Tillvaratagande av kompetens för konstnärlig utbildning
Kulturen är den grund, från vilken våra värderingar och
livsformer utgår och som vi genom att uppleva och
debattera ständigt förändrar samhället. Kulturinnehållet
måste växa sakta, förankrat i traditionen och i gemensamma
upplevelser hos oss.
Kulturen måste varsamt lyftas fram från den
undanskymda plats den i dag har hos stora grupper i
samhället. Vår uppfattning är den, att om man inte
understödjer amatörismen och de människor som likt broar
kan överbrygga kultur- och kunskapsklyftor i samhället, då
riskerar vi att drunkna i den egna trånga egovärlden.
För att nå bredd inom kulturen måste många olika delar
inom samhället deltaga. Det gäller t.ex. att
bildningsförbunden, förskolor, ungdomsskolan och
högskolan samarbetar på olika nivåer.
De konstnärliga yrkesutbildningarna är viktiga för
framtiden. Barn- och ungdomsperspektivet i utbildningarna
har inte uppmärksammats tillräckligt.
Litografin i den form som Senefelder kom fram till i
slutet på 1700-talet, innebär att de konstnärer som ägnar sig
åt denna teknik arbetar med ett fett material på sten eller
zinkplåt. En direktmetod där en dialog med materialet
uppstår och som befrämjar bildens uttryck. Detta genom att
efter provtryck kan stenen eller plåten, om det är
nödvändigt, korrigeras och på nytt provtryckas. Denna
arbetsform för fram den slutliga bilden till ett absolut unikt
litografiskt tryck och som gör litografin till en unik konstart.
Tyvärr är situationen sådan, att vid de olika
konstskolorna i Sverige är denna del av undervisningen
försummad.
För att åter föra fram den direktlitograferade bildens
kvaliteter, och för att rekonstruera kunskaperna om
litografin, samt stimulera till ett experimentellt nyskapande
och utbilda motiverade konstnärer, startade Hellidens
folkhögskola 1984 sin litografiska skola. Till skolan kan
konstnärer med en grundutbildning eller lång
yrkesverksamhet söka. Studietiden är sedan upp till fyra år.
Under dessa år arbetar man experimentellt med alla de
litografiska tekniker som är kända.
Redan 1958 bildades en grafisk kollektivverkstad i
Tidaholm. Grafiska verkstaden har som huvudman
Hellidens Folkhögskola. Skolan driver i samförstånd med
Tidaholms kommun, Skaraborgs landsting och Grafiska
verkstadsföreningen verkstadens olika verksamheter.
En verkstadsförening finns uppbyggd kring skolans
verksamheter, drygt 70 medlemmar, som till största del
kommer från Sverige, men även danska och amerikanska
konstnärer arbetar vid olika tidpunkter inom verkstaden.
Dessa konstnärer deltar i olika arbetssymposier och med
eget arbete inom verkstaden. För de elever som utbildar sig
inom litografi är verkstadsföreningens medlemmar en
värdefull kontakt i sin egen vidareutbildning.
Grafiska verkstaden i Tidaholm har en arbetsyta på
drygt 1 000 km2 i huvudbyggnaden. Den litografiska
utrustningen i denna byggnaden består av flera
övertryckspressar, snällpress, plantryckspressar,
korneringsmaskin för plåtar, kopieringsbox för ritfilmslito,
ca 100 litostenar, separata sliprum, tecknarateljé och
målarateljé. Allt detta för litografi. I en särskild byggnad har
verkstaden en unik plantrycksoffset för storformat (1 000 x
1 400 mm). Vidare finns en tvåvåningsbyggnad, som
inrymmer handpappersverkstad och gästbostäder för
konstnärer i föreningen som periodvis bokar in sig i
verkstäderna för egna arbeten.
Man kan ställa sig frågan: Varför finns all denna
utrustning och unika kompetens just i Tidaholm? Svaret på
den frågan är att vid Vulcans tändstickstillverkning fanns en
verkstad för etiketter. I samband med att det litografiska
trycket lades ner, och utrustningen betraktades som
värdelös, räddade några konstnärer i slutet av 1950-talet
delar av utrustningen till konstartens fromma. Och man har
sedan starten fortsatt att komplettera denna unika
utrustning.
Grafiska verkstaden är genom medverkan från bl.a.
Tidaholms kommun tillbaka i delar av lokaler där Vulcans
tändsticksfabrik redan 1886 startade sitt litografiska
tryckeri.
Grafiska verkstaden har under de senaste åren
genomfört flera internationella arbetssymposier med
deltagande grafiker från Tyskland, Frankrike, Holland,
England, Danmark, Norge och USA. Varje år genomförs
arbetsresor av elever och konstnärer vid verkstaden, till
olika grafikcentrum i Europa och USA.
Den unika kompetens och utrustning som finns vid
verkstaden bör, enligt vår uppfattning, komma den högre
utbildningen till del genom att vissa avsnitt i den
konstnärliga utbildningen förläggs som högskoleutbildning
vid grafiska verkstaden i Tidaholm.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildning vid
Tidaholms grafiska verkstad.
Stockholm den 21 januari 1992
Birgitta Johansson (s)
Sven-Gösta Signell (s)
Jan Fransson (s)
Anders Nilsson (s)