Yttrandefriheten är ett av de viktigaste fundamenten i en
demokrati. Men varje medborgares rätt att uttala sina
åsikter och bilda opinion är inte detsamma som att den
praktiska möjligheten att torgföra sina åsikter är tillgänglig.
Här spelar press, radio, TV och andra massmedia en
oerhört viktig roll. Det är dessa media som avgör den reella
yttrandefriheten. Massmedierna har således ett kolossalt
ansvar och styr i praktiken hela opinionsbildningen i en
demokrati. Detta är ett ansvar som förpliktigar, men som
endast är ideologiskt och subjektivt baserat -- inget juridiskt
ansvar kan utkrävas av t ex
en dagstidning för att den avsiktligt förtiger viktiga
men ''opassande'' fakta. Detta ansvar och denna makt är så
stor att man ofta pratar om massmedia som Den Tredje
Statsmakten. Massmedias betydelse har tveklöst också ökat
dramatiskt under det senaste decenniet och torde öka än
mer i ett framtida informationssamhälle.
Varierande ambitionsnivå
Sett i stort sköter många massmedia denna uppgift
ganska bra även om det finns en stor spännvidd i
ambitionsnivå mellan olika media och omdömet också
beror på vilken syn man har på journalisternas roll i den
demokratiska processen.
Detta opinionsbildningsansvar och demokratiansvar
ställer naturligtvis ytterst stora krav på de viktigaste
aktörerna inom massmedia -- journalisterna, krav på bl a
kunskaper, saklighet, kompetens, självinsikt, personlig
mognad och integritet.
Som inom de flesta yrkeskategorier varierar kvaliteten
även inom journalistkåren. Vi anser emellertid det vara ett
väsentligt samhällsintresse att bidra aktivt till att säkerställa
och uppmuntra en utveckling mot mer högkompetenta
journalister.
Auktoriserad journalist -- eller ''bara'' godkänd
Vi föreslår därför inrättandet av en frivillig auktorisation
av journalister -- eventuellt med olika auktorisationsnivåer.
Auktorisationen skulle förslagsvis kunna hämta idéer från
revisorerna (godkänd resp auktoriserad revisor),
advokattiteln och läkarlegitimationen. Den praktiska
utformningen ska naturligtvis göras av journalistkåren själv
i samråd med kvalificerade specialister från olika områden.
Bestämmandet av kravnivåer, kriterier etc ska naturligtvis
också göras i nära samråd med journalistkåren.
Akademisk nivå
Som en meningsyttring från vår sida vill vi dock redan nu
markera att vi anser att ett grundkrav för att kunna erhålla
auktorisation bör vara att man har en riktig akademisk
grundexamen -- vilande på vetenskaplig grund och
innefattande skolning i vetenskaplig metodik och kritiskt
tänkande -- som sedan skall byggas på med massmedial
teori och praktisk erfarenhet (jfr tingsmeriteringen för
jurister). Utbildningen på dagens journalisthögskolor anser
vi tyvärr inte ligga på akademisk nivå.
Hög personlig integritet
Grundvärderingen som vår ståndpunkt vilar på är att
djupa, breda kunskaper och hög kompetens är nödvändiga
förutsättningar för att kunna utöva journalistyrket på en
hög professionell nivå samt inse och axla det ansvar yrket
innebär. Härtill kommer naturligtvis mycket högt ställda
krav på personlig integritet, mognad och självinsikt.
Idémässigt kan vi tänka oss auktorisation inom olika
fackområden -- t ex
auktoriserad ekonomisk journalist, auktoriserad
politisk journalist, auktoriserad utrikesjournalist etc.
Vår utgångspunkt är att auktorisationen ska vara
frivillig -- men om journalistkåren själv skulle komma fram
till att den vill ha en obligatorisk legitimation eller
auktorisation har vi inga principiella invändningar mot
detta. Även om det är frivilligt kan naturligtvis t ex
en enskild dagstidning eller TV-kanal själv bestämma
sig för att endast anställa/anlita auktoriserade jorunalister,
för att på detta sätt markera sina kvalitetsambitioner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en projektgrupp
tillsätts med uppgift att utarbeta ett konkret förslag till
''auktorisationsinstitut'' i enlighet med motionens
tankegångar,
2. att riksdagen hos regeringen begär att
utbildningsdepartementet får i uppdrag att komma med
förslag till ny och akademisk utbildning av journalister
enligt de tankegångar som framförs i motionen.1
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Stefan Kihlberg (nyd)