Regionala TV-sändningar över det fjärde markbundna nätet
Inledning
I regeringsförklaringen står att läsa: ''Radio- och TV-
monopolet är tekniskt sett avskaffat. Regeringen avser att
föreslå sådana lagändringar att friheten ökar på radio- och
TV-området. Detta innebär i princip en fri etableringsrätt''.
Till våren har regeringen aviserat en proposition om fri
radio. Förhoppningsvis öppnar den möjligheter för
sändningsstart redan till hösten 1992. Ytterligare ett steg på
vägen mot ett erkännande från statsmakternas sida av fria
och oberoende etermedias roll för verklig yttrandefrihet
skulle därmed vara uppnått.
Men vägen mot en fullständig etableringsfrihet i
etermedia får inte stanna vid detta. För att nå hela vägen
fram krävs att det fjärde markbundna TV-nätet upplåts på
koncession för sändningar redan under 1992. Det finns inga
rimliga motiv för att inte förverkliga de ökade möjligheter
till mångfald inom etermedia, som står till buds med
tillgänglig teknik.
Att använda de tekniska förutsättningarna för en
ytterligare breddning i etermediautbudet är därför
självklart. Den största garantin mot en osund dominans från
ett fåtal programföretag är att säkerställa nya koncessioner
för markbundna TV-sändningar. Därmed skulle all
diskussion om ett reklammonopol slutgiltigt kunna avföras
från dagordningen.
Öka mångfalden inom etermedia på regional nivå
En breddning av utbudet för TV-sändningar är idag mest
påkallad på regional och lokal nivå. Ett nät av fristående,
oberoende kanaler skulle kunna samordnas i ett nationellt
nät. TV-sändning över det markbundna nätet kommer ännu
i några år att vara den enda möjligheten att nå en nära
hundraprocentig täckning. I många villa- och
småhusområden har kabelutbyggnaden inte skett i samma
omfattning som i storstäderna. För att en regional kanal
skall nå alla är ett upplåtande av det markbundna nätet en
nödvändighet.
En breddning av TV-utbudet till regional verksamhet
kan genomföras utan merkostnader för statskassan. I
enlighet med detta skall det vara fritt för programföretagen
att själva finna finansiering för sändningarna. Sådana
finansieringsmöjligheter är att avgiftsbelägga program
enligt betal-TV-modellen och annonsering. Dessa
finansieringsformer kan kombineras och tillämpas vid
skilda tillfällen i samma kanal. Reklamen är främst ett
medel för att uppnå mångfald, konkurrens, yttrandefrihet
och valfrihet. Det skall dock understrykas att reklamen i sig
också innehåller viktiga opinionsbildande budskap.
Regional TV viktig del av en utvecklad infrastruktur
En förstärkning av regionala massmedia ger på ett
konkret sätt ökad lyskraft åt den regionala identiteten. En
gemensam, regional informationslänk ökar
förutsättningarna för lokala händelser och regional
utveckling att uppmärksammas.
I Sverige har regional utveckling inte alltid varit
självklar. Numera vill emellertid få sätta en regions
utveckling i motsatsförhållande till andra regioner eller
områden. Utvecklingen i vår omvärld har påkallat nya
synsätt både på oss själva och våra grannländer. Ett
stegrande internationellt utbyte bryter upp traditionella
geografiska och ofta hierarkiska mönster. För flöden av
varor och idéer betyder staten allt mindre. Det är istället i
medborgarnas närområde, den egna regionen, som
förutsättningarna för en ökad livskraft skapas.
I en nära framtid spelar nationsgränserna en mindre roll.
I flera EG-länder pågår därför nu ett intensivt arbete för att
förstärka regionernas internationella konkurrenskraft.
Under åren som kommer hårdnar den inter-regionala
konkurrensen inom EG. Det talas nu om kunskapsregioner
som Bryssel--Louvin--Gent och Amsterdam--Utrecht--
Leiden; starka, oberoende ekonomiska enheter.
Regionernas näringsstruktur vilar på en infrastruktur med
väl utbyggda nät för information och fysiska transporter.
De konkurrerar nu med Sveriges mest kunskaps- och
teknikintensiva regioner som exempelvis Stockholms- och
Mälardalsregionerna. För att regioner som denna skall
fortsätta att utvecklas krävs gynnsamma förutsättningar för
ett intensivt flöde av varor och information. Viktiga steg för
att säkerställa en positiv utveckling i detta avseende har
redan tagits genom beslutet att bygga en snabbjärnväg runt
Mälaren. Ett kanske lika viktigt steg kan tas för att skapa en
gemensam massmedial informationslänk inom denna
region och andra regioner i Sverige.
Starta regional TV i Storstockholms- och
Mälardalsregionerna
Stockholmsområdet är ett av Sveriges mest tätbefolkade
områden. Här finns en stor mångfald inom arbetsliv, kultur
och näringsliv. Det stora befolkningsunderlaget bidrar till
att det är möjligt att upprätthålla en hård konkurrens
mellan exempelvis morgontidningar och kvällspress. Det
kan med fog sägas att få delar av Sverige är så präglade av
mångfald och konkurrens som just Stockholmsområdet. Ett
viktigt undantag finns emellertid, vilket också gäller övriga
regioner i landet, i bristen på verklig konkurrens inom
etermedia.
I Stockholm har rikstäckande media en stark inriktning
på just riksnyheter. Lokala och regionala frågor blir ofta
föremål för i sammanhanget marginell bevakning.
Händelser i många av Stockholmsområdets
befolkningsmässigt stora kommuner omnämns ofta i
