Medan Sverige är på väg in i den europeiska
gemenskapen tycks många uppleva att Europa eller kanske
t.o.m. hela världen, störtar sig över Sverige. Vi oroar oss
för ökad rasism och invandrarfientlighet och anslår medel
till informationsinsatser. Men detta är endast en åtgärd
bland många som behöver vidtas. Vi måste även söka
rötterna till dessa företeelser bl.a. via analyser av vår
kulturella och sociala identitet. Främlingsfientligheten i
Sverige beror knappast på nationell kulturchauvinism. Ett
avgörande problem i vårt land är snarare frånvaron av en
unik svensk kultur som vi kan identifiera oss med, vara
stolta över och praktisera gemensamt.
Riksdagen har vid flera tillfällen uttryckt behovet av en
kulturpolitisk satsning på folkmusik- och folkdansområdet.
Folkmusik- och dansåret 1990 blev en framgångsrik
manifestation som skapade intresse för genren bland många
som tidigare var likgiltiga inför den. Flera
kulturinstitutioner har inlett eller förstärkt sitt
ansvarstagande för genren.
En omfattande utvärdering av Folkmusik och dansåret
pekar på att denna genre är beroende av särskilda
stödinsatser. Studieförbunden har inte levt upp till de
förväntningar som funnits lokalt. Kommunala företrädare
ger pessimistiska prognoser om möjligheterna till fortsatt
stöd. Samtidigt hävdas samstämt att de medel som satsas på
genren har mycket hög verkningsgrad genom de stora
ideella insatser som varje stödkrona utlöser.
Riksföreningen för Folkmusik och Dans, Sveriges
Spelmäns Riksförbund, Svenska Ungdomsringen för
Bygdekultur och Gammaldansarnas Riksförbund har
presenterat ett förslag till utvecklingsplan.
Organisationerna argumenterar för en femårig extra
satsning på folkmusik och folkdans med 6,25 miljoner kr.
per år.
Medlen skulle användas på följande sätt:förstärkning
av den centrala strukturenstimulans av förnyelse och
experimentutvidgning av arrangörsverksamheter
pedagogisk utveckling särskilt bland barn och ungdom
stöd till amatörforskning och dokumentationförbättrad
användning av film--radio--video för dokumentation och
pedagogikutveckling av debatt och information bl.a. via
ny tidskriftförbättring av tillgången på lämpliga lokaler
för verksamheten.
Det är angeläget att de positiva erfarenheter som
Folkmusik och dansåret gav följs upp och utvecklas.
Riksdagen har också tidigare givit uttryck för ett sådant
ställningstagande. Regeringen bör därför återkomma med
förslag hur ett sådant utvecklingsarbete kan finansieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till utvecklingsarbetet med
folkdans och folkmusik.
Stockholm den 27 januari 1992
Ingela Mårtensson (fp)
Marianne Andersson (c)
Elisabeth Persson (v)
Lisa Rulander (kds)