsrörelsen ytterligare ca 400 milj.kr.
i tillskott. Därtill utlovades ett borttagande av
bingoskatten och reklamskatten för idrottsreklam samt en
höjning av grundavdraget från 15 000
till 50 000
kr. Idrottsrörelsen beräknade de moderata
vallöftena vara värda ca 1 miljard
kronor.
De av regeringen föreslagna uppräkningarna av
idrottsanslagen bör sättas i relation till de löften moderata
samlingspartiet ställde under valrörelsen. Av utlovade 450
milj.kr. från Tipstjänsts idrottsbaserade spel blev 5 milj.kr.
Idrottsrörelsen
utlovades också momsbefrielse på sin
verksamhet. Några förslag i den riktningen framläggs inte
av regeringen. Däremot söker regeringen räkna sig tillgodo
den generella sänkning av mervärdesskatten som riksdagen
redan fattat beslut om när det gäller mat, restaurangtjänster
och resor. Eftersom momssatsen generellt höjts med 1,5 %
får idrotten på andra områden betala mer för sin
verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer för idrottsstödets
fördelning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att folkrörelserna bör ges
förbättrade villkor på spelmarknaden,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en
professur i idrottsmedicin inrättas vid Karolinska institutet
i enlighet med vad som anges i motionen.1
Stockholm den 27 januari 1992
Åke Gustavsson (s)
Maja Bäckström (s)
Berit Oscarsson (s)
Anders Nilsson (s)
Leo Persson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Björn Kaaling (s)
Monica Widnemark (s)
Ulf Lönnqvist (s)