Fria medier utan politisk styrning är förutsättningen för
en fungerande demokrati. Utifrån denna grundsyn anser Ny
Demokrati att statsstyrningen av företaget Sveriges Radio
innebär en faktisk begränsning av den fria
opinionsbildningen, av yttrandefriheten och
informationsfriheten. Dessa friheter är i sig nödvändiga
förutsättningar för en demokrati. Det statsägda
monopolföretaget Sveriges Radio är ett hinder för verklig
demokrati; en demokrati på folkets villkor och inte
makthavarnas.
Politikers inblandning i radio och TV bör därför upphöra
med det snaraste. Ny Demokrati föreslår att Sveriges Radio
ges en ny organisationsform, att antalet statliga radio- och
TV-kanaler minskas samt att ett nytt finansieringssystem
införs.
Historisk bakgrund -- statskontroll redan från början
Sedan l905 har radiosändningar i Sverige varit
underkastade statlig kontroll. I den första moderna
radiolagen l924 var det förbjudet att inneha radiomottagare
och sändare. Medborgarna fick ansöka om tillstånd för
innehav och en särskild avgift, licens, skulle betalas för
tillståndet.
I valet av modell för radioverksamheten valde
politikerna den brittiska modellen, d v s ett monopol med
ensamrätt att sända radio sakligt och opartiskt, framför den
amerikanska modellen där reklamintäkter finansierade
verksamheten utan närmare styrning från statens sida.
I början av 1950-talet när det blev möjligt att i större
omfattning sända TV-program i Sverige, diskuterades även
denna gång hur det nya mediet skulle organiseras och vem
som skulle bedriva verksamheten. Valet stod då mellan
Radiotjänst och privata intressen. Staten valde Radiotjänst
och verksamheten kom att regleras genom avtal. När
regelbundna sändningar startade l955 bytte Radiotjänst
namn till Sveriges Radio. Ägarförhållandena ändrades
också i bolaget. En styrelse med företrädare för de stora
korporationerna tillsattes.
I den nu gällande radiolagen från l967 gavs medborgarna
lagfäst rätt att inneha och använda mottagare. När staten
inte längre kunde dela ut licenser belades innehavet av
apparat med avgift, s k mottagaravgift. Medborgarna
betalar således inte för vad de tittar på utan för att de har
en apparat. För innehavet av apparat betalas således avgift
till programföretaget Sveriges Radio. Ny Demokrati anser
detta vara ett både ologiskt och orimligt
finansieringssystem.
Den tekniska utvecklingens konsekvenser
Den tekniska utvecklingen har lett till att Sveriges
Radios ensamrätt att sända i praktiken har upphört. Via
satelliterna når idag all världens TV-program in i de svenska
vardagsrummen. Tillgång till de satellitsända programmen
får man genom att abonnera på programsändningarna, d v
s man betalar för programinnehållet. Mot bakgrund av att
medborgarna idag tittar på andra kanaler än den svenska
televisionen ter sig apparatavgiften till Sveriges Radio även
av den anledningen ologisk och omotiverad.
Teknikutvecklingen har också inneburit att TV-
apparater och dataskärmar närmat sig varandra
konstruktionsmässigt. Det kan inte anses rimligt att betala
TV-avgift för en dataskärm.
Bort med övervakningen av medborgarna!
Systemet med apparatavgift förutsätter övervakning av
medborgarna och intrång i människors integritet, något som
Ny Demokrati med skärpa protesterar mot. Nedläggning av
kontrollverksamheten innebär också en ekonomisk
besparing för medborgarna eftersom den betalas med en del
av apparatavgiften.
En ny allmän television
Under de 35 år som television sänts till den svenska
allmänheten har 50 %
av programmen varit inköpt utländsk produktion.
Svensk TV är även i jämförelse med den europeiska mycket
kosmopolitisk. Därtill kommer att allmänheten sedan ett
antal år har tillgång till den utländska mestadels
reklamfinansierade televisionen. Mot denna bakgrund hade
man kunnat förvänta sig att Kanal 1 och TV2 skulle välja att
profilera en svensk kultur-TV. Men så har ingalunda varit
fallet. En nedsättande syn på publiken, ''som inte vet vad
den vill ha'', idéer om ''typveckan'', som bl a resulterat i att
tyngre program ofta sänds efter kl 22.00, har i hög grad
kommit att prägla Kanal 1 och TV2.
Trots att Sveriges television hittills inte behövt bekymra
sig över vad den håller på med har de programansvariga
anammat den reklamfinansierade televisionens filosofi om
programinnehåll och lämpliga sändningstider. Man jagar
också höga tittartal utan att fråga om siffrorna representerar
nöjda tittare.
I dagens stora utbud av kosmopolitisk television finns all
anledning att förändra Kanal 1 och TV2. Det finns hos
många människor en önskan om kvalitets-TV på
vakentider. Ny Demokrati anser att TV2 ska säljas ut och i
egenskap av reklamfinansierad TV-station ge TV3 och TV4
välbehövlig konkurrens. Kanal 1 föreslår vi görs om till en
kanal med stor andel svenskproducerade program. Kanalen
som bör vara garanterat fri från reklam, även smygreklam,
ska förmedla god kultur, information och utbildning (public
service).
Vem ska äga den nya allmänna radion och televisionen?
Sveriges Radio är idag ett aktiebolag med en styrelse
bestående av företrädare för de stora korporationerna, en
ur demokratisk synpunkt mycket tveksam konstruktion.
Det finns all anledning att fundera över om staten verkligen
ska äga radio- och TV-stationer. Ny Demokrati anser inte
det. Det är istället medborgarna som ska äga den allmänna
radion och televisionen. Först då blir dessa allmänhetens i
ordets rätta bemärkelse. Idag är den allmänna radion i
allmänhetens och samhällets tjänst och det är en stor
skillnad.
Ett avtal mellan staten och Sveriges Radio reglerar idag
verksamheten. Det skall förnyas l992 och gälla till l998. För
att inte hindra en förnyelse av företaget bör avtalstiden
endast förlängas med ett år.
Ombilda kanal 1 till ett folkaktiebolag
Ny Demokrati föreslår att den nya allmänna Kanal 1 får
en ny aktiebolagsform -- ett folkaktiebolag -- i vilket alla
svenska medborgare får köpa ett begränsat antal aktier. Det
enskilda innehavet ska vara begränsat i avsikt att förhindra
ägarkoncentration i företaget. På detta sätt får man bort
politikernas inblandning i allmänhetens television.
Fördelen med ett folkaktiebolag är att medborgarna kan
utöva ett aktivt och deltagande ägande.
Styrelsemedlemmarna väljs inte efter politisk tillhörighet
utan efter professionellt kunnande.
Ett nytt finansieringssystem för Kanal 1
Verksamheten i den nya allmänna kanalen föreslår vi
finansieras genom dekoderavgift. Kanalen blir då en betal-
TV-kanal.
Övergången till det nya finansieringssystemet går till så
att alla svenska hushåll och i förekommande fall
kabelnätägare gratis får en dekoderutrustning. Man sluter
avtal med programföretaget och betalar sedan avgift så
länge man har dekoderutrustningen. Med detta system
betalar man för att se program, inte för innehavet av en TV-
apparat. Systemet ger incitament till effektivt utnyttjande
av resurserna liksom en strävan mot hög kvalitet.
Förutsättningarna för ett nytt finansieringssystem för
televisionen och för ägarombildning till folkaktiebolag bör
utredas. Om det visar sig att det inte föreligger
förutsättningar för betal-finansieringsformen kan man
överväga att skattefinansiera folkaktiebolaget. I framtiden
kan också inställningen till reklam i allmänhetens kanal
ändras och då finns ytterligare en finansieringsmöjlighet.
Den framtida allmänna radion
Lokalradion föreslår vi säljs ut liksom P2, P3 och
utbildningsradion. Utbudet av musikradio är stort och det
kommer att öka i framtiden när reklamfinansierade
radiostationer får etableringsrätt. Ny Demokrati anser att
en allmän radiokanal, som når alla i Sverige, utan reklam är
tillräcklig. Den bör profileras som dagens P1 och P2 och
sända dygnet runt. Vi föreslår även folkaktiebolagsformen
för den nya allmänna radiokanalen, eftersom denna
organisationsform motverkar särintressenas styrning av
företaget. Vi föreslår att radiokanalen skattefinansieras.
Lokal etersänd TV
Det fjärde televisionsnätet bör användas för lokal
etersänd TV. Det är hög tid att komma i gång med
omfattande provsändningar.
Avskaffa närradiolagen och den s k piratradiolagen
I den nya etermediesituationen som vi föreslår är det
naturligt att upphäva närradiolagen och den s k
piratradiolagen som förbjuder radiosändningar från öppna
havet och luftrummet däröver.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny allmän television utan
politiker- eller organisationsinblandning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Kanal 1 bör få ett ändrat
uppdrag av staten med ett större utbud av kulturprogram
och garanterat fri från reklam, även smygreklam,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att TV 2 bör säljas ut till privata
intressen och reklamfinansieras i syfte att ge satellitkanalen
TV 3 och den nya markkanalen TV 4 välbehövlig
konkurrens om tittare och annonsörer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förutsättningarna för ett nytt
finansieringssystem för den nya allmänna televisionen i
form av betal-TV bör utredas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda möjligheten att
ombilda den allmänna televisionen till folkaktiebolag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det nuvarande avtalet mellan
staten och Sveriges Radio,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sälja ut lokalradion,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P 2,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P 3,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sälja ut utbildningsradion,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ombilda radiokanalen P 1 till
en allmän radiokanal, garanterat fri från reklam, vilken når
alla i Sverige och sänder dygnet runt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för
att ombilda radiokanalen P
1 till folkaktiebolag,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för
skattefinansiering av en ny allmän radio,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för
lokal etersänd TV,1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att provsändningar med lokal
eter-TV bör komma till stånd,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att närradiolagen bör avskaffas,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den s.k. piratradiolagen bör
avskaffas.1
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Anne Sörensen (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)