Exportindustrin är samhällsekonomiskt viktig för
Sverige. Runt om i världen sysselsätter de svenska
företagarna och deras dotterförtag minst 420 000 personer.
Antalet utomlands bosatta svenskar i världen har beräknats
till minst 250 000 personer. Sveriges ekonomiska utveckling
och därmed vår välfärd beror inte minst på svensk industris
kommersiella framgångar utomlands. 60--70 procent av
exporten till flertalet i-länder går via svenskägda sälj- och
produktionsbolag i utlandet. Det är ett erkänt faktum att
svenska produktionsetableringar utomlands även bidrar till
sysselsättningen i Sverige.
Verkstadsindustrin svarar för över 50 procent av det
totala antalet utlandsanställda. Omkring 70 procent av det
totala antalet svenskar anställda i svenska dotterbolag i
utlandet är koncentrerat till tio länder: Belgien, Danmark,
Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien,
Storbritannien, Tyskland, USA och Brasilien. Tre
fjärdedelar av de utlandsanställda finns inom OECD-
området. Genom bistånds-, hjälp- och
missionsorganisationer görs humanitära insatser av stor
betydelse för folk i olika delar av världen. När Sveriges
gränser inom kort öppnas mot övriga Europa förväntas
rörligheten öka ytterligare.
Varningssignaler
Vid Sandvik noterade man förra året en tendens till
minskad benägenhet att ta utlandstjänstgöring. Man vill
helst inte ta höga chefer utifrån. Det har tidigare varit lätt
att få svenska civilingenjörer att ta utlandstjänst. De är ofta
specialister, som tillfälligt behövs vid något bolag utanför
Sverige. Det vore inte bra om ett ökat motstånd att ta
utlandstjänst skulle breda ut sig. Skälen till denna
obenägenhet anses vara att det ekonomiska incitamentet
försvunnit eller försvagats, att bostadsfrågan orsakar
bekymmer samt makes arbete och pensionfrågor.
Det är också viktigt att Sverige är väl representerat inom
de internationella organisationerna till exempel FN:s olika
organ. Även här finns signaler om en minskad benägenhet
bland svenskar att söka sådan tjänstgöring på grund av
svårigheter för medföljande make/maka att få arbete på
samma ort samt den försämrade sociala tryggheten.
Men Sverige måste bli mer internationellt om vi ska
klara den europeisering och internationalisering som 90-
och 2000-talen kommer att innebära, detta oavsett om vi
blir medlemmar i EG eller ej. Intressanta arbeten aktuella
för svenskar kommer relativt sett att bli allt fler i såväl Väst-
som Östeuropa, inte bara till följd av en ökande varuexport
utan också som konsekvens av den ökade exporten av
kunskap som kan väntas.
Dessa varningsignaler måste tas på allvar. Ska vi kunna
behålla arbeten i Sverige i tillräcklig utsträckning måste vi
öka vår försäljning av kunskap så att nya pengar och
arbeten kommer till landet. Detta förutsätter att vi snarast
angriper problemen och också löser dem. En
attitydförändring är nödvändig. Svensken i gemen måste
förstå varför det är nödvändigt med internationella
kontakter och utvecklade internationella kommunikationer
på alla plan. Den dag Sverige blir medlem i EG skall minst
800 svenska familjer flytta till Bryssel t ex. EG-
medlemskapet löser inte omedelbart alla problem. Svenska
politiker och svensk administration måste ha hunnit
förbereda sig.
Ju fler unga människor som hunnit knyta
vänskapsrelationer ute i världen desto bättre för Sverige.
Det är lättare att bearbeta kulturproblem (som alltid
uppstår i internationellt samarbete) om man har
välutvecklade relationer. Svenska barn med
kulturkompetens från andra länder kommer sannolikt som
vuxna att påtagligt kunna bidra till framtidens svenska
samhälle. En ny förståelse måste växa fram för de svenskar
som arbetar i andra länder. Det är viktigt att vi i Sverige
respekterar internationellt arbetande svenskar i stället för
att skapa en misstänkliggörande mytbildning kring dessa.
