Sveriges turistråd, liksom regionala turistorgan, bildades
i mitten av 70-talet utifrån idén om att samhället skulle ha
stort inflytande på området ''turism och rekreation''.
Sektorn sågs på den tiden som ett nytt eget reformområde
för fjärrekreation, som skulle följa upp 60-talets utbyggnad
av den kommunala fritidssektorn. Även om vissa
anpassningar skett är dagens turistorganisation i grunden en
kvarleva från 70-talets samhällsförutsättningar och
värderingar.
Turistrådet har arbetsuppgifter med allt från
kommersiell marknadsföring, via allmän turistinformation
och FoU-uppgifter till politik- och myndighetsfunktioner.
Det är mer eller mindre omöjligt att hantera detta breda
spektrum av mål och arbetsuppgifter i en och samma
organisation. Många funktioner är sådana som samhället
självt inte bör ägna sig åt, åtminstone inte i ett särskilt
organ. Här finns en viktig förklaring till att turistrådet haft
svårt att fungera och därmed nu med rätta ifrågasätts.
En ev. avveckling av turistrådet bör dock ske så att
angelägna arbetsområden och uppgifter inte i onödan
spolieras. Det handlar om att att hitta en rimlig avvägning
mellan dels ett akut behov av förnyelse/förändring, dels att
kunna tillvarata och få kontinuitet i de olika
arbetsfunktioner som har ett värde för framtiden.
Turistrådet har tagit på sig ansvar för en lång rad
arbetsuppgifter både för samhällsorgan, olika institutioner
och näringslivet. De mer naturliga parterna har med
hänvisning till rådets arbete inte haft anledning att själva
bygga upp dessa verksamheter eller driva frågorna. Det
behövs viss tid för att föra över de intressanta funktionerna
till dessa parter. Vidare bör t.ex embryon till kommersiellt
självbärande aktiviteter få rimlig tid på sig för att sjösättas,
ev. med viss starthjälp.
Sveriges turistråds nuvarande arbete kan mycket grovt
delas upp på några från varandra skilda
huvudarbetsområden, som kan bedömas på följande sätt:
1. Turistisk basmarknadsföring av Sverige utomlands
samt vissa samordnade marknadsinsatser inom landet, dvs
ett nationellt turistråd
Sverige behöver, liksom alla andra länder, ett nationellt
turistråd för att kunna umgås turistiskt med omvärlden och
inte försvinna på turistkartan. Uppgiften skall vara renodlat
marknadsföringsinriktad. Det kan vara en fördel att
överlåta uppgiften på en av turistnäringarna gemensamt
bildad organisation, enligt den diskussion som nu enligt
uppgift förs med företrädare för branscherna. För att bl.a få
samma status som andra länders turistrepresentationer bör
staten ingå som minoritetsägare i den nya organisationen
samt delta i grundfinansieringen tillsammans med berört
näringsliv. En utgångspunkt kan vara 50/50 finansiering av
basverksamheten, där staten under det första året tar på sig
en större andel i avvaktan på att näringen hinner organisera
upp sin verksamhet. Ambitionen bör vara att upprätthålla
dagens totala resursnivå i denna del. Det är viktigt att
insatsen ses som en investering och inte som en kostnad för
samhället.
2. Den s.k. Sverigebilden utomlands
Jag delar bedömningen att turismen skall ingå som en
integrerad del i det arbete som via Svenska Institutet ska
göras i presentationer av Sverige utomlands.
3. Forskning och utveckling = baskunskaper om turism
Detta är enligt uppgift ett område där turistrådet
medvetet satsat på ett fåtal projekt i avsikt att dessa ska
kunna bli fristående och självbärande. Här återstår i stort
bara att se till att projekten förs över/får den uppstart som
behövs hos nya planerade huvudmän. I övrigt kan arbetet,
dvs nya FoU-projekt som aktualiseras, med fördel övertas
av främst högskolor och universitet och bedömas och
finansieras på konventionellt sätt. En utlokalisering av
några av de större projekten har påbörjats/planerats till
Östersund. Det bör särskilt beaktas att dessa projekt, bl.a
en turistdatabas och en produktdatabas, ges förutsättningar
att vidareutvecklas till fristående funktioner som kan leva
vidare på egna meriter.
