Folkbildningen har djupa rötter i det svenska samhället
och spelar en viktig roll för kunskapssynen, bildningsidealet
och för den enskildes frihet och personlighetsutveckling.
Demokrati och folkbildning har i Sverige alltid varit nära
förbundna med varandra. Den demokratiska kunskapssyn
som fått sitt uttryck i det fria bildningsarbetet är en viktig
del i vårt samhälle.
I juni 1991 fattades i riksdagen ett beslut som innebar
frihet och självstyre för studieförbunden och
folkhögskolorna. Riksdagsbeslutet var ett uttryck för
samhällets tilltro till folkbildningen.
För många människor i vårt land har deltagandet i en
studiecirkel eller en kurs på folkhögskolan varit det första
steget till vidare utbildning och kunskapssökande.
Folkbildningen har en given roll då det gäller att skapa
mötesplatser, ge människor kunskaper och ''verktyg'' för att
forma sin tillvaro. I ett demokratiskt samhälle har
folkbildningen sin givna plats! I Sverige har man aldrig blivit
för gammal för att i organiserad form skaffa sig nya
kunskaper. I tidningen Newsweek rankades Sverige -- i
december 1991 -- som nr 1 när det gäller vuxenutbildning.
Man pekade främst på folkbildningstraditionen. Denna
tätplats bör vi sträva efter att behålla!
Ett av de skäl som gör att regeringens förslag till
nedskärning av bidragen till folkbildningen inte kan
accepteras, är att kvinnors möjlighet till utbildning och
fortbildning försämras. Ur jämställdhetsperspektivet är
förslaget oacceptabelt! Nedskärningen kommer att drabba
kvinnorna särskilt hårt.
Många kvinnor får genom studieförbundens och
folkhögskolornas verksamhet sin chans att i någon mån
kompensera sig för de studier som de tidigare missat genom
att bl.a. ta huvudansvar för hem och familj.
Många invandrarkvinnor kan på våra
Kvinnofolkhögskolor få en första kontakt med undervisning
i ett nytt land. Studieförbundens verksamhet samlar i första
hand korttidsutbildade, och majoriteten av dessa är
kvinnor, kvinnor som behöver förbereda sitt inträde på
arbetsmarknaden eller som behöver skaffa sig kompetens
för att kunna gå vidare i sitt yrkesarbete. Det finns
fortfarande stora utbildningsklyftor. Det är vårt krav att
dessa skall minskas. Folkbildningens möjlighet att nå de
korttidsutbildade kvinnorna skall inte försämras.
Kvinnornas kunnande, engagemang och ansvar i samhället
har ofta sin grund i cirkelstudier.
Även studieförbundens estetverksamhet har en hög
procent kvinnliga deltagare. Kulturen är en väg till
frigörelse, förändring och glädje i livet. Att kunna delta och
ta del av kulturaktiviteter, i hela landet, har för var och en
varit en möjlighet genom studieförbundens verksamhet.
För kvinnor med låg inkomst kan höjda
studiecirkelavgifter innebära att man måste avstå från
deltagande. Vi menar att alla skall ha en chans att utveckla
sina intressen!
Det förslag som nu presenterats är ett hårt slag mot de
lågutbildade. Vi vill se en höjning av anslaget med 250 miljoner
kronor till folkbildningen. Sveriges
folkhögskolor och studieförbund bör ges möjlighet till
utveckling -- inte avveckling!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge ökade medel till
folkbildningen.
Stockholm den 23 januari 1992
Ingegerd Sahlström (s)
Birgitta Johansson (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Karin Wegestål (s)