Problemområden
Den svenska lagstiftningen är komplicerad och oklar för
den enskilde individen. En allmän översyn av lagstiftningen
inom olika områden behövs för att Sverige och de ''nya''
alltmer rörliga, svenskarna skall fungera i ett öppet Europa
och en internationellt alltmer sammanhållen värld. Det
handlar inte om personer som lämnar sitt land utan om
svenskar, som verkar i andra länder. Dessa svenskar är
minst lika nationella som sina landsmän i hemlandet, ja ofta
mer. En god internationalist har ofta en stark nationell
förankring och stor kunskap.
På ett flertal områden råder bristande ömsesidighet. Det
finns även exempel på lagstiftning där behandlingen av i
Sverige boende svenskar är inkonsekvent jämfört med
behandlingen av i utlandet boende svenskar. Vissa regler är
oklara, andra är inkonsekventa och svåra att förstå. Därtill
är informationen till de svenskar som står i begrepp att för
kortare eller längre tid bosätta sig i ett annat land,
synnerligen bristfällig. Det krävs en samlad översyn av
rådande förhållanden samt en förbättrad information vad
gäller konsekvenserna för den svensk som för en tid
bosätter sig i annat land.
Områden som kräver översyn är bland annat följande:
skattevillkor, bosättningsbegrepp, sjukvård, koppling
mellan skatter och sociala förmåner, konsekvenser för den
medföljande, barnbidrag och barns återanpassning i
Sverige, bostads- och arbetsmarknadsfrågor, skolgång för
medföljande barn, rösträttsförfarandet, medborgarskaps-,
körkorts- och pensionsfrågor, internationell familjerätt och
myndigheternas informationsskyldighet.
Ekonomisk betydelse -- statistik
En översyn av utlandssvenskarnas situation skulle bli än
mer belysande om man tog fram mer detaljerad statistik
över hur många det kan röra sig om samt yrkesindelning,
åldersgrupper etc. Dessa gruppers betydelse för den
svenska ekonomin bör också belysas. Kostnaderna för en i
Sverige boende svensk samt en i utlandet boende svensk är
också av intresse i sammanhanget.
Statistiska centralbyrån bör i samarbete med
kommerskollegium, tullverket och riksbanken kunna
producera en fullödig och aktuell tjänsteexportstatistik.
Skattefrågor
Det är också viktigt att den utflyttade får veta vilka
spelregler som gäller. Retroaktivitet i beskattning kan inte
accepteras, en fråga som är aktuell vid tecknandet av nya
dubbelbeskattningsavtal. I samband med att nya
dubbelbeskattningsavtal växer fram måste en samordning
med annan lagstiftning och med sociala konventioner göras.
Sambandet mellan skattelagstiftning och
socialförsäkringslagstiftning i andra länder kan inte
nonchaleras.
Ett stort problem utgör de tolkningssvårigheter som
uppkommit i samband med det nya skattebegreppet
''väsentlig anknytning'' som införts för i utlandet boende
svenskar. Väsentlig anknytning kan således innebära att en
utflyttad svensk medborgare anses skattemässigt bosatt i
Sverige, trots att vederbörande stadigvarande vistas
utomlands. Svenskar bosatta i annat land kan riskera en
större skattebörda än svenskar bosatta i Sverige på grund av
olika regler vad gäller rätten till allmänna avdrag.
Man bör anses bo där man är mantalsskriven precis så
som gäller för svenskar bosatta inom Sverige.
Den som arbetar för utländskt bolag i utlandet, får vid
emigration föra ut hela sitt kapital. Arbetar man för ett
svenskt dotterbolag eller annat företag med svensk
anknytning får man vänta i sju år på att få föra ut sitt kapital.