4. Olika utvecklingsprojekt och försöksverksamheter =
erfarenheter om turism
Här ingår den nuvarande delegationens utvecklings- och
försöksverksamhet. Arbetsområdet innehåller dels
uppbyggd kunskap som ännu inte effektivt distribuerats,
dels idéer och förslag på angelägna
utvecklingsinsatser som bör tas om hand och följas upp och
dels projekt som med någon form av starthjälp borde
kunna göras självbärande samtidigt som de är av stort
allmänt intresse. Ett särskilt projekt, t.ex under ledning av
NUTEK, bör ta över denna del, inkl. en
''avvecklingsresurs'' och ges i uppgift att finna former för
hur intressanta projekt kan drivas vidare inom NUTEK,
hos andra myndigheter/ organisationer samt
planera/förbereda för en kommunalisering i de delar detta
bedöms möjligt.
5. Myndighetskompetens och samordning
Turismen är utpräglat småskalig och verksamheten kan
beskrivas som ''tvärsektoriell'' samt griper in på många olika
politikområden. I rådets nuvarande arbete finns uppbyggt
kunnande om hur detta samspel sker och hur olika delar
påverkas, t.ex hur samhällsinsatser kan styras och
prioriteras samt samordnas för att ge optimal effekt i sig och
önskvärd effekt på olika samhällsområden.
Det arbete som pågår i turistrådet i denna del bör tas
över och drivas vidare, sannolikt i någon form av
''delegation, d.v.s grupp där olika organisationer och
myndigheter som är involverade i utvecklingen av turism
och rekreation ingår.
NUTEK kan vara lämpad att ta över arbetet. Här kan
de specifika turisterfarenheterna kombineras med
organisationens egen generella småföretagarkompetens. I
den löpande verksamheten i NUTEK behövs också
kunskapen. I förhållande till länsstyrelser, m.fl, som ska
hantera stödresurser till bl.a turistsektorn, är det dessutom
värdefullt att det finns tillgång till en gemensam kunskaps-
och samordningsfunktion. På samma sätt som vissa andra
branscher kan man i NUTEK t.ex tillsätta en ''turistnämnd''
med ansvar för viss resurs- och myndighetssamordning.
Turistrådet hanterar f.n ''bidrag till organisationer'' (STF
m fl). Denna funktion och de resurser som krävs bör också
tas över i den har föreslagna organisationen.
Samhällets motiv för ett fortsatt engagemang i denna
del är i hög grad regionalpolitiskt. Det handlar om att stödja
en utpräglad småföretagarbransch. Bl.a. mot den
bakgrunden kan det vara motiverat att utlokalisera
funktionen, förslagsvis till Östersund. Här kan en praktisk
arbetssamordning etableras med glesbygdsmyndigheten,
högskolan, projekt inom turistrådets FoU-enhet, som får en
kommersiell fortsättning i Östersund samt en utlokaliserad
ERU-verksamhet m.m. Här finns också i flera
avseenden beredskap för att ta över och kommersialisera
projekt som kan avknoppas i privat regi, något som skulle
kunna ge nya värdefulla regionalpolitiska etableringar i
tjänstesektorn.
Sammanfattning
Sveriges turistråd fungerar inte bra. Det beror på bl.a
mängden av arbetsuppgifter av helt skilda karaktärer och
ett till stora delar felaktigt huvudmannaskap.
En renodling måste komma till stånd där turistrådets
nuvarande arbetsuppgifter måste föras över på mer
naturliga huvudmän.
En ev. avveckling bör ske i ordnade former, där olika i
sig välmotiverade delarbetsuppgifter/funktioner får en
rimlig chans att föras över till andra huvudmän och/eller
kommersialiseras.
I min motion har jag mycket grovt skissat hur dagens
uppgifter inom turistrådet kan föras över till andra parter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående turistrådets framtid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vissa arbetsuppgifter och
funktioner hos turistrådet samlokaliseras till Östersund med
glesbygdsmyndigheten, högskolan, projekt inom
turistrådets FoU-enhet och den till Östersund
utlokaliserade ERU-verksamheten.