Riksteatern har under tre år som försöksverksamhet
prövat syntolkning för synskadade i samband med sin
turnéverksamhet.
Syntolkning fungerar så, att de synskadade
teaterbesökarna får låna var sin mottagare med hörlur. En
person som väl känner till aktuell pjäs, d.v.s. någon anställd
vid Riksteatern, har en sändarutrustning med mikrofon, i
vilken han/hon kommenterar vad som händer på scenen och
som inte framgår av dialogen. Han/hon berättar vilka som
kommer in eller går ut från scenen, hur personerna
reagerar, vad de gör när de är tysta o.s.v. De synskadade
hör kommentarerna i hörlurar, vilket innebär att de
samtidigt kan följa med vad som händer på scenen.
Kommentarerna stör inte heller omkringsittande publik.
I samarbete med teaterföreningar, skolor, synskadades
länsoch lokalorganisationer har Riksteatern vid 56 tillfällen
syntolkat från 16 olika produktioner. Verksamheten är
mycket uppskattad av synskadade, eftersom den gör
teaterbesöken innehållsrikare. Även Riksteatern anser att
försöksverksamheten slagit väl ut och förordar en
fortsättning av mera kontinuerlig art. Kostnaden för att
utföra tjänsterna är beräknad till 500 000 kr/år.
I budgeten sker en satsning på Operan, Dramaten och
Riksteatern. Satsningen på Riksteatern ligger, till skillnad
från satsningen på de två andra institutionerna, väl i linje
med en decentraliserad kulturpolitik med syftet att nå så
många människor som möjligt. I målsättningen ''kultur åt
alla'' ligger också att människor med funktionshinder ska få
möjlighet att ta del av kulturutbudet. Därför borde den
försöksverksamhet med syntolkning för synskadade som
Svenska Riksteatern bedrivit permanentas.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att permanenta
syntolkningsverksamheten för synskadade vid Svenska
riksteatern.
Stockholm den 21 januari 1992
Jan Andersson (s)
Bengt Silfverstrand (s)