Med 150 olika rättsordningar över världen är det svårt
även för jurister att överblicka konsekvenserna. Det råder
en otrygghet för den enskilde. Enbart i Sverige tillämpas
fyra olika begrepp när det gäller bosättning: det
socialrättsliga, det skatterättsliga, det valutarättsliga och
det som gäller bokföring. Det är i dag inte alltid möjligt att
få besked om vad som gäller i olika situationer.
Det är synnerligen komplicerat för en vanlig
medborgare att sätta sig in i hur de olika
bosättningsbegreppen relateras till olika delar av
lagstiftningen och hur de påverkar de medborgerliga
rättigheterna och skyldigheterna i olika avseenden. Det
finns anledning att söka samordna bosättningsbegreppen till
ett enda bosättningsbegrepp för hela lagstiftningen.
En svensk som stadigvarande vistas utomlands skall inte
bedömas utifrån andra utgångspunkter när det gäller
dennes skyldigheter än när det gäller dennes rättigheter.
Därför måste bosättningsbegreppet ses över så att det är
likadant utformat oavsett om det avser rättigheter eller
skyldigheter.
Rösträttsförfarandet
Det är helt orimligt att rösträttsförfarandet gjorts så
krångligt. Här finns utrymme för förenklingar så att i andra
länder bosatta svenskar kan utöva den grundläggande
rättigheten att rösta. Det borde inte vara omöjligt att låta
svenskar runt om i världen få poströsta precis som andra
svenskar. Därtill skall inte dessa svenska medborgare
behöva oroas över att bli fråntagna denna demokratiska
självklara rättighet, varför rösträtten för alla svenska
medborgare bör grundlagfästas, dvs rösträtten skall i
grundlag garanteras även svenskar som arbetar i andra
länder.
Sjukvård
Lagen om allmän försäkring gäller inte längre svenskar
i andra länder. Det kan inte vara rimligt att låta en svensk
skattebetalare betala flera tusen kronor per dag på sjukhus.
Samordningen vad gäller sociala förmåner och
skatteskyldighet måste ses över. Den som inte har rätt till
svensk sjukvård måste ges utrymme att dra av för
socialförsäkringskostnader på annat sätt. Dessa frågor
måste i god tid klargöras för utflyttande svenskar så att inte
vederbörande plötsligt står utan varje ekonomisk möjlighet
till nödvändig sjukvård.
Pension
Samordningen av pensionssystemen med andra länder
måste förbättras. Människor som påtagligt bidragit till det
svenska hushållet genom förvärvsarbete hela livet skall inte
på gamla dagar kunna drabbas av att de inte får ut sin
intjänade pension. Detta kan inträffa om intjänandeåren
varit för få i varje land. Här krävs såväl översyn som
samordning internationellt. Denna situation kommer att
förbättras mellan EG-länderna och tycks fungera mellan
vissa länder till exempel med Kanada. Här krävs dock en
översyn av förhållandena vad gäller svenska medborgares
situation i olika länder samt information till eventuellt
utflyttande svenskar.
Rekommendationerna i OECD:s modellavtal bör följas,
inte minst när det gäller dubbelbeskattning, det vill säga
skatt på pension betalas i bosättningslandet.
Familjepolitik
Få känner till de regler för barnbidrag och
underhållsbidrag som gäller för i utlandet bosatta svenskar.
Få kvinnor som följer med sina män på internationella
uppdrag har förstått hur detta senare i livet kan innebära
stora ekonomiska bakslag. Pensionssituationen förändras
radikalt, även om kvinnan är gift med en man i statlig tjänst
och kanske avsätter halvtid eller mer enbart på
representation för makens arbete. Skulle maken avlida och
kvinnan bli ensam senare i livet får hon numera inte heller
änkepension (om hon är över 65 år såsom 96 procent av de
efterlevande makarna är). Hennes egen ATP har sannolikt
hunnit försämras radikalt under de år hon bistått maken och
kanske sitt land på annat sätt än genom traditionellt ATP-
grundande arbete i hemlandet.
