I Sverige finns tre stora professionella symfoniorkestrar,
Stockholms Filharmoniska Orkester, Radions
Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker vid Göteborgs
Konsert AB. Alla är bemannade med 100 musiker, vilket är
10--15 färre än de främsta orkestrarna i världen.
Under senare år har Göteborgs Symfoniker nått
avsevärda konstnärliga och publika framgångar. Orkestern
attraherar eftersökta världsdirigenter och solister. Den
genomför succéartade turnéer i Europa, Amerika och Asien
och har en omfattande skivproduktion, numera uteslutande
för välrenommerade skivbolaget Deutsche Grammophon.
Konserterna är alltid belagda till minst 90 %.
Den omfattande barn- och ungdomsverksamheten
täcker inte alls behovet. Orkestern är den enda arrangören
av professionell kammarmusik i Göteborg.
Av totalt ca 124 000 besökare har 15 000 varit barn och
ungdom.
6 skivinspelningar för Deutsche Grammophon med
bland annat Prokofjevs opera Eldängeln, vilken aldrig
tidigare inspelats.
Neemi Järvi har för 9:e spelåret i rad varit chefdirigent.
Göteborgs Konsert AB har en omfattande
uthyrningsverksamhet av konserthusets salar och foajéer till
olika konsert- och evenemangsarrangörer. Antalet
uthyrningstillfällen 1990/91 var 277 st.
Omräknat till helårsverksamhet sysselsätts ca 138 fasta
och 28 tillfälligt anställda.
Ekonomi
Under senare år har Göteborgs Konsert AB haft balans
mellan kostnader och intäkter. Detta har kunnat uppnås
genom att statliga och kommunala bidrag har kunnat
kompletteras med dels ökande intäkter från konserter och
uthyrningar, dels genom att ett femårigt sponsoravtal med
AB Volvo som sträcker sig t.o.m. år 1993. Det ger 2,2 milj.kr.
per år att främst användas till turnéer och
skivinspelningar. Från årsredovisningen 1990/91 kan i
sammandrag utläsas:
Rörelsens intäkter (tkr)
Biljettintäkter
5.654
Turnéintäkter
5.922
Sveriges Radio
428
Lokaluthyrningar
2.540
Diverse intäkter
2.126
Summa intäkter
16.670
Anslag och bidrag
Statligt
18.251
Kommunalt
33.561
Totala rörelseintäkter
68.482
Rörelsens kostnader
Personal
48.856
Administration
5.834
Lokalkostnader
6.594
Turnéer och gästspel
7.288
Övrigt
776
Summa kostnader
69.348
Fördelning av statliga grundbelopp
Eftersom orkestrarna i Stockholm och Göteborg har
likartad verksamhet och kvalitet och dessutom samma
uppdrag från sina huvudmän ser vi ingen anledning till att
staten framgent bibehåller skillnader i bidrag.
Det statliga bidraget utgår i form av grundbelopp.
Göteborg Konsert ABs tilldelning under innevarande
budgetår är 135 grundbelopp. Stockholms
Konserthusstiftelse får 170 grundbelopp. I pengar skiljer
det 4,6 milj.kr.
(inkl. lönekostnadspålägg) till Stockholms
förmån.
Det finns ingen saklig grund för denna skillnad som
enbart är historiskt betingad. Tvärtom har en statlig
orkesterutredning år 1989 konstaterat att orkestrarna och
deras verksamhet är helt likvärdiga och bör ha samma
ekonomiska stöd från staten. I detta instämde även
remissinstanserna.
Snarare är det orkestern i Göteborg som behöver mer
statligt stöd än Filharmonin av följande skäl:
Stockholmsfilharmonien har ett betydligt större
publikunderlag än Göteborgssymfonikerna.Stockholms
konserthus rymmer fler (530) platser än Göteborgs, vilket
ger en betydande marginalintäkt eftersom
konsertkostnaderna är desamma.I Stockholm finns
redan den tredje av landets stora symfonikorkestrar,
nämligen Radions Symfoniorkester.Ett nytt inslag i den
pågående europeiseringsprocessen är att regionala centra
får allt större betydelse för näringsliv, samhällsinstitutioner
och kultur.
Behovet av utökat statsbidrag till
Göteborgssymfonikerna
Göteborgs Symfonikers behov av utökat statligt bidrag
är mycket konkret. Med ytterligare 35 grundbelopp från
staten vill man kunna genomföra följande aktiviteter:
Utöka antalet konserter. Med en nära nog 100-procentig
beläggning på konserterna finns det underlag för
utökning.Bibehålla och även utveckla kammarmusiken.
Göteborgs Konsert AB är den enda arrangören av
professionell kammarmusik i göteborgsregionen. P.g.a. av
att kostnaderna har stigit mer än anslagsuppräkning och
biljettintäkter står man i värsta fall inför en nedläggning av
kammarmusiken. Detta skulle drabba både pubik och
musiker, eftersom kammarmusikspelet är en nödvändig del
av en orkestermusikers underhåll och utveckling av sitt
kostnärskap.Utöka verksamheten för barn och ungdom.
Man har varit mycket framgångsrik i sin barn- och
ungdomsverksamhet men kan inte på långa vägar tillgodose
efterfrågan. Inte minst kommunerna utanför Göteborg
efterfrågar en utökad verksamhet. Det finns många idéer om
hur denna verksamhet kan utvecklas i samarbete med
förskola, skola och drama och bild i Göteborgsregionen.
Utveckla konsertformerna och bland annat satsa på
festivaler. Man har erfarenheter av en lyckad Mozartfestival
i november 1991 som var en stor publik och konstnärlig
framgång. Här spelades kammarmusik på ett publikvänligt
sätt och man samarbetade med skådespelare och
dekoratörer. Gensvaret från publiken var stort och man
lyckades nå en ny publik som normalt inte besöker
Göteborgs konserthus.
Sammanfattning
Eftersom orkestrarna i Stockholm och Göteborg har
likartad verksamhet och kvalitet och dessutom samma
uppdrag från sina huvudmän finns ingen anledning till att
staten bibehåller skillnader i bidrag. Riksdagen bör därför
uttala sig för en likvärdig behandling av det statliga stödet i
jämförelse med Stockholms filharmoniker.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det statliga stödet som utges till
Göteborgs Symfoniker i jämförelse med Stockholms
filharmoniker.
Stockholm den 24 januari 1992
Erling Bager (fp)
Marianne Carlström (s)
Sonja Rembo (m)
Rune Thorén (c)
Ingrid Näslund (kds)
Johan Brohult (nyd)
Johan Lönnroth (v)
Karl-Erik Svartberg (s)
Sten Svensson (m)
Kenth Skårvik (fp)
Marianne Andersson (c)
Inga-Britt Johansson (s)
Stig Grauers (m)
Fanny Rizell (kds)
Elver Jonsson (fp)
Harry Staaf (kds)