I juni 1991 beslöt en enig riksdag om helt nya
förutsättningar för folkbildningen. Dessa mottogs positivt.
Det innebar treåriga budgetramar med årlig justering
beroende på löne- och prisutvecklingen i landet, ökat
självstyre och fördjupad utvärdering vart tredje år. Den
tydliga markeringen av målen för folkbildningsarbete ledde
till att ett intensivt förändringsarbete påbörjades. Den nu
föreslagna nedskärningen på 300 milj. kr. får mycket
allvarliga konsekvenser för detta nydaningsarbete på både
lång och kort sikt.
Folkhögskolorna fungerar som kulturcentra ute i
bygderna och betyder mycket för länsutvecklingen. Inte
minst genom att de når ut till de korttidsutbildade,
handikappade och invandrare. Folkhögskolorna,
studieförbunden och folkrörelsen i stort betyder oerhört
mycket för att Jämtland/Härjedalen ska kunna bibehålla en
levande landsbygd. Även de som bor ute i byarna i länet ska
ha möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter. Som
exempel kan nämnas att musiklinjen på Birka folkhögskola
varje år ger ca 50 konserter på olika håll i länet; på sjukhus,
daghem, skolor, kyrkor, konsertsalar m. m.
Regeringens föreslagna nedskärningar på
folkbildningens område sker i en tid när arbetslösheten
stiger. I en tid när folkhögskolorna, den kommunala
vuxenutbildningen och studieförbunden behövs mer än
någonsin. För att möta den stora efterfrågan på utbildning
borde de egentligen få mer resurser. Nedskärningar är det
man minst förväntar sig i nuvarande läge.
Folkhögskolorna fyller en viktig funktion inte minst när
det gäller att nå de korttidsutbildade. Som exempel kan
nämnas att Birka folkhögskola förutom den allmänna
kursen också har en ''terminskurs''. På terminskursen går de
som är osäkra på om de kan klara av att gå den allmänna
linjen. Studierna bedrivs på förmiddagar eller
eftermiddagar. Det gör att eleverna kan klara av att ta hand
om barn och/eller ha ett arbete på deltid. På terminskursen
går många med förslitningsskador från tunga jobb i skogen,
vården etc. Av de 20 elever som studerade på terminskursen
hösten 1991, hade 16 av dem gått högst 9 år i skolan. Många
hade gått sju till åtta år. Tre elever hade gått 10 år och en
hade gått två år på gymnasiet. Medelåldern på kursen var
35 år. De flesta fortsätter sedan på andra linjer på
folkhögskolan.
Ytterligare en motivering till varför folkhögskolorna och
studieförbunden bör få behålla sina resurser är det ökade
internationella beroendet och närmandet till den
europeiska gemenskapen. Detta kommer att kräva
omfattande insatser på utbildningssidan. Genom en bred
studieverksamhet kan debatten stimuleras som ett led i en
folkupplysningskampanj inför en folkomröstning. Det
gäller också ökade kunskaper om de europeiska länderna,
deras historia, samhälls- och kulturliv, samt att öka
språkkunskaper.
Folkhögskolorna och studieförbunden har genom åren
givit sitt stöd till nystartandet av folkhögskolor på olika håll
i världen. Som exempel kan nämnas att Estland nu i ett nära
samarbete med svenska folkhögskolor håller på att starta ett
flertal folkhögskolor i Estland. Folkhögskolorna har alltid
eftersträvat att ha kontakt med folk från andra länder. Det
har gjort att eleverna på ett naturligt sätt kunnat få många
internationella kontakter. På folkhögskolorna i
Jämtland/Härjedalen går även många invandrare. De
naturliga möten som sker på våra folkhögskolor mellan
invandrare och svenskar har varit och är till ovärderlig hjälp
att motverka invandrarfientlighet och rasism.
För Jämtland/Härjedalen är det viktigt att möjligheterna
att bo kvar i länet inte försämras. De föreslagna
nedskärningarna av folkbildningen skulle drabba
glesbygden mycket hårt. Särskilt kvinnorna, som är mycket
beroende av att vuxenutbildningen fungerar väl och är väl
spridd i länet. Den utflyttning av kvinnor som skogslänen
fått kännas vid måste hejdas. Då måste sådana här
besparingsförslag klart avvisas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till folkbildningen.
Stockholm den 24 januari 1992
Berit Andnor (s)
Margareta Winberg (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)