Datasamhället ger ökade tillfällen för myndigheter,
storföretag och starka intresseorganisationer att styra och
kontrollera medborgarna. Denna utveckling behöver
brytas. Datasamhällets maktpyramid behöver vändas upp
och ner. Medborgarna behöver kunna kontrollera
myndigheter och organisationer i stället för tvärtom.
För att öka möjligheterna för envar att ta del i debatt och
meningsutbyte i samhällsfrågor behöver åtgärder vidtagas.
Den enskilde medborgaren behöver bättre tillfällen för att
kunna säga ifrån i debatten, göra sin röst hörd inför ett
lokalt beslut m.m. Vi behöver bättre möjligheter att kunna
hävda oss inför de stora institutionerna -- offentliga eller
privata. Som konsumenter behöver vi bättre möjligheter att
utöva ökat inflytande över marknader som ofta är starkt
influerade av producenternas utbudsinitiativ.
Det är inte genom ett fast organiserat kollektivt
inflytande som sådana möjligheter bör utnyttjas.
Medborgaren önskar säga ifrån i de många små frågorna
och då direkt och inte indirekt genom någon annan mer
eller mindre demokratiskt vald representant.
Vi behöver nu bättre möjligheter för medborgarna att på
egen hand kunna hävda sig, att bilda opinion, och att från
tid till annan samla grupper av likasinnade. Sådana
intressegrupper kan bildas spontant och sedan verka
tillfälligt under viss tid eller kanske permanentas.
Det är viktigt att sådana aktiviteter baserar sig i stor
utsträckning på god utbildning och tillgång till aktuell
information i samhällsfrågor. Genom att praktiskt
underlätta för många människor att delta, minskar vi
deltagandets trösklar. Vi har behov av fler kanaler, där allt
fler kan säga sin mening.
Datatekniken ger oss därvid oanade möjligheter. Någon
form av folkdataterminaler borde här tilldelas en
nyckelroll. Jag har i tidigare motioner (se bl.a.
1986/87:T816) tagit upp denna fråga i riksdagen för att lägga
grunden för aktiva åtgärder på området.
Bland åtgärdsområden som i dessa sammanhang
nämnts, och som fortfarande är aktuella, finns:
Offentlighetsprincipen behöver effektiviseras genom att
envar ges bättre rätt att enklare få information hos
myndigheter och andra offentliga institutioner i form av
t.ex. register över offentliga uppdrag och innehavare,
sakregister för ärenden, register över lagar och
förordningar m.m.Medborgarna behöver bättre
möjligheter att informera sig om lokal politik, samt om
planerade åtgärder på regional- och riksplan. Därför
behöver protokoll från kommunfullmäktige och från
riksdagen snabbt finnas tillgängliga för envar.
Samhällsinformationen behöver effektiviseras för att
medborgarna ska kunna delta i den publika debatten.
Allmänt tillgängliga elektroniska brevlådor kan med fördel
användas för politiskt meningsutbyte.
Arbetsplatsförmedling, lokal bostadsförmedling,
egenvårdstjänster från apotek, jämförande
konsumentupplysning är exempel på andra områden av
vikt. Det finns anledning anta att databaserade tjänster på
dessa områden kan vara effektivare än de former som i dag
kommer till användning.Databaser för distribuerad
utbildning i samverkan med folkrörelsernas
folkbildningsaktiviter kan göras tillgängliga.Viktig
samhällsinformation behöver göras tillgänglig på de stora
invandrarspråken.Försök med rådgivande lokala
folkomröstningar kan genomföras på områden av
uppenbart lokal karaktär som t.ex. biltullar, parkområdens
förläggning, skolutbyggnad etc.
I Frankrike har deras Minitel-terminaler nu spritts i över
6 miljoner
exemplar. Detta innebär att ett vidsträckt
nätverk finns där, för spridning av många tusen olika
datatjänster. Ett flertal av dessa tjänster har sådan
samhällskaraktär som ovan nämnts.
Det s.k. TeleGuide-systemet har i Sverige startat, med
Esselte, IBM och televerket som initiativtagare. Via
TeleGuide-terminaler och det allmänna telefonnätet kan
allt fler i vårt land ta många tjänster i bruk, som bank- och
postbetalningar, biljettbeställning, resor, kommunal
information m.m. Till sommaren 1992 avses 74 000
terminalenheter utan kostnad för konsumenterna
vara spridda till bostäder i vårt land. Målet är att nå 1 miljon
användare till sekelskiftet. Tele-Guide-terminaler kan
administrativt samverka med bildmedier som CD-ROM
eller annan teknik.
Dessa typer av distribuerade system ger möjlighet även
för avlägset boende att få tillgång till många typer av
kommunal och central samhällsservice, som eljest kan vara
svårtillgänglig. Väsentliga kostnadsbesparingar kan därmed
räknas med.
Statistiska Centralbyrån har för avsikt att använda
TeleGuide för att ställa frågor till medborgarna, genom att
placera ut flera tusen terminaler i bostäder. Härförutom
finns anledning vänta att många terminaler kommer att
finnas allmänt tillgängliga på offentliga platser. I detta
sammanhang är folkbiblioteken naturliga fokalpunkter för
kommunikation av nämnt slag.
Det finns anledning anta att kommersiella tjänster av
olika slag kommer att göras tillgängliga via TeleGuide.
I ett folkbildningsperspektiv är det väsentligt att även
andra typer av tjänster utvecklas och kommer i allmänt
bruk. Behov finns av utbildning och dialog i många
samhällsfrågor.
Med anledning härav föreslår jag:att en
försöksverksamhet med dataterminaler för intensifierad
offentlig dialog enligt ovan inleds dels i en stad, dels i en
landsortskommun,att en analys genomförs av hur bruk
av detta medium kan ställas i folkbildningens tjänst,att
en analys genomförs av hur kostnaderna för användningen
kan fördelas mellan samhällsmedborgare och offentliga
institutioner.att i detta sammanhang analyseras vilka
typer av totala kostnadsbesparingar som kan noteras i ett
samhällsperspektiv genom att tjänster av ovan nämnd typ
tas i bruk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkdataterminaler.
Stockholm den 15 januari 1992
Bengt Harding Olson (fp)