Den politiska hanteringen av svensk turism präglas
under de senaste 10--20
åren av en mängd politiska beslut som inte utnyttjat
turismens möjligheter för samhällsekonomin. Sett ur ett
globalt perspektiv dokumenteras detta av den svenska
turistnäringens procentandel av BNP. Den genomsnittliga
andelen ligger på 5,5 %.
Motsvarande andel för Sverige är bara 3--4 %.
Turistandelen av hushållens totala konsumtion ligger
genomsnittligen på 11,4 %
-- i Sverige 9,6 %
(enl WTTC).
Turistnäringen sysselsätter i Sverige cirka 235.000
personer och omsätter idag drygt 100 miljarder kronor.
Statsverkets intäkter i form av skatter och avgifter har av
RSV uppskattats till 63 %
av omsättningen. Utlandsturism ger oss cirka 17 miljarder
i intäkter (svenskarna reser för mer än 30
miljarder per år).
I motsats till många andra länder har Sverige alltså en
negativ turistbalans, som de senaste tre åren ökat -- 90-91
med cirka 20 %.
Orsaken är inte lågkonjunkturen och dåligt väder --
utan sammanhänger med att vi arbetar med en ekonomiskt
otillräcklig och splittrad turistbudget. Till detta kommer
världens högsta turistmoms.
Internationella erfarenheter av turism som exportvara
I turistrådets betänkande ''Ett nytt turistråd'' redovisas
erfarenheter från marknadsföring av turism utomlands.
Enligt industriministeriet i Danmark har de senaste fyra
årens gemensamma turistpolitiska satsning skapat stabilitet
och tillväxt i näringen. Det goda resultatet baseras på en
mångdubbling av bidragen till den operationella
marknadsföringen -- från 20 miljoner
1987 till cirka 120 miljoner
1990. I de utlandsinriktade
marknadföringsåtgärderna medverkar bland annat 10
regionala turistexportgrupper. Man har också satsat på
kongressturism i samarbete med Danish Convention
Bureau. Danmark var 1990 värd för 162 internationella
kongresser som gav cirka 700 miljoner i valutaintäkter.
Förutom det goda ekonomiska utbytet fick turistnäringen
ett bättre säsongsutnyttjande av sina resurser. Till detta
kommer förbättrade internationella relationer inom
forskning, handel och kultur.
Fram till 1986 tappade Irland marknadsandelar på alla
sina viktigaste marknader. I ett offensivt regeringsprogram,
National Recovery, ingick turistnäringen som en viktig
potentiell tillväxtfaktor för fler arbetstillfällen.
Delvis med EG-stöd har landet byggt upp ett turistråd
med totalt cirka 310 anställda fördelade på 6 regionkontor
-- och 20 kontor i Europa, USA och Asien.
Kombinationen en effektiv organisation,
produktutveckling, marknadsföring och liberalare
momsregler har medverkat till en mycket positiv utveckling
av turistnäringen. De utländska besökssiffrorna ökade med
30 %
över perioden 87/88 och skapade 14.000 nya
sysselsättningstillfällen. 1989 ökade utlandsbesökarna med
16 %
och ytterligare 6.000 arbetstillfällen skapades. Nu
drivs en fortsatt offensiv turistpolitik i ett nytt
treårsprogram 1989--1993. Regeringen siktar på 25.000 nya
arbetstillfällen baserade på utlandsturism.
Att 50% av finansieringen kommer från EG förringar
inte bedömningen av effekterna av de totala
investeringarna på turism som exportvara.
Marknadsföringen av AB Sverige i utlandet
Det är idag tre myndigheter som aktivt arbetar med
Sverigeprofilen i utlandet -- Sveriges Turistråd, Svenska
Institutet och Sveriges Exportråd. Sveriges Turistråd
sorterar under näringsdepartementet, Sveriges Exportråd
och Svenska Institutet under utrikesdepartementet.
Tidigare utredningar har uttalat behovet av en större
samordning för en mer ekonomisk och effektiv
marknadsföring i utlandet, men utan märkbart resultat.
Regeringen konstaterar i den nu aktuella propositionen
''att staten skall ha ett ansvar för den samlade
presentationen av Sverige utomlands, vilken också bör
omfatta turistiska aspekter'' -- ett ansvar som tidigare och
fortsättningsvis åvilar Svenska Institutet.
Utrikesdepartementet har i uppdrag att förelägga
regeringen förslag om inriktningen och omfattningen av
denna verksamhet. ''Därvid kan ytterligare resurser komma
att tillföras'', sägs det i propositionen.
Även kring Sveriges Exportråd pågår en utredning och
underhandlingar om dess fortsatta verksamhet, som även
borde kunna samordnas med turistfrämjande insatser på de
olika utlandsmarknaderna.
En samordning av de idag så splittrade resurserna för att
marknadsföra ''AB Sverige'' utomlands måste snarast
komma till stånd. Även om de olika myndigheterna anser
sig svara för separata bitar av Sverigeprofilen -- turism,
kultur och industriprodukter -- bör det finnas goda
möjligheter till en samordning av personella resurser,
lokaler och marknadsåtgärder.
Sveriges Turistråds arbetsuppgifter
Sveriges Turistråd har haft en omöjlig uppgift att
tillfredsställande genomföra de uppgifter som förelagts
organisationen av regering och riksdag.
Man skulle dels tillgodose kraven på en utveckling av
turism inom landet, dels stimulera utländska turister att
besöka Sverige.
Inom landet skulle turistrådet medverka till: att skapa
möjlighet för ett bättre utnyttjande av fritiden för breda
folkgrupper, stimulera och samordna regionala insatser,
svara för kontakten med näringslivet, producera
kampanjer, utveckla forskning och kompetensen inom
turistnäring med mera. Till detta kommer
marknadsföringen av Sverige som turistland i Norden,
Europa, USA och Japan. Allt inom en total kostnadsram på
cirka 120 miljoner -- huvudsakligen statliga pengar.
RRV:s revision av Sveriges Turistråd
RRV har i en revision granskat turistrådets verksamhet
och konstaterar: ''Mångfalden i uppgifterna och den
organisatoriska formen med bland annat en delegation
inom rådet har försvårat för turisrådet att följa en
konsekvent linje och arbeta effektivt.''
Den tidigare turistpolitiken har misslyckats med att göra
turism till en för Sverige inkomstbringande verksamhet.
Det behövs ett nytänkande enligt vårt förslag.
Nya riktlinjer och förslag till turistfrämjande åtgärder
för AB Sverige
Vi anser att det främst är näringslivet som på ett
professionellt sätt skall marknadsföra turism inom och utom
landet. Staten skall medverka i den fortsatta
marknadsföringen och erbjuda ett utnyttjande av sina
resurser utomlands och gentemot en upprättad
marknadsplan köpa tjänster av bolaget -- i storleksordning
100 miljoner kronor.
Mot denna bakgrund föreslås en avveckling av Sveriges
Turistråd och bildande av ett nytt privat bolag med
intressenter från turistnäringen. Det nya bolaget får själv
finna formerna för finansieringen av näringsaktiviteterna
inom landet.
Avvecklingen av Sveriges Turistråd innebär självklart
möjligheter till överföring av såväl kompetens som
kunskapsbanker m.m. till det nya bolaget.
Staten skall snarast utreda formerna för ett bättre
turism-utnyttjande av Svenska Institutet, Sveriges
Exportråd och ambassaderna på utlandsmarknaderna,
lämpligen i samråd med det nya bolaget.
Staten kan också träffa särskilt avtal med det nya bolaget
om att marknadsföra Sverige som etableringsland för
utländska företag.
Den nya bolagiseringen kring en turistfrämjande
verksamhet bör vara etablerad senast den 1 juni 1992.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att man medverkar
till bildandet av ett privatägt bolag för marknadsföring av
svensk turism enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen anslår minst 100 milj.kr. för att köpa
marknadsföring av Sverige av det nya bolaget,
3. att riksdagen hos regeringen begär att man skyndsamt
utreder och föreslår samordningsåtgärder för svensk turism
utomlands genom ambassaderna, Svenska institutet och
Sveriges exportråd.
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Bengt Dalström (nyd)
Peter Kling (nyd)