Skattereformen skulle innebära att marginalskatten
begränsades till 30 %
resp. 50 %.
För de fritt arbetande konstnärerna och författarna,
som är låginkomstgrupper, innebar reformen inga sänkta
marginalskatter, inkomsterna var inte tillräckligt höga. Men
dessa grupper kvarstår dessutom som i särklass särskilt hårt
beskattade på grund av egenavgifterna och löneskatten. I de
inkomstlägen där löntagarna har 30 %
skatt har konstnärerna ca 50.
Där löntagarna har 50 %
har konstnärerna ca 65.
De äldre konstnärerna har på grund av löneskatten
en marginalskatt på 45 eller 60 %.
Anledningen till att äldre konstnärer och författare
fortsätter i sina yrken långt efter pensionsåldern är inte bara
obruten skaparkraft. Dålig pension på grund av dåliga
tidigare inkomster är en bister verklighet för många.
Den av den förra kulturministern tillsatta
konstnärsutredningen, som skulle utreda konstnärsskapets
villkor, ekonomiskt och socialt, tog på eget initiativ upp
frågan om egenavgifterna på konstnärsområdet -- denna
fråga som varit ett problem för de fritt arbetande
konstnärerna och författarna sedan åtminstone mitten av
1970-talet.
Utredaren föreslog att det skulle inrättas en särskild s.k.
egenavgiftsfond, dvs. ett system för restitution av
egenavgifter som erlagts på intäkter av konstnärligt och
litterärt arbete. Återbetalningen av egenavgifter skulle ske
upp till en viss inkomstnivå med 70 %
av de erlagda avgifterna. Den enskilde skulle ansöka
om återbetalning och denna skulle fås via den s.k.
egenavgiftsfonden. Reformen kostnadsberäknades till 25 milj.
kr.
Dessa
konstnärsgrupper klassas som företagare, men
har varken kapital eller personal att skattemässigt ''spela
med'' som andra småföretagare. Det kapital konstnären och
författaren har är den egna känslans, tankens och
professionalismens. Konstnärsgruppen har blivit en av
skattereformens stora förlorare. Den har bara kommit i
kontakt med reformens kostnadssida, i form av -- förutom
de allmänna fördyringarna av bostäder och andra
levnadsvillkor -- höjda hyror för arbetslokaler, höjda
material- och resekostnader, moms på konstnärliga
förmedlingsuppdrag etc., vilket ordförandena i 17
konstnärsorganisationer tillhörande KLYS (Konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) konstaterat i
ett gemensamt offentliggjort uttalande.
Konstnärsutredningen har på ett handfast sätt föreslagit
en lösning på ett gammalt besvärligt problem på
konstnärsområdet -- ett problem som har karaktären av
rättvisefråga.
Förslaget har konstnärsorganisationernas stöd och bör
snarast leda till att en sådan särskilt kulturpolitiskt
motiverad stödordning som egenavgiftsfonden inrättas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast
läggs fram om att en särskild egenavgiftsfond för
kulturskapare inrättas i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 22 januari 1992
Hans Göran Franck (s)
Thage G Peterson (s)