Det är en nödvändighet att vårt samhälle byggs på en lagbunden ordning. Det är också nödvändigt att alla de lagar och förordningar vi har är sådana att de förstås både av den allmänhet som skall följa dem och de myndigheter som skall tillämpa dem i sitt arbete. Så är dessvärre alltid inte fallet.
Alexis de Toqueville skriver i sin bok ''Om demokratin i Amerika'' (1837!) att han ser framför sig ett framtida samhälle som är så hårt styrt av ett finmaskigt nät av regler att inte ens den mest särpräglade individ får en möjlighet att avvika från ett gemensamt mönster. Många upplever att vi i vårt land är mycket nära den visionen nu ett och ett halvt sekel efter det att boken skrevs.
Sant är att hela vårt regelverk med lagar, förordningar, föreskrifter etc. är mycket svårgenomträngbart. Våra äldsta lagar är över 300 år gamla och kompletterade med alla bestämmelser som har kommit till därefter och ännu är gällande -- om än i vissa fall obsoleta. De upptar ett oförsvarligt stort antal hyllmetrar. Som ovan antytts innebär det att inte bara allmänheten utan även tjänstemän vid våra samhällsinstitutioner är osäkra om olika regeldetaljer och deras tolkningar. Det måste tvärtom vara så att det är reglerna som genom sin klarhet skall ge stadga och säkerhet.
Till detta kommer den principiellt grundläggande regeln att i ett fritt samhälle med självständiga individer, och där utvecklingen bygger på ett fritt tänkande och möjligheten till ett praktiskt genomförande av många och nya idéer, skall lagarna vara till för att skydda och skapa rättvisa, men får inte hämma och hindra framåtskridandet. Många upplever i dag det svenska regelverket som hämmande. Mängden gällande bestämmelser är orimlig. Jag anser att den lagstiftande makten i Sverige borde initiera en lagavvecklingsperiod. Genom färre lagar skulle rättssäkerheten faktiskt också kunna öka.
Beslut bör fattas om att under förslagsvis en femårsperiod samtliga offentliga myndigheter åläggs att rensa bort onödiga regler samt att i konsekvens därmed också riksdagen efter genomgång avvecklar lagar i motsvarande grad.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av lagar m.m.
Stockholm den 22 januari 1992 Lennart Fridén (m)