Riksteatern har under tre år som försöksverksamhet prövat syntolkning för synskadade i samband med sin turnéverksamhet. Syntolkning fungerar så, att de synskadade teaterbesökarna får låna var sin mottagare med hörlur. En person som väl känner till aktuell pjäs, dvs någon anställd vid Riksteatern, har en sändarutrustning med mikrofon, i vilken han kommenterar det som händer på scenen och som inte framgår av dialogen. Han berättar vilka som kommer in eller går ut från scenen, hur personerna reagerar, vad de gör när de är tysta t ex. De synskadade teaterbesökarna hör kommentarerna i hörluren, vilket innebär att de samtidigt kan följa vad som sker på scenen. Kommentarerna stör heller inte omkringsittande publik. Syntolkningen gör teaterbesök betydligt mer njutbara för synskadade personer.
I samarbete med teaterföreningar, skolor, synskadades länsoch lokalorganisationer har Riksteatern vid 56 tillfällen syntolkat från 16 olika produktioner. Verksamheten är mycket uppskattad av synskadade. Riksteatern anser att försöksverksamheten slagit väl ut och motiverar en fortsättning av mer kontinuerlig art.
Mot bakgrund av den positiva erfarenhet som gjorts av försöksverksamheten är det som vi ser det nu angeläget att det blir en permanent verksamhet och att den därvid får bekostas inom det uppräknade förslaget i budgetpropositionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten med syntolkning för synskadade vid Riksteaterns föreställningar ges en permanent karaktär inom ramen för befintliga resurser.
Stockholm den 22 januari 1992 Gunhild Bolander (c) Birgitta Carlsson (c)