De fria teater-, dans- och musikgrupperna
De fria grupperna står för huvudparten av teaterutbudet för barn och ungdomar.
Hittills har anslagsnivån för de fria grupperna varit låg. Kommunerna, som oftast är arrangörer och köpare av de fria gruppernas föreställningar, har pga sämre ekonomi inte möjligheter att betala mer för att i fortsättningen kunna anlita teater- och musikgrupper. Kraftigt stigande produktions- och turnékostnader och hög egenfinansiering gör att den ekonomiska situationen för de fria grupperna är ytterst allvarlig. Om inget görs, kommer det redan eftersatta teaterutbudet för barn och ungdomar att minska avsevärt. För nästa budgetår begärde Kulturrådet 12 319 000 kr. i höjda anslag, varav 5 391 000 kr. utgör kompensation för prisökningar. 7 milj.kr. är ökning av verksamhetsanslaget.
Enligt regeringens budgetförslag ökas anslaget till de fria grupperna med 8 156 000 kr. i jämförelse med innevarande budgetår. Av detta belopp beräknas 2 milj.kr. användas till stöd för musikföreningar och 4 milj.kr. till Folkoperan i Stockholm. Återstår alltså c:a 2 milj.kr. i anslagsökning att fördela på omkring 50 teatergrupper och 15 dansgrupper. De här 2 miljonerna ska alltså täcka in både kompensationen för de fria gruppernas prisökningar och den tidigare utlovade ökningen av bidraget!
Centrumbildningarna
Tio centrumbildningar får årliga verksamhetsbidrag från staten. Våren 1990 gjorde Kulturrådet en översyn av centrumbildningarnas verksamhet och ekonomi. Rapporten slog fast att centrumbildningarna inom respektive konstområde har fyllt, och kommer att fylla, en viktig funktion för den icke institutionsbundna kulturverksamheten. Vi delar den uppfattningen.
Men för att centrumbildningarna ska kunna utveckla och bedriva en meningsfull verksamhet måste det statliga anslaget öka avsevärt. Centrumbildningarna är rikstäckande. De har små kanslier och få anställda. Administrationen går inte att effektivisera ytterligare. Den negativa ekonomiska utvecklingen under 80-talet har redan medfört att allt som varit möjligt att undvara för verksamheten tagits bort. Det är alltså av avgörande betydelse för den fortsatta verksamheten att anslaget till centrumbildningarna ökas med allra minst det av Statens kulturråd föreslagna beloppet 1 194 000 kr. I budgetpropositionen föreslås att de tio centrumbildningarna ska få dela på en anslagsökning på 278 000 kr. Vi anser att detta är otillräckligt.
Omfördelning
I den ovanligt generösa anslagsökningen till Operan ingår en post på 13,2 milj.kr. Detta är en engångsförstärkning avsedd som bidrag till Operans resultatutjämningsfond, eller med andra ord en ökning av befintligt aktiekapital. Vi är positiva till att Operan får ett större bidrag än tidigare för att verksamheten ska kunna bibehållas och utvecklas, och i princip delar vi också åsikten att det är rimligt att ett företag med Operans omslutning har ett högre aktiekapital än 50 000 kr., vilket nu är fallet. Men vi anser att en höjning av Operans aktiekapital kan ske successivt över en treårsperiod. Vi föreslår därför att höjningen för budgetåret 1992/93 stannar vid 4 400 000 kr. Resterande medel föreslås fördelas mellan de fria grupperna och centrumbildningarna så att anslaget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna ökas med 7 000 000 kr. utöver regeringens förslag och anslaget till centrumbildningarna ökas med 1 800 000 kr. utöver regeringens föreslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till de fria teater-, dans- och musikgrupperna för budgetåret 1992/93 anvisar 7 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 69
066
000
kr.,
2. att riksdagen till centrumbildningarna för budgetåret 1992/93 anvisar 1
800
000
kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 9
018
000
kr.,
3. att riksdagen till Operan för budgetåret 1992/93 anvisar 8
800
000
kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 242
844
000
kr.
Stockholm den 27 januari 1992 Elisabeth Persson (v) Björn Samuelson (v) Eva Zetterberg (v) Gudrun Schyman (v)