Våra folkhögskolor utför en av alla erkänd insats i folkbildningens, utbildningens och bildningens tjänst. Genom sin anknytning till sin lokala region bidrar folkhögskolan till att göra nätet av studiemöjligheter finmaskigare och mer tillgängligt för många grupper av människor som annars lätt skulle missa chansen till en nödvändig grundutbildning för vidare studier. Den djupt demokratiska intention som alltid har väglett folkhögskolan som institution har haft som målsättning att på ett unikt sätt åstadkomma ett möte mellan praktisk erfarenhet och teoretiskt inhämtad kunskap, en kombination som på ett lyckligt sätt har präglat många elever som har passerat genom dessa skolor.
Det är angeläget att denna för Sverige tämligen unika skolform, som genom sin flexibilitet har förmått att bevara och förvalta så många bildningstraditioner i landet, inte i fortsättningen på grund av ekonomiska möjligheter tynar bort. Tvärtom har ju folkhögskolan genom sin anpassbarhet inte bara kunnat bevara sin tradition utan också genom att ta in nya inflytelser ställa in sig för de behov som varje ny tid ställer.
Handikappade, kvinnor över 30 år och arbetslösa är några av de grupper som i särskilt hög grad efterfrågar folkhögskolans tjänster. Det är alltså angeläget att i dagens situation, när staten måste kritiskt granska kostnader på olika områden, samtidigt inse värdet av den ekonomiska satsningen på folkhögskolan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolornas betydelse i utbildningens tjänst.
Stockholm den 27 januari 1992 Ulla Tillander (c)