Ett äktenskap i utlandet utsätts många gånger för
hårdare påfrestningar än hemma i den kända miljön. Det
kan leda till att äktenskapet spricker. I en sådan situation är
kvinnan numera mycket mer oskyddad än hon tidigare var.
Lagen om internationella äktenskap har lett till att svenska
kvinnor gifta med utländska män boende i Sverige fått
starkare skydd, medan svenska kvinnor gifta med svenska
män boende i utlandet fått sämre skydd. Bodelningen skall
ske enligt de regler som gäller i det land man bor,
hemvistlandet, såvida bosättningen gällt i minst två år och
landet ifråga har accepterat hemvistprincipen. Denna regel
kan göra att kvinnans egendom i vissa fall, i praktiken
genom den nu antagna lagen, helt flyttas över på mannen.
Kvinnor som inte sätter sig in i detta kan drabbas av oerhört
hårda slag. Skall samma synsätt komma att prägla vem som
bör vara vårdnadshavare för barn från ett havererat
äktenskap?
Om lagstiftningen följer olika principer på olika
områden är det även viktigt att känna till detta. Det krävs
noggrann information i dessa frågor så att människor
åtminstone ges möjlighet där så är möjligt att skriva avtal i
förväg och inte drabbas av stora slag i livet, utan att de ens
känt till, vilka risker de ingått. Man kan fråga sig om det
inte borde finnas en internationell konvention som satte
upp vissa fasta regler i internationell lagstiftning som annars
riskerar drabba människor och även missbrukas av mindre
nogräknade makar och andra.
Studiestöd
Reglerna för studiehjälp måste vara så utformade att den
enskilde individen själv kan bestämma till vilken
utbildningsanstalt och i vilket land han vill lägga sin
utbildning. Det är viktigt att all information om nya
möjligheter sprids bland svenska ungdomar.
Men Sverige måste också se över det som erbjuds vid
svenska universitet och högskolor och anlägga ett nytt
perspektiv, nämligen fråga sig om den utbildning som
erbjuds kan mäta sig med motsvarande lärosäten i andra
länder.
Vi måste även ta väl hand om de utländska studenter
som finns i Sverige och se till att de inte diskrimineras utan
så långt som möjligt erhåller samma förmåner som de
svenska studenterna.
Skolans internationalisering -- utomlands bosatta
svenska barns skolgång
Det vore av värde om svenska lärare i större utsträckning
kunde stimuleras till att ta utlandstjänst. Detta förutsätter
dock möjlighet till tjänstledighet och även att en sådan
erfarenhet ges merit vid senare värdering av lärarinsatsen.
De problem med svenska språket som sedermera kan
uppstå för svenska barn bosatta i utlandet borde lättare
kunna bemästras om ungdomar som läst kompletterande
svenska får möjlighet att göra ett särskilt test som kan leda
till behörighet för fortsatta studier.
Eftersom kostnaderna för lärare kan variera påtagligt
mellan länderna skulle man kunna överväga ett
lönekostnadsindex som även inkluderade
levnadsomkostnaderna i landet (bostad t ex) för de lärare
som avlönas genom svenska statens stöd till
undervisningen. Denna fråga måste diskuteras i samband
med att statsbidraget per elev övervägs. Det är i det
sammanhanget viktigt att möjliggöra en viss kontinuitet vid
den utländska skolan. Varje form av samverkan med de
nordiska länderna bör prövas. Svenska skolor i utlandet bör
snarast bli skandinaviska skolor.
Återvändande familjer
Eftersom det är viktigt att svenska företag kan rekrytera
arbetskraft för utlandstjänst finns det anledning för
myndigheter och arbetsgivare att tillsammans finna
lösningar för att öka tryggheten vad gäller bostäder och
arbete för en återvändande familj. Det gäller även barnens
skolgång. Sverige bör ta till vara de språkkunskaper barnen
tillägnat sig i andra länder. Det bör finnas möjlighet för
engelsktalande elever att fortsätta skolgången på engelska,
utan att föräldrarna har en mycket tjock plånbok. Tillgång
till den internationella linjen bör inte enbart knytas till
föräldrarnas ekonomiska styrka. När utbildningsbidraget
tillåts följa eleven kan detta bidra till ökade kunskaper.
