Formerna för stöd till verksamma inom kulturområdet

Inom kulturområdet finns många verksamheter där de
offentliga bidragen är av central betydelse för
verksamheten. För de institutionella aktörerna finns en
rådighet över och möjlighet till stabilitet och långsiktighet i
planeringen genom systemet med grundbelopp, som
säkerställer en över en längre tid överblickbar ekonomisk
ram.

Många arbetar under samma förutsättningar som
institutionerna vad gäller behovet av framförhållning i
planeringen, avtal om engagemang etc. Detta gäller
exempelvis många av de symfoniorkestrar som finns inom
Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund. De har
generalprogram etc. i samma omfattning som
institutionerna. Andra kulturaktörer exempelvis
arrangerande musikföreningar eller inom teatersektorn har
motsvarande förhållanden.

Svårigheten för dessa består till en del i att de erhåller
besked om det eventuella statliga stödet mycket sent i
planeringsförloppet. Under goda omständigheter kommer
det ungefär i anslutning till halvårsskiftet och avser den
spelsäsong som ligger närmast i tiden. Det är inte rimligt att
då starta och genomföra planeringen för den säsongen. En
omläggning görs nu av den statliga budgetcykeln. Därmed
bör det skapas förutsättningar för att inte enbart lämna
besked om anslagsbelopp för det närmast liggande spelåret
utan att också utveckla tekniker för att genom ramar och
bemyndiganden ge planeringsrådighet för flera spelår.

Kulturrådet bör därför ges i uppdrag att snarast gå
igenom och på lämpligt sätt redovisa en analys av och
förslag till åtgärder som leder till att den ovan redovisade
effekten av sena besked elimineras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sättet för besked om stöd till
verksamma inom kulturområdet.

Stockholm den 21 januari 1992

Per Olof Håkansson (s)

Iréne Vestlund (s)