I budgetpropositionen föreslås att anslaget till driftsstöd
till dagspressen skall minskas med 5 % genom en
nedskrivning av bidragssatser och maximibelopp.
Förändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 juli 1992.
Vidare föreslås att utvecklingsstödet till dagspressen
minskas från 35,8 milj.kr. till 13,8 milj.kr, dvs. en minskning
med 22 milj.kr. I båda fallen åberopas som motiv det
statsfinansiella läget.
Motivet för presstöd i dess olika former har varit och är
alltjämt att söka bevara mångfalden i utbudet av
dagstidningar och att därmed ge tidningsläsarna en valfrihet
när det gäller valet av dagstidning. Sedan presstödet
infördes för ca tjugo år sedan har också den tidigare snabba
utvecklingen mot faktiska tidningsmonopol hejdats.
Pluralismen på dagstidningsområdet har i allt väsentligt
kunnat bibehållas. Det är väl omvittnat i flera
pressutredningar att presstödet har fungerat så som
avsikten varit.
Det torde inte råda några delade meningar i samhället
om dagspressens betydelse för den fria opinionsbildningen
och för en fri och allsidig debatt samt vikten av att
mångfalden kan behållas. En mångfald inom dagspressen är
också en förutsättning för en vid yttrandefrihet och för
vitaliteten både i debatten och i nyhetsförmedlingen. En
bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig demokratisk
angelägenhet.
Marknaden på tidningsområdet fungerar så att
högtäckningstidningarna drar till sig mer annonser och fler
läsare medan motsatsen gäller för lågtäckningstidningarna.
Högtäckningstidningarna får inte bara merparten av
annonserna. De kan också betinga sig ett högre annonspris
än lågtäckningstidningarna. Det finns alltså en inbyggd
tendens att de starkare tidningarna blir än starkare och att
detta sker på de svagare tidningarnas bekostnad. Utan
presstödet skulle kanske så många som 50 dagstidningar
hotas av nedläggning.
Under de senaste åren har lågkonjunkturen för
tidningsbranschens del inneburit en kraftig nedgång i
annonsvolymen. Detta har i och för sig drabbat alla
tidningar i form av betydande intäktsbortfall.
Högtäckningstidningarna har dock betydligt bättre
marginaler än lågtäckningstidningarna. Bara under år 1991
minskade annonsvolymen totalt med ca 10 % för
dagspressen. Andratidningarna i landsorten tappade nära
15 % i annonsvolym.
Det bör också påpekas att tidningsbranschens beroende
av annonsmarknaden har ökat markant under 1990-talet.
År 1981 kom 54,3 % av de totala intäkterna från annonser
och 45,7 % från abonnemangsintäkter. År 1991 hade
relationerna förskjutits så att inte mindre än 61,5 % av
intäkterna kom från annonsmarknaden och endast 38,5 %
från upplageintäkter. Det selektiva driftsstödet till
lågtäckningstidningarna är avsett att kompensera för
underläget på annonsmarknaden.
Många s.k. andratidningar brottas för närvarande med
betydande ekonomiska svårigheter till följd av de minskade
intäkterna. Det finns ännu inga tecken som tyder på att den
negativa annonskonjunkturen kommer att vända inom den
närmaste tiden. Mångfalden inom dagspressen är nu mer
hotad än någon gång sedan dagspresstödet infördes för
omkring tjugo år sedan.
Till detta kommer att kostnaderna för dagspressen har
ökat sedan presstödet senast justerades, vilket skedde den
1 juli 1990. Kostnadsökningen för branschen totalt kan
uppskattas till 5 % fram till årsskiftet 1991/92.
För att mångfalden inom dagspressen skall kunna
bevaras och faktiska tidningsmonopol inom olika
spridningsområden undvikas måste presstödet bibehållas
och helst öka med tanke på kostnadsstegringarna.
Den i budgetpropositionen föreslagna minskningen av
driftsstödet med 5 % skulle, om den vinner riksdagens
bifall, allvarligt försvåra för dagstidningar med en svag
marknadsposition. Det är svårt att finna en mer olämplig
tidpunkt att minska presstödet med hänsyn till de
svårigheter som dagspressen för närvarande är utsatt för.
Likaledes är det enligt vår mening oförsvarligt att minska
utvecklingsstödet med ca 62 %. Detta stöd är avsett för att
stimulera till och underlätta större, nödvändiga
investeringar och skall inriktas särskilt på dagstidningar
med svag ekonomi och därmed svårigheter att finansiera
nödvändiga investeringar.
I budgetpropositionen för anslaget C 5. Driftsstöd till
dagspressen i bilaga 12 föreslås för budgetåret 1992/93 ett
belopp på 416 milj.kr. efter den föreslagna minskningen
med 5 %.
I propositionen har dock inte beaktats de
upplageförändringar som inträffat under kalenderåret 1991.
Inte heller har beaktats att en tidning med betydande
driftsstöd har lagts ned. Enligt vad vi har inhämtat har
sådana upplageminskningar inträffat för några tidningar
samtidigt som en tidning lagts ned att driftsstöd med
oförändrade regler för nästa budgetår ryms inom de
föreslagna 416 milj.kr.
Med tanke på kostnadsutvecklingen menar vi att
driftsstödet bör öka från och med nästa budgetår med 5 %
i förhållande till nu gällande regler. Denna uppskrivning bör
avse bidragssatser och maximibelopp för hög- och
medelfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd.
Motsvarande uppskrivning bör göras av stödbeloppen för
lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd och för
dagstidningar med begränsat driftsstöd i särskilt fall. Det
medför att anslaget bör ökas till 436 milj.kr.
Vi föreslår vidare att anslaget C 6. Utvecklingsstöd till
dagspressen bibehålls på samma nivå som för närvarande
eller 35,8 milj.kr.
Vi vill också i detta sammanhang kortfattat beröra
frågan om radiomediets utveckling. Dessa frågor behandlas
mer utförligt i en annan motion. I budgetpropositionen
anför föredragande statsrådet att den uppgift som står
närmast i tur på medieområdet är att skapa förutsättningar
för fristående etersändningar av ljudradio. I den mån
reklam kommer att tillåtas i lokala ljudradiosändningar
kommer med all sannolikhet också annonstillströmning till
dagspressen att påverkas negativt. Denna fråga bör därför
uppmärksammas, så att inte dagspressen skadas.
En viktig fråga när det gäller radions utveckling är
relationen mellan dagspressen och radion. Om inga
begränsningar införs vad gäller möjligheterna för
tidningsföretag att äga lokala radioföretag kommer
tendensen mot lokala mediemonopol att förstärkas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en
nedskrivning med 5 % av bidragssatser och maximibelopp
enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att höja bidragssatser och
maximibelopp med 5
% enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar 20
000
000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
436
000
000 kr.,
4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1992/93 anvisar 22
000
000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
35
800
000 kr.
Stockholm den 24 januari 1992
Thage G Peterson (s)
Catarina Rönnung (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Sören Lekberg (s)
Torgny Larsson (s)
Ulla Pettersson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Elvy Söderström (s)
Odd Engström (s)