Fryshuset i Stockholm är ett välkänt begrepp. I Fryshuset sjuder det av idéer och verksamheter, av och för ungdomar. Här tar man vara på och uppmuntrar ungdomars kraft och initiativförmåga.
Några exempel på verksamhet: Det finns repetitionslokaler för 150 musikband. Det finns idrottsverksamhet. Där ordnas disco. Mindre känt är kanske att det också finns bostäder för ungdomar och att det bedrivs högstadieundervisning. Det finns folkhögskoleverksamhet. Ur Fryshusets verksamhet växte idén med ''farsor och morsor på stan'' fram.
Fryshuset är ett projekt som bygger på det bästa ur folkrörelsetraditionen, det ideella engagemanget, den egna aktiviteten och solidariteten. Men det är folkrörelseengagemang anpassat till 90-talets verklighet. Det mesta av arbetet drivs som samarbetsprojekt där många organisationer och rörelser engageras. Man har utvecklat ett unikt sätt att arbeta. På Fryshuset finns det plats för alla sorters ungdomar, även de som befinner sig i riskzonen mellan ''vanligt'' liv och ''kriminellt''. Det sociala arbetet blir en allt viktigare del i verksamheten.
Ett område av mycket stor vikt är arbetet mot främlingsskepticism. Fryshuset har med sin mångfald av kulturella och idrottsverksamheter ovanligt goda förutsättningar att arbeta framgångsrikt med detta.
Vårt samhälle är fattigt på sådana företeelser som Fryshuset, men det finns också på andra håll i landet liknande verksamheter. Erfarenheterna från Fryshuset kan bli till stor nytta för andra projekt som växer fram.
Verksamheten är sektorsövergripande. Det är inte antingen -- eller, utan både utbildnings-, kultur- och social verksamhet. Fryshuset passar inte in i de vanliga ramarna för ungdomsverksamhet. Det hamnar därför mellan alla stolar när det gäller finansiering. Det gäller också geografiskt. Till Fryshuset i Stockholm kommer många ungdomar från hela länet. Fryshuset kan därför inte sägas vara enbart en kommunal angelägenhet för Stockholm.
Mot bakgrund av hur lite verksamhet det finns för ungdomar och med tanke på den handfallenhet, som ofta präglar samhällets försök att möta tonåringars behov, så är det mycket värdefullt att Fryshuset och liknande verksamheter finns och trots ständiga ekonomiska svårigheter lever vidare.
För Fryshuset ter sig framtiden nu oviss. Verksamheten går runt, men man är beroende av finansiärer, som i sin tur har en osäker framtid. Stockholms kommun, som är den viktigaste bidragsgivaren, kommer om Kommunalekonomiska kommitténs förslag blir beslut att tvingas göra omfattande besparingar. Risken finns att bidragen till Fryshuset kommer i farozonen.
Fryshuset har också gamla skulder, som inskränker på det ekonomiska utrymmet trots att verksamheten nu är i ekonomisk balans. Det finns alltså många skäl som gör det nödvändigt att staten nu går in som garant för möjligheten för Fryshuset att leva vidare och utvecklas.
Det måste vara en angelägenhet för samhället att genom ett ekonomiskt projektbidrag skapa möjlighet till fortsatt verksamhet. Ett projektanslag på 5 000 000 kronor bör därför inrättas. Regeringen bör få i uppgift att utforma villkoren för detta.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett projektanslag för verksamheter såsom Fryshuset i Stockholm.
Stockholm den 27 januari 1992 Annika Åhnberg (v) Eva Zetterberg (v)