EES-avtal och EG-medlemskap
Om och när det nu aktuella förslaget till EES-avtal blir
gällande kommer detta att förändra situationen på en hel
del av ovannämnda områden, dock inte alla. Ett EES-avtal
kommer att innebära att ett socialt skyddsnät för personer
som flyttar permanent eller tillfälligt mellan olika EES-
länder skapas. Den sociala trygghetslagstiftningen i varje
land, dvs förmånerna som finns där idag påverkas dock ej
av arbetet i sig. Däremot kommer avtalet att få betydelse
när det gäller finansieringen av förmånerna.
''EES-medborgarens'' socialförsäkringsförmåner
kommer att vara beroende av förmånerna i det land där
vederbörande bor. Finansieringen är beroende av i vilket
land man arbetat och hur stora förmåner man där byggt
upp.
För att ta ett exempel kommer en ''EES-pensionär'' som
blir sjuk i Sverige att erhålla samma sjukförmåner som en
svensk, medan kostnaderna erläggs av det land som betalat
ut pensionen (det land där personen arbetat längst).
Information
Varje person som begär tillfällig adressändring till
utlandet eller stadigvarande utflyttning skall i samband
därmed förses med en utförlig information om effekterna
vad gäller barnomsorg (barnbidrag, underhållsbidrag med
mera), dödsfall (arv, boutredning), rösträtt (anmälan till
röstlängd med mera), sjukvård, skattskyldighet,
äktenskapsskillnad (bodelning, underhåll), valutautförsel
och återbosättning.
Många svenskar som flyttar utomlands är omedvetna om
vilken eller vilka lagar som i framtiden kommer att bli
gällande rörande deras förmögenhetsrättsliga frågor.
Information om detta måste åligga myndigheterna och
göras tillgänglig genom utrikesförvaltningen.
En samlad information om rättigheter, skyldigheter och
konsekvenser för en svensk som arbetar i utlandet bör tas
fram. Här kan även praktiska frågor som hantering och
utbyte av körkort tas upp. Bland det viktigaste i en sådan
information är information om konsekvenserna på skatte-,
familje- och socialförsäkringsområdena.
Remiss
Det är angeläget att snarast se över dessa förhållanden
och därför bör motionen remitteras till några större svenska
företag med stor utlandsverksamhet, till
Advokatsamfundet, bank- och försäkringsväsende och till
Föreningen Svenskar i Världen för yttrande. Det är
angeläget att den nödvändiga internationaliseringen
underlättas genom noggranna förberedelser. Det är därför
viktigt att snarast påbörja en samlad översyn av all den
lagstiftning och andra bestämmelser som berör villkoren för
svenskar som avser att bosätta sig utomlands och återflytta
till Sverige.
Därutöver bör utredningen föreslå åtgärder för hur
informationen om rättigheter och skyldigheter i samband
med bosättningen utomlands och återflyttningen till Sverige
skall förmedlas till berörda personer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en samlad översyn av villkoren
vad avser i motionen berörda områden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om information till svenskar som
åtagit sig utlandstjänstgöring.
Stockholm den 20 januari 1992
Charlotte Cederschiöld (m)
Henrik S Järrel (m)
Sten Svensson (m)
Hugo Hegeland (m)
Nic Grönvall (m)
Bertil Persson (m)
Filip Fridolfsson (m)
Mona Saint Cyr (m)
Inger Koch (m)
Harry Staaf (kds)
Kent Olsson (m)
Lennart Fridén (m)
Jan-Erik Wikström (fp)
Barbro Westerholm (fp)
Karin Starrin (c)
Sten Andersson (m)
i Malmö
Rose-Marie Frebran (kds)