Rubrik i Svenska Kommunförbundets tidning Kommun
Aktuellt när man redovisar att 8.500 uppdrag försvinner.
De kommuner som avskaffat flest nämnder och
förtroendevalda ledamöter utnämns till de mest radikala
förändrarna.
Om det bara vore förändring för förändringens egen
skull skulle påståendet om radikala åtgärder vara korrekt.
Men nu gäller det den kommunala demokratin.
Förtroendevalda
Utvecklingen har i synnerhet under efterkrigstiden gått
från vad som kallas förtroendemannaförvaltning till
tjänstemannaförvaltning. Denna trend fortsätter genom
olika organisatoriska förändringar och en strävan till s.k.
målstyrning, bolagisering m.m.
Antalet förtroendemän var före 1952 ca 225.000, 1962 ca
125.000, 1974 ca 42.000. Med de organisatoriska
förändringar som nu genomförts i många kommuner
kommer antalet förtroendemän att minska ytterligare.
Enligt utvärderingen och frikommunförsöket och senare
uppgifter försvann vid årsskiftet ytterligare många tusental
förtroendeuppdrag genom att nämnder och styrelser
avskaffades. ''Förgubbningen'' ökar genom att de
kommunala nämnder som hittills varit inkörsporten för
nyengagerade fritidspolitiker försvinner. Erfarenheten visar
också att minskat antal förtroendemän innebär färre
engagerade kvinnor.
Vi ser allvarligt på den trend som nu brer ut sig i
kommunerna. Nu föreslås inrättande av ett litet antal så
kallade basnämnder, varigenom verksamheten
koncentreras. En ambition tycks vara att ytterligare
begränsa det folkliga inflytandet genom att engagera ett
fåtal förtroendevalda. Avsikten är att utveckla målstyrning
och s.k. köpa-sälj-system.
Vi vill understryka att kommunallagen inte är -- och inte
heller skall vara -- ett självändamål för kommunen och dess
förtroendevalda utan ett medel för att tjäna
kommuninvånarna och främja rättvisa och rättssäkerhet.
Serviceansvaret får inte utvecklas på bekostnad av
opartiskhet och rättssäkerhet. På olika håll börjar det
uppmärksammas att strävan efter en hög servicegrad sker
på bekostnad av en grundlig och säker bedömning av den
enskildes ärende.
Centern krävde i samband med antagandet av ny
kommunallag en utredning för att följa upp den nya
kommunallagstiftningen. Det förslaget avvisade
riksdagsmajoriteten men vi konstaterar att regeringen nu
aviserar en sådan utredning. Denna utredning bör särskilt
pröva åtgärder för att engagera fler medborgare som
kommunalt förtroendevalda och då i uppgifter som har
reellt innehåll.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att engagera fler medborgare i
kommunerna.
Stockholm den 24 januari 1992
Rosa Östh (c)
Ingbritt Irhammar (c)