Den ekonomiska tillväxt vi har blivit vana vid under
många år finns inte längre i samma utsträckning.
Arbetslösheten ökar kraftigt. Statens, landstingens och
kommunernas ekonomi utsätts för hårda påfrestningar och
de offentliga utgifterna måste begränsas.
I denna omvälvningens tid, är det viktigt att trygghet och
gemenskap finns, i synnerhet för ungdomen.
Idrottsrörelsen som är landets största folkrörelse, där sex av
tio ungdomar är medlemmar, får då tjäna som denna
trygghet för många. Inom idrottsrörelsen kan ungdomar
känna att de får möjlighet att utvecklas tillsammans och får
kamratskap i en trygg gemenskap.
När offentliga instanser inte längre har ekonomi för det
som vi blivit vana vid, är det viktigt att visa på den
enastående insats som ideellt arbetande idrottsledare gör.
Politiken måste då utformas så att det ideella arbetet
uppmuntras och inte förtvinar. I över 20 000 föreningar
lägger idag ca 500 000 ideellt arbetande ledare ned omkring
140 miljoner oavlönade arbetstimmar varje år.
Utan en livskraftig idrottsrörelse är risken stor för social
utslagning med höga ekonomiska och mänskliga kostnader.
Sverige har inte råd med en framtid utan detta ideella
arbete. Därför måste idrottsrörelsens förutsättningar
förbättras.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en
kraftig sänkning av stödet till folkbildningen.
Idrottsrörelsens utbildning är en mycket viktig del av det
totala folkbildningsarbetet. Under det senaste
verksamhetsåret genomgick nästan 250 000 personer någon
form av utbildning genom idrottens eget studieförbund,
SISU.
Förslaget är ett dråpslag mot idrottsrörelsens möjlighet
att ge dagens ungdomar en chans att utvecklas tillsammans
med välutbildade och motiverade ledare. Dessutom blir
möjligheten att få fler kvinnor att åta sig ansvar som ledare
än svårare.
Stödet till folkbildningsarbetet måste höjas för att inte
ungdomen ska tappa sin trygghet i idrottsrörelsen.
Effekten av en satsad krona till föreningslivet blir ofta
mångdubbelt mer värd än om motsvarande verksamhet
skulle bedrivas i statlig eller kommunal verksamhet. Det
ideella arbete som utförs av de ca 500 000 idrottsledarna i
landets idrottsföreningar innebär att varje satsad krona från
staten ger mångdubbelt tillbaka.
Därför måste nya inkomstkällor finnas för att ge
föreningarna möjlighet till ett högre aktivitetsstöd.
Lotteriutredningens resultat måste påskyndas, så vägar kan
finnas hur ytterligare medel från de statliga idrottsanknutna
spelen kan komma idrottsrörelsen tillgodo.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsrörelsens betydelse i
samhället.
Stockholm den 23 januari 1992
Jarl Lander (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)