Stödet till de politiska partierna från stat, landsting och
kommuner uppgår i dag till sammanlagt ca 790 milj.
kronor.
Därutöver får partierna diverse gratistjänster
och gratishyror. Skattebetalarna ger alltså sina politiska
organisationer minst en miljard om året! Är detta skäligt?
Besparing och återhållsamhet är i dag ofta budskapet
från politikerna till allmänheten. Det är då viktigt att föregå
med gott exempel. Dessutom finns det anledning beakta
den gamla iakttagelsen att trappor med fördel städas
uppifrån.
Det är givetvis inte bra att politiker beviljar förmåner till
sina egna partier. Ett visst allmänt stöd är dock väsentligt
för att undvika ekonomiskt inflytande i politiken från andra
särintressen. Ett partistöd, som är måttligt och
välmotiverat, skulle säkerligen stödjas av stor majoritet av
väljarna.
Partistödet har dock vuxit till helt orimliga proportioner.
Genom sin utformning och sin omfattning cementerar
partistödet dessutom den rådande politiska maktstrukturen
och gör det mycket svårt för nya opinioner att få genomslag.
Partistödet försvårar alltså politisk dynamik och
förnyelse och utveckling.
Vi anser därför att det är hög tid att ändra på systemet
så att partistödets omfattning successivt reduceras samtidigt
som reglerna ändras så att nya opinioner ges rimlig
ekonomisk möjlighet att slå igenom.
Det statliga partistödet bör sålunda för budgetåret
1992/93 utgå med 80% av 1991/92 års budgeterade belopp,
för budgetåret 93/94 med 60% och för budgetåret 94/95 med
50%, allt i dagens penningvärde.
Den föreslagna sänkningen för budgetåret 1992/93
framgår av en särskild motion.
Stöd för partier som bildats på nya opinioner bör utgå
till partier som har 1% av väljaropinionen bakom sig såsom
detta uppmäts i tre på varandra följande
opinionsmätningar. Stödet skulle därvid kunna utgå under
ett år efter den senaste mätningen av dessa tre mätningar
med minst 1%.
Även om den nuvarande 4-procentsspärren för
representation i riksdagen kvarstår bör alltså det
ekonomiska partistödet finnas fr.o.m. 1%.
1-procentsgränser skulle även tillämpas av kommuner
och landsting vid fördelningen av deras icke
mandatberoende partistöd.
Regler om statligt partistöd finns i lag om statligt stöd till
politiska partier. I kommunallagen finns numera
föreskrifter om kommunalt partistöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sänkt statligt partistöd att
under budgetåret 1992/93 utgå med 80
% av nuvarande belopp, budgetåret 1993/94 med 60
%, budgetåret 1994/95 med 50
%, allt i dagens penningvärde,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i kommunallagen att motsvarande sänkningar av
partistödet kan ske i kommun och landsting,
3. att riksdagen om yrkande 1 bifalls hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i lagen om statligt stöd till
politiska partier att syftet med yrkande
1 tillgodoses,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen om statligt stöd till politiska partier att vad i
motionen anförts om att ett proportionellt stöd även skall
utgå till partier med 1
% av väljaropinionen bakom sig snarast kan
genomföras,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i kommunallagen att vad i motionen anförts om att
ett proportionellt stöd även skall utgå till partier med 1
% av väljaropinionen bakom sig snarast kan
genomföras.
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)
Kenneth Attefors (nyd)
Sten Söderberg (nyd)
Bo Jenevall (nyd)
Johan Brohult (nyd)
Leif Bergdahl (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Lars Andersson (nyd)
Dan Eriksson (nyd)
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
i Stockholm