Helsingborgs Konsertförening, som är en ideell
förening, har till ändamål att upprätta och underhålla en
fast symfoniorkester med uppgift att bedriva
konsertverksamhet i Helsingborgs kommun med
omgivande regioner. Orkestern benämns ''Helsingborgs
Symfoniorkester'' och består för närvarande av femtio
musiker. Till föreningen är också knutet ett kansli som
består av 6,5 tjänster.
För sin verksamhet erhåller symfoniorkestern bidrag
från Helsingborgs kommun, från staten genom statens
kulturråd samt från Malmöhus läns landsting. Dessa bidrag
uppgick för verksamhetsåret 91/92 med 7,6 milj.kr. från
kommunen, 7 milj. kr. i form av s.k. grundbelopp från
staten samt omkr. 0,9 milj. kr. från Malmöhus läns
landsting. Därutöver erhåller orkestern mindre bidrag
genom s.k. sponsring.
Verksamheten leds av en styrelse i vilken sju ledamöter
utses av kommunstyrelsen i Helsingborgs kommun, fyra
ledamöter av abonnenterna och två medlemmar av
musikernas fackliga organisation. Den konstnärliga
verksamheten och frågor av verkställande natur ombesörjes
av chefdirigenten, orkesterns intendent, företrädare för
musikerna samt av kanslipersonalen.
Helsingborgs Symfoniorkester kan under en följd av år
se tillbaka på flera konstnärliga framgångar som bl.a. tagit
sig uttryck i ett stort publikintresse. Orkesterns verksamhet
har också en stor betydelse för kulturlivet i södra Sverige.
Genom ett utbyggt nät av konsertbussar har
abonnemangskonserterna gjorts tillgängliga för
befolkningen inom ett stort område i Malmöhus,
Kristianstads, Kronobergs och Hallands län. Konsertsalen i
Helsingborg om drygt 900 platser är genomsnittligt belagd
till 80--85 procent. Ungefär hälften av konsertbesökarna är
inte hemmahörande i Helsingborg. Helsingborgs
Symfoniorkester genomför regelbundet per år 23--25
regionala konserter från Växjö i norr till Trelleborg i söder
och från Halmstad i väster till Kalmar i öster. Orkestern tar
även i övrigt ett stort regionalt ansvar genom skol- och
förskolekonserter samt kammarkonserter. Orkestern
anlitas regelbundet för radiooch TV-inspelningar samt för
skivinspelningar av såväl svensk som internationell
repertoar och har på senare tid också börjat turnera
utomlands.
Under 1990 behandlades regeringens reformpaket för
kulturområdet grundat på förre kulturattachén Henrik
Sjögrens utredning: DsU 1989:46, ''Symfonierna och
samhället'' och på förre statssekreteraren Gunnar
Svenssons utredning: DsU 1989:36 ''Kultur i hela landet''.
Svenssons förslag om 150 nya grundbelopp till
orkesterområdet sattes i budgetpropositionen för
budgetåret 1990/91 ned till totalt 125 varav 50 gick till
musikdramatiska orkestrar. Av de återstående 75
grundbeloppen fördelades 25 under 1990 enligt kulturrådets
beslut i maj 1990. Trots att Sjögren starkt motiverat en
utbyggnad av Helsingborgs symfoniorkester erhöll
orkestern endast fyra nya grundbelopp. Genom att
regeringen samtidigt tog bort det regionala tilläggsbidraget
till Helsingborgs Symfoniorkester om 195.000 kr. blev det
faktiska tillskottet endast två grundbelopp.
För år 91/92 aviserades för Helsingborgs
Symfoniorkester ytterligare fyra grundbelopp av totalt 39
grundbelopp som kulturrådet skulle ha att fördela,
dessutom fanns också 11 grundbelopp ofördelade. Dessa
nya grundbelopp drogs emellertid tillbaka av riksdagen
p.g.a. det statsfinansiella läget. Inför budgetåret 1992/93
begärde kulturrådet 60 nya grundbelopp för de regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna. I
budgetpropositionen för 1992/93 föreslår regeringen bara 35
nya grundbelopp för kulturrådet att fördela till de regionala
musikinstitutionerna, samtidigt som Dramaten, Operan
och Riksteatern tilldelas 15 milj. kr. mer än vad kulturrådet
begärt för deras räkning. Detta är en anmärkningsvärd
prioritering av kultursatsningar på centrala Stockholm i
förhållande till viktiga och nödvändiga regionala och lokala
kultursatsningar. Det är rimligt att anta att kulturrådet
kommer att ansluta till sin tidigare fördelningsplan, om
regeringens förslag om enbart 35 nya grundbelopp blir
riksdagens beslut. Resultatet blir då att Helsingborgs
Symfoniorkester i förhållande till övriga symfoniorkestrar
totalt sett fått väsentligt färre grundbelopp trots att
Helsingborgs Symfoniorkester tar det största regionala
ansvaret.
Som en konsekvens av det förhållandevis låga
statsbidraget har Helsingborgs kommun genom sina bidrag
i betydande omfattning fått ta det ekonomiska ansvaret för
den regionala verksamheten, något som rimmar mindre väl
med statsmakternas uttalanden om en decentraliserad
kulturpolitik. Vi anser att Helsingborgs Symfoniorkester
bör tilldelas ytterligare 16 grundbelopp för att kunna utföra
sitt kulturpolitiska uppdrag. Medelstilldelningen bör ske via
omfördelning av resurser från centrala
kultursatsningsbidrag till Dramaten, Operan och
Riksteatern till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade resurser till Helsingborgs
symfoniorkester.
Stockholm den 13 januari 1992
Ulla Tillander (c)
Ingbritt Irhammar (c)