I dessa tider, när mycket måste omprövas, finns det
anledning att även se över statens kulturråd och de normer
under vilka det arbetar.
Med åren har detta organ vuxit så i omfattning att det nu
avlönar över femtio anställda. Man arbetar efter regler som
tar dålig hänsyn till kvalitet (som är svårt att mäta) eller
kvantitet (lättare att mäta) i landet. Märkligt nog visar sig
anslagen i praktiken avta med det ökande geografiska
avståndet från Stockholm. Ju längre från kungliga
huvudstaden en institution ligger desto lägre blir anslagen.
Jag har inte i något partiprogram hittat att detta varit målet
med kultursatsningarna. Å andra sidan upptäcker man att
många aktiviteter, som ute i landet skulle få bekostas helt
med kommunala medel, lokaliserade till Stockholm, får
statligt bidrag.
I den kärva statliga ekonomin har kulturminister Birgit
Friggebo lyckats få ökade anslag till kulturen och det är
naturligtvis alldeles utmärkt. Men skall de nya pengarna
göra maximal nytta måste de också fördelas genom statens
kulturråd på ett bättre sätt. Det måste till direktiv där
grunderna är baserade på andra normer än avståndet från
Stockholm för beloppens beräkningar och fördelning.
Vidare kan man fråga sig om inte handläggarkåren kan
reduceras avsevärt. En utlokalisering från
Stockholmsregionen kan säkert också tillföra nya och
spännande dimensioner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i att låta se över
statens kulturråds organisation, lokalisering och
beräkningsgrunder.