1988 års kyrkomöte begärde att regeringen skulle
tillsätta en expertutredning med inriktning på att närmare
klargöra Svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga
förhållanden (mot. 1988:2, 19 och 28:KL 5; Kskr 3).
Direktiv till en sådan utredning meddelades av
regeringen den 16 februari 1989 (C 1980:02). Till utredare
utsågs förra statsrådet, hovrättspresident Carl Axel Petri.
Direktiven innebär att utredningen har i uppdrag att
redovisa ett fylligt underlag för en bedömning av vilka
ekonomiska och rättsliga betingelser kyrkan lever under i
dag och hur dessa låter anpassa sig till förändring av
relationerna inom ramen för nuvarande samband mellan
stat och kyrka eller förändringar med mer långtgående
innebörd. Härvid bör övervägas vilka alternativa
ekonomiska modeller som kan erbjuda sig för Svenska
kyrkan. Utgångspunkten skall vara den i lagen om svenska
kyrkan uppställda målsättningen att kyrkan genom sina
församlingar skall upprätthålla en på demokratisk grund
uppbyggd riksomfattande verksamhet. Resultatet av
utvärderingen av kyrkomötesreformen bör också beaktas i
arbetet. Jämförelser med andra folkkyrkor kan också enligt
direktiven vara av värde för att belysa frågan.
Redovisningen bör avse de olika politiska respektive
teologiska principer som utgör bakgrund till de alternativ
som presenteras. Utredningen bör utgå från Svenska
kyrkans särskilda karaktär av öppen folkkyrka med
rikstäckande verksamhet och demokratiska arbetsformer.
Utredningen har nu avslutat sitt arbete. Betänkandet
kommer att överlämnas vid månadsskiftet januari-februari
detta år.
Under tiden för detta utredningsarbete har riksdagen
avvisat motioner från samtliga riksdagspartier på kyrka-
stat-området med hänvisning till den pågående
utredningen.
I fråga om den fortsatta beredningen av Petris utredning
har förslag framlagts i motioner från folkpartiet liberalerna
och socialdemokraterna.
I motion 1989/90 av Bengt Westerberg m.fl. föreslogs att
samtal tas upp mellan regeringen och Svenska kyrkan, där
regeringen klargör vilka villkoren är från statens sida för en
relationsförändring. Först sedan ett sådant
ställningstagande föreligger och sedan kyrkan haft tid att
internt debattera förutsättningarna, kan man vänta att
Svenska kyrkan själv skall ta det initiativ till
relationsförändringar som regeringen efterlyst, sägs det i
motionen.
I motion 1990/91:K208, också av Westerberg m.fl.,
föreslogs en tidsplan med målet att en relationsförändring
skall kunna genomföras år 1995. Vidare anför motionärerna
att sedan Petris utredning framlagt sina förslag, bör nästa
steg bli ett samtal mellan regeringen och Svenska kyrkan,
där regeringen klargör vilka villkoren är från statens sida för
en relationsförändring. ''Ställer staten upp med den
uppbördshjälp, som rimligen kommer att bli ett av
utredningens huvudalternativ? Kommer den modell
folkpartiregeringen (1979) valde med ett särskilt statsbidrag
till kyrkan att följas i en kommande utfästelse från statens
sida?'' frågar motionärerna. Sådana ställningstaganden
måste göras av regeringen, gärna efter överläggningar med
riksdagspartierna, och framläggas i nära anslutning till
expertutredningens presentation av faktamaterialet, för att
Svenska kyrkans företrädare skall kunna ta ställning till ett
förslag om en relationsförändring, sägs det vidare i
motionen.
I motion 1990/91:K624 av Bo Holmberg m.fl. föreslogs
att det tillsätts en parlamentarisk beredning under hösten
1991 för att föra arbetet i Petris utredning vidare. ''Denna
beredning bör med utgångspunkt från utredningens
material kunna utforma politiskt väl förankrade förslag.
Som ett led i detta arbete bör beredningen överlägga med
företrädare för Svenska kyrkan. Beredningens slutresultat
bör sedan bli föremål för en bred remissbehandling och
därefter ställningstagande'', säger motionärerna.
På samma sätt som anförts i ovan refererade motioner
anser också vi att det är nödvändigt att man när man i
Svenska kyrkans församlingar och pastorat tar ställning till
framtiden vid remissbehandlingen av Petris utredning har
en klar bild av hur regeringen och riksdagspartierna ställer
sig till Petris olika modeller.
När svenska kyrkans församlingar och pastorat skall ta
ställning till Petris utredning, är det värdefullt för kyrkans
förtroendevalda -- som i stor utsträckning också
representerar de politiska partierna -- att ha en klar bild av
hur regeringen och partiernas företrädare i riksdagen ställer
sig till Petris olika modeller.
Petris utredning skall enligt direktiven ange flera olika
alternativ, både när det gäller den ekonomiska framtiden
för Svenska kyrkan och när det gäller statens och Svenska
kyrkans juridiska förhållanden. Det underlättar Svenska
kyrkans interna och externa opinionsbildning och dess
ställningstagande om den vet vad staten är villig att erbjuda.
Med stor sannolikhet återkommer, som ett av Petris
alternativ, 1979 års förslag avseende det ekonomiska
systemet, d.v.s. erbjudandet att staten tar upp kyrkoavgift
tillsammans med skatteuppbörden, liksom sker i Finland.
Står 1979 års regeringsförslag kvar? Bakom den fanns en
reell riksdagsmajoritet. Troligen kommer också 1979 års
förslag att Svenska kyrkan får behålla sina ekonomiska
tillgångar i form av jord och skog att kvarstå. Kan staten
acceptera detta? Och hur ser regering och riksdag på
erbjudandet i 1979 års kyrkomötesskrivelse om att kyrkan
därtill skulle få 275 milj.kr. om året i 1975 års
penningvärde? Beloppet grundades på de reella statsbidrag
som tidigare hade tillförts kyrkofonden. Nu har ju dessa
upphört.
Självklart skall Petris utredning sändas ut på en bred
remiss inom och utom Svenska kyrkan, men alternativet
eller alternativen till de nuvarande relationerna stat--kyrka
måste vara klart formulerade. Petri har inte haft i uppdrag
att lämna ett alternativ. Vad regering och riksdag
anser om hans modeller måste vara klart, annars diskuterar
man i blindo inom de organ som skall svara på remissen. De
realistiska förutsättningarna bör vara så tydliga, att man
inte nödgas genomföra ytterligare en remissomgång för att
få en relevant reaktion på framtidsalternativen.
Ger staten kyrkan möjlighet att få besked om vilka de
ekonomiska och juridiska förutsättningarna är innan
kyrkans förtroendevalda bestämmer sig, kan också kyrkan
ta de initiativ som man på den statliga sidan sagt bör
föreligga innan ett riksdagsbeslut om ändrade relationer
kan tas.
En parlamentarisk beredning bör därför tillsättas för att
klargöra riksdagspartiernas syn på de olika alternativen i
Petris utredning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättandet av en
parlamentarisk beredning för att klargöra
riksdagspartiernas inställning till de olika modeller som
framläggs i utredningen om svenska kyrkans ekonomiska
och rättsliga förhållanden.
Stockholm den 27 januari 1992
Jan-Erik Wikström (fp)
Carl-Johan Wilson (fp)