Statsbidragen till andra trossamfund än svenska kyrkan
Statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan
omfattar dels verksamhetsbidrag och dels lokalbidrag. De
fördelas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund.
Statsbidragen har under 1980-talet minskat i realt värde.
Se diagram i bilaga 1. Detta påtalades i den
socialdemokratiska motionen 1989/90:Kr417.
Motionsbehandlingen i kulturutskottet ledde till ett
uttalande av riksdagen, där en real uppräkning av anslagen
efterlystes. I förra årets budgetproposition från den
socialdemokratiska regeringen föreslogs också en
uppräkning med 15--20 %
av aktuella anslag. Det blev riksdagens beslut.
Tyvärr följer inte den nya regeringen upp förra årets
påbörjade insatser för att återställa bidragens reala nivå.
Verksamhetsbidraget höjs med knappt 4 %,
så att det kvarligger på ungefär samma reala nivå som
förra årets. Lokalbidraget höjs inte alls, varför det realt
minskar. Se diagram bilaga 2.
Till detta kommer att de fria trossamfunden med
undantag av ungdomsverksamheten inte erhållit någon
kompensation för de ökade kostnaderna som följd av
skattereformen. Skattereformens effekter har däremot
neutraliserats för Svenska kyrkan och idrottsrörelsen har
fått en betydande kompensation. I årets budget ges
ytterligare kompensation till idrottsrörelsen samtidigt som
civilministern meddelar att det ''uppdragits åt en särskild
utredare att undersöka vissa effekter av den breddade
medvärdesskatten''. Vi anser att denne utredare inte enbart
skall belysa idrottsrörelsens problem utan även övriga
folkrörelsers inklusive de fria trossamfundens.
Vi anser, att regeringen snarast måste fullfölja arbetet
med att återställa verksamhetsbidragets värde till den reala
nivå det hade vid ingången till 1980-talet. Detta är särskilt
angeläget mot bakgrund av det ökade antalet medlemmar
som berörda samfund betjänar. Invandrarsamfunden har ju
växt kraftigt under hela 1980-talet. En offensiv invandrar-
och flyktingpolitik måste inrymma ett rejält stöd till
invandrarkyrkorna.
Allvarligare just nu är att regeringen inte brytt sig om att
höja lokalbidraget ens i nominella belopp. Det har inte hänt
sedan budgetåret 1985/86. Den knappa medelstilldelningen
kommer att omöjliggöra för Samarbetsnämnden att ge
extra stöd till invandrarkyrkorna. Dessutom vidtas denna
åtgärd, när det är särskilt angeläget med hänsyn till
byggsysselsättningen att höja anslaget. Lokalbidraget, som
utgår till de fria trossamfundens ny- och ombyggnad av
olika typer av lokaler, är nämligen en bra affär för
samhället. Ett bidrag i storleksordningen 15 %
genererar byggnation, där församlingen står för
resterande kostnad. Dessutom erhåller staten 25 %
byggmoms.
Sysselsättningseffekten är inte ringa. Enligt
Samarbetsnämnden har man för innevarande budgetår att
behandla 77 ansökningar motsvarande en sammanlagd
byggkostnad på 265 miljoner kronor. Statsbidragsbehovet
för dessa lokaler är 27,6 miljoner kronor. För budgetåret
1992/93 räknar nämnden med samma byggnadsvolym med
ett medelsbehov på 38 miljoner kronor.
Vi anser, mot bakgrund av behovet att återställa
bidragsnivån till den reala nivå det hade vid ingången av
1980-talet samt det aktuella arbetsmarknadsläget, att
lokalbidraget bör höjas med åtminstone lika mycket som
förra året, ca 2,5 miljoner kronor. Vi föreslår därför, att
lokalbidraget upptas till 17 miljoner kronor för budgetåret
1992/93.
Budgetåren 1983/84 och 1984/85 satsade den
socialdemokratiska regeringen 13 resp 16 miljoner kronor i
extra lokalbidrag för sysselsättningsåtgärder. Situationen är
nu ännu allvarligare på byggmarknaden, varför
motsvarande insatser är mycket välmotiverade. Det är
ingen brist på projekt och insatta pengar ger trots en del
''egna'' arbetsinsatser åtminstone arbetstillfällen som
motsvarar fem gånger det satsade beloppet om samma
villkor får gälla som för det ordinarie lokalbidraget.
Vi anser, att regeringen i kommande tilläggsbudget bör
bereda utrymme för en omfattande sysselsättningssatsning
även inom detta område.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den framtida utvecklingen av
verksamhets- och lokalbidraget till de fria trossamfunden,
2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1992/93 höja
lokalbidragsanslaget med 2
514
000 kr. eller således till 17 milj.kr. vilket betyder att
anslaget C
1 Stöd till trossamfund m.m. skall upptas till 74
521
000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen i kommande
tilläggsbudget bör anvisa medel till extra lokalbidrag av
sysselsättningsskäl,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den särskilda utredningen om
effekterna av den breddade momsen utöver idrottsrörelsen
även bör omfatta övriga folkrörelser inkl. de fria
trossamfunden.1
Stockholm den 24 januari 1992
Berndt Ekholm (s)
Georg Andersson (s)
Berit Löfstedt (s)
Birger Rosqvist (s)
Karl-Erik Svartberg (s)
1 Yrkande 4 hänvisat till SkU
Bilaga 1
Bilaga 2