De finskspråkiga TV-sändningarna i Sverige har sin
existens förankrad i befolkningsmängden och den
gemensamma nordiska historien. Sändningarna startade
1968 och har försiktigt vuxit från inköpta program till att
omfatta även egen produktion.
Av årets ca. 140 sändningstimmar på finska består idag
en tredjedel av nyheter och reportage gjorda av den
finskspråkiga redaktionen. Det innebär ungefär en
timme/vecka under 40 av årets veckor. Genom
satellitkanalerna 3 och 4 samt 4:s förvandling till en
markbaserad programkanal har finskan minskat i TV-
Sverige som programspråk relativt sett.
Det finns idag mediapolitiska och journalistiska skäl att
höja det finskspråkiga utbudets andel. Inte minst har det
nordiska samarbetet på TV-området påskyndat behovet av
att satsa på kvalitativa förbättringar och samtidigt höja
SVT:s ambitionsnivå när det gäller den finskspråkiga
programverksamheten.
Public-service-principen bör rymma inom sig för SVT:s
vidkommande att inom verksamhetens ramar utrusta den
finskspråkiga TV-tittaren med kunskap, information och
upplevelser, som gör deltagandet i samhällets demokratiska
processer möjligt.
För de finska barnen måste det innebära, att de får stöd
i sin uppväxt till en trygg tillvaro genom stimulerande och
mångsidiga programutbud av den egna verkligheten.
Överföringen av Finlands Rundradios program via
Nackasändaren och de utbyggda kabelmöjligheterna kan
som bäst vara ett komplement till den inhemska
produktionen på finska.
Uutiset -- Nyheter
I skuggan av Aktuellt, Rapport och de regionala
nyhetssändningarna har SVT:s finskspråkiga
nyhetsprogram Uutiset levt en begynnande tillvaro. Fem
minuters dagliga nyheter fem vardagar i veckan under årets
fyrtio veckor var ett steg framåt, när det startades i augusti
1988. Sändningen har etablerat sig. Detta visar Aulis
Gröndahls kartläggning av de finskspråkigas TV-tittande
och radiolyssnande i Norrbotten. Enligt Gröndahl ses varje
Uutiset-sändning av en tredjedel av tittarpotentialen.
Fem dagliga nyhetsminuter räcker till en mycket
fragmentarisk bevakning av de snabba förändringarna som
sker i vår omvärld och Sverige. Verkligheten blir
snuttifierad. Formen tvingar redaktionen till sträng
redigering och trots våra ansträngningar att ge en sann bild
av verkligheten kan replikerna lätt kännas som ryckta ur
sina sammanhang. Att ge bakgrund och analyser är
omöjligt.
Livet pågår under alla årets veckor och dagar.
Processerna stannar inte under de 12 veckorna eller
samtliga veckohelger då vi har ett sändningsuppehåll. Med
dagens tablå har Uutiset missat inledningen av det
socialistiska systemets upplösning (juluppehåll 90-91), allt
som inträffade veckorna 25-33, sommaren 1991, både
kraschen av SAS-planet och explosionen på
centralstationen, samt det definitiva slutet på
Sovjetunionen och bildandet av OSS (juluppehåll 1991-92).
Det är nödvändigt att förstå sammanhangen för att
människorna ska kunna delta i samhällslivet. Men livet är
inte bara slit, bröd och informationsbehov. Det måste finnas
utrymme för intellektuell stimulans och cirkusnöjen,
kulturella vibrationer och andliga upplevelser.
Det är en trivsel- och trygghetsfaktor och en nordisk
rättighet för den sverigefinska befolkningen. Man bör inte
heller underskatta det positiva i att de finska programmen
textas till svenska och därmed utgör en bro mellan våra två
befolkningsgrupper.
SVT i allmänhetens tjänst har upplevt det viktigt att
besvara utmaningen från de nya TV-aktörerna och agera
mot varje deras programpunkt vid alla tider på dygnet.
Denna tolkning av public service-principen har medfört, att
det nordiska språket finskan har svårt att hävda sig bland
den prioriterade verksamheten. De kommersiella bolagen
har inte funnit sändningar på andra språk än svenska
kommersiellt lockande. Således har SVT sluppit besvara
några utmaningar på detta område.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att markant höja ambitionsnivån
för de finskspråkiga sändningarna, så att den sverigefinska
publiken får ett mångsidigt utbud från det bolag som får
deras licensavgifter till godo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla nyhets- och
aktualitetsutbudet på finska till en året-runt-verksamhet
som ger kontinuitet och utrymme för kommentarer och
analyser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten att särskilt
uppmärksamma de finska barnens behov av språklig och
intellektuell stimulans genom i Sverige producerade
program.