Regeringen föreslår i sin budgetproposition över 300 milj.kr
i nedskärningar av folkbildningsanslaget.
Folkbildningsrådet har ansvaret för fördelningen av
statsbidraget mellan folkbildningens anordnare, dvs.
folkhögskolor och studieförbund. Det har beräknats att det
blir en minskning i snitt på 700 000 kr
per skola.
Under årens lopp har folkbildningen spelat en viktig roll
inom den svenska vuxenutbildningen. Lågutbildade, t.ex.
invandrare, har haft möjlighet att vidareutbilda sig och har
därmed fått bättre förutsättningar att hävda sig i yrkeslivet
och i det svenska samhället. Om minskningen förverkligas
är det ett dråpslag mot folkbildningsverksamheten.
Arbetslösheten ökar rejält. Särskilt invandrare blir hårt
drabbade av förslaget. Möjligheten till en mer långsiktig
planering av folkhögskoleverksamheten, som förra årets
riksdagsbeslut förutsatte, försvinner nu.
Grunden till den fortsatta högskoleutbildningen faller
eftersom många folkhögskoleelever läser för att
komplettera sin bildning med gymnasieutbildningen.
Riksdagen måste under kärva tider prioritera de eftersatta
grupperna och inte tvärtom, såsom budgetförslaget antyder.
Vilka konsekvenser har budgetförslaget för den största
invandrargruppen -- sverigefinnarna? Sverigefinska
riksförbundet är huvudman till två finska folkhögskolor,
nämligen Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda och
Axevalla folkhögskola. Dessutom finns det en finskspråkig
folkhögskola i Göteborg och finskspråkiga linjer i Fristad,
Skinnskatteberg och Stockholm. Sverigefinska
riksförbundet m.fl. andra invandrarförbund har också en
mycket omfattande kurs- och kulturverksamhet med stöd
från studieförbund. Nedskärningar skulle hårt drabba den
finskspråkiga gruppens möjligheter att delta i det svenska
samhällets kultur- och föreningsliv.
Enligt beräkningar skulle minskningar för Sverigefinska
folkhögskolans vidkommande vara ungefär 1,0 milj.kr
och -- när det gäller Axevalla folkhögskola -- en
minskning på 1,2 milj.kr.
Även risken för övertalighet bland lärarna är
överhängande och budgetförslaget kommer att bidra till
ökad arbetslöshet.
Enligt Sven Reinans (DEIFO) år 1988 gjorda beräkning
fanns det 1985 i Sverige 228 000
personer, vilka var födda i Finland. Till antalet
kommer naturligtvis ett stort antal i Sverige födda samt
årligen till Sverige inflyttade personer. Speciellt i den i
Finland födda gruppen finns det mycket korttidsutbildade
samt sådana som har språksvårigheter. Antalet
finskspråkiga pensionärer ökar och deras behov av
utbildning i pensionärsfrågor osv. är påfallande. Om
förslaget går igenom i riksdagen har de finskspråkiga
pensionärerna inga möjligheter till kursverksamhet på
folkhögskolor.
All finskspråkig folkhögskoleverksamhet utgår från att
värna och vårda den finska kulturen i Sverige. Det är också
viktigt att det i Sverige finns en grupp som behärskar både
det svenska och finska språket. Dessutom rimmar det
mycket illa med statsminister Carl Bildts tal i Finland. Där
säger han bl.a.: ''Sverige skulle ha behov av en aktiv
kulturbärande finsk befolkningsgrupp som i vår egen
vardag kunde förmedla oss det bästa i finskt samhällsliv,
samtidigt som den utvecklade sin egen sverigefinska
identitet.''
Regeringsförslaget om korttidsstudiestödet och
internatsbidrag reduceras med 150 milj kr
(dvs. 2/3 av anslaget) och innebär ytterligare en
kraftig försämring av resurserna för vuxenutbildningen. För
sverigefinnarnas vidkommande är det risk för att viktiga
samverkanskurser försvinner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslaget i budgetpropositionen
om bidraget till folkbildningen.
Stockholm den 23 januari 1992
Lahja Exner (s)
Sinikka Bohlin (s)
Lena Boström (s)
Bruno Poromaa (s)
Eva Johansson (s)
Berndt Ekholm (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Per-Olof Håkansson (s)
Monica Öhman (s)
Sture Ericson (s)
Hans Göran Franck (s)