Riksdagen kommer under våren 1992 att få ta ställning
till en rad frågor med förslag till systemförändringar. Ur
demokratisk synpunkt är det av vikt att förslag också
kommer beträffande medieområdet och att inte
koncentrationstendenserna förstärks och nya monopol
tillåts etableras. Besluten under 1991 om en
sammanslagning av de båda radiobolagen, Riksradion och
Lokalradion, samt om koncessionen för den tredje
markbaserade TV-kanalen uppfattas av många mera som
exempel på förlegade värderingars överlevnadsförmåga än
systemförändringar.
På TV-sidan är något verkligt systemskifte svårt att
genomföra men med ljudradion förhåller det sig
annorlunda. Här finns en mångfald av tillstånd och
frekvenser att fördela så att verklig pluralism kan uppnås
under 1990-talet. Den kommersiella radion får därmed en
chans att bli det största bidraget till en vidgad yttrandefrihet
sedan tryckerikonsten möjliggjorde massdistribution av
tidningar. Samtidigt är en helt ''fri radio'' en myt. Etern är
en ''naturresurs'' som inte kan upplåtas till envar. Den som
får rätten att exploatera etern erhåller därmed en
kommersiell tillgång. Det måste vara politikernas uppgift
att reglera koncessionsgivningen så att den nya
radiopluralismen lämnar bestående bidrag till mångfald och
kvalitet.
Radions omvärld
Runt om i Europa pågår en omfattande decentralisering
och avreglering av radiomediet. Antalet lokala
radiostationer ökar mycket snabbt. I dag sänder ungefär 6
000 stationer runt om i Västeuropa. Finansieringen av
verksamheterna bygger överlag på reklamintäkter.
All erfarenhet pekar på att lokala radiostationer blir
1990-talets absolut främsta media. De har snabbheten,
resurshushållningen, pulsen och närheten till sina lyssnare.
Dessa möjligheter får inte gå förlorade i Sverige. I
Europas nya radiolandskap måste Sverige utnyttja sina
egna möjligheter och resurser. Samtidigt måste vi lära av de
misstag som onekligen begåtts i vissa europeiska länder.
Redan i dag finns ett tiotal satellitdistribuerade
utländska radiokanaler. Vi kan snart befinna oss i en
situation där utländska musikstationer sänder internationell
reklamradio över hela Sverige, medan svenska journalister
utestängs från sin egen hemmaplan.
Viktiga grundelement
En nödvändig reformering av det svenska
radiolandskapet bygger på följande fyra grunder:
1. Debatten om våra medier handlar ytterst om vår
informations- och yttrandefrihet. Dessa medborgerliga
rättigheter måste stärkas. Så sker om monopolet bryts och
ersätts av en mångfald med valfrihet för lyssnaren.
2. En ökad effektivitet behövs inom verksamheten och
konkurrens främjar kvaliteten.
3. Radiomediet fungerar bäst decentraliserat. Därför är
det nödvändigt med en avbyråkratisering och utlokalisering
av verksamheten.
4. Radioverksamheten måste drivas inom ekonomiskt
försvarbara ramar.
Nytt radiolandskap
Allmänt
Ett helt nytt radiolandskap håller på att växa fram även
i vårt land och den svenska radiokartan måste utsättas för
en genomgripande omarbetning.
Kanalkonkurrens
Av helt grundläggande betydelse är att skapa
förutsättningar för verklig konkurrens mellan skilda
radiokanaler. Detta måste då gälla såväl horisontellt mellan
t.ex. lokala radiostationer som vertikalt mellan t.ex.
rikstäckande och lokala kanaler.
På riksplanet finns för närvarande tre rikstäckande
radiokanaler som bör bibehållas. Men därutöver bör
öppnas möjligheter att starta en ny rikstäckande
radiokanal. Sådana rikskanaler finns redan i England,
Tyskland och vissa amerikanska delstater. En svensk
rikstäckande reklamkanal kan redan nu utnyttja FM-bandet
eller AM-bandet och från mitten av 1990-talet den nya
frekvenstekniken/digitalradion.
Regionalt bör också skapas radiomångfald men så
behöver inte nödvändigtvis ske genom kanalkonkurrens
mellan fristående regionala radiostationer. Naturlig
konkurrens uppkommer ju i vertikal led med riks- och
lokalradiokanalerna.
På lokal nivå måste nya och fria lokalradiostationer
kunna sända dygnet runt på lokala frekvenser. Redan nu
finns tekniska möjligheter för en sådan radio. Programmen
bör ha utpräglat lokal inriktning.
Ägarbild och finansieringsform
Riksradion ska driva sina tre kanaler som ett separat och
självständigt bolag och med ett statligt avtal som bibehåller
dagens public service-ansvar. Bolagets verksamhet
finansieras genom avgifter. Den nya rikskanalen utbjudes
på marknaden och får drivas i gängse företagsformer och
finansieras genom reklam.
Den regionala radion måste omstruktureras för att
uppnå en fristående regionalradio. Därför utbjudes dagens
lokalradio med sina 25 radiostationer på den fria
marknaden i likhet med flera andra statliga företag. Så bör
ske omedelbart eftersom stationernas värde snabbt sjunker
inför årsskiftet 1992/93 då det blir en närmast fri
radioetableringsrätt. Vid utförsäljningen bör kanske de
anställda på stationerna få utnyttja någon form av
förköpsrätt. Genom denna försäljning får staten in
hundratals miljoner kronor som kan användas för att på
allvar stötta Sveriges Radios dåliga ekonomi. Härigenom
tillskapas nya radiostationer med regionalt
sändningsområde. Denna länsradio ska vara ''fri'' och inte
bunden av ett statligt public service-avtal och dess
verksamhet får finansieras genom reklam.
På lokal nivå kan naturligtvis de nya radiostationernas
ägarbild kraftigt variera. Verksamheten bygger självklart på
reklamfinansiering.
Närradion ska även i fortsättningen vara en
föreningsradio. Genom tilldelning från radions
reklamintäkter tryggas verksamheten även för mindre
resursstarka föreningar. Reklam är inte tillåten i närradion.
I ett ägande på radioområdet kan -- förutom alla andra
intressenter -- pressen vara en intressent i de nya
radiostationerna samtidigt som dessa radiostationer landet
runt vill vara intressenter i den nya reklamfinansierade
rikskanalen. Den bakomliggande tanken är då ofta
möjligheterna till samutnyttjande av program och reklam.
Rent allmänt bör understrykas att en ägarbild som
uppvisar ett brett ägande naturligtvis bidrar till att minska
farliga koncentrationstendenser på medieområdet.
Ansvarsfull reklam
De svenska erfarenheterna av etermediereklam är
synnerligen begränsade. Därför vet vi inte tillräckligt
mycket om hur de svenska reklamaktörerna kommer att
uppträda på marknaden.
Det vilar ett stort ansvar på mediemarknadens aktörer
och på statsmakten för att reklamen i etermedia skall få en
sådan form att den möts med respekt och förtroende.
Därför gäller det att skapa den lämpligaste formen för
en fungerande normgivning för reklamen. I lagstiftning bör
fastläggas de grundläggande allmänna reklamreglerna.
Lagen bör sedan kompletteras med utomrättsliga etiska
regler enligt utländsk främst brittisk modell. Härigenom får
marknaden en egen möjlighet att genom lämpligt opartiskt
organ ansvara för erforderlig självsanering. Först om detta
misslyckas bör lagstiftaren inskrida med detaljerade
lagregler om radioreklam innebärande även
straffsanktioner vid överträdelser.
Det övergripande målet för denna normgivning
beträffande radioreklamen bör vara att uppnå rättssäkerhet
på reklammarknaden särskilt med avseende på ett
fungerande konsumentskydd. Dessutom bör eftersträvas en
europeisk harmoniserad reglering.
Rättssäkert koncessionsförfarande
Vid koncessionsgivningen på radioområdet är det
nödvändigt med ett koncessionsförfarande med enkla och
klara regler. Som förebild borde man kunna utnyttja
Upphandlingsförordningen (1986:366). Denna bygger på
följande huvudmoment:
Konkurrens = skyldighet för myndigheterna att
uttnyttja de konkurrensmöjligheter som finns på
marknaden
Objektivitet = skyldighet för myndigheterna att sakligt
och opartiskt behandla anbud och anbudsgivare
Förfrågningsunderlag = skyldighet för myndigheterna
att prestera ett tydligt och fullständigt underlag
Kravnivå = skyldighet för myndigheterna att fastställa
''rätt'' kravnivå i varje särskilt fall
Motsvarande skulle kunna tillämpas på nu aktuella
radiokoncessionssituation. På så sätt skulle man också
kunna undvika en kritikstorm motsvarande den som
uppkom vid reklam-TV-koncessionen. Inför
koncessionsgivningen på radioområdet måste fastställas
programreglemente, reklamregler, lokaliseringskrav,
avgiftsnivå, sanktionssystem vid brott mot reglerna etc.
Gällande förutsättningar måste redovisas öppet. Däremot
ska ansökningar till koncessionen ske i slutna bud.
Dessutom måste intresserade koncessionssökanden
erhålla skälig ansökningstid. Längden på denna anbudstid
måste naturligtvis anpassas till upphandlingens
komplexitet, ekonomiska räckvidd, betydelsen för
samhällsdebatt och yttrandefrihet etc. Den aktuella
upphandlingen representerar största samhällsbetydelse och
särskilt noggrann och rättvis hantering erfordras. Därför
bör ansökningstiden ges en väl tilltagen längd.
Koncessionsbeslutet måste för samtliga nu aktuella
radiokanaler tillgodose berättigade krav på mångfald och
kvalitet som därvid noga preciseras i s.k. White Papers.
Reklam är nyckeln
Alla internationella erfarenheter visar att reklam i
etermedia lockar reklamköparna i första hand till
lokalradion. En sådan utveckling skulle ge en livskraftig och
fri radio i landets alla delar.
Reklam är inget självändamål utan ett medel för att
garantera verklig mångfald, informations- och
yttrandefrihet i etern. Frihet för reklam är därför ett viktigt
inslag i en demokrati med marknadsekonomi.
Efter beslutet om en fristående reklamfinansierad
svensk TV-kanal är det omöjligt att förklara varför det är
tillåtet att göra reklam i television men inte i radio. Genom
att tillåta reklam i såväl rikstäckande som regionala och
lokala radiokanaler skapas inte bara mångfald och frihet i
etern utan också ett konkurrensläge som i vart fall i någon
mån kan minska riskerna för en ny (om än annorlunda)
svensk monopolsituation.
Mot denna bakgrund bör även radioverksamhet kunna
reklamfinansieras. Invändningar om radioreklamens
eventuella negativa inverkan på dagspressens
reklamintäkter får icke tillåtas hindra en ökad
mediemångfald och därmed en vidgad yttrandefrihet.
Pågående beredning
Beredning pågår för närvarande av radiofrågorna. Det
är därvid angeläget att förslagen utformas med
utgångspunkt från de kriterier för en framtida svensk
radioverksamhet som ovan angivits.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer för den framtida
svenska radioverksamheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en fristående
rikstäckande reklamfinansierad radiokanal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omedelbar utförsäljning av
nuvarande lokalradiostationer,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvarsfull reklam,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till
närradion,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett rättssäkert
radiokoncessionsförfarande.
Stockholm den 27 januari 1992
Bengt Harding Olson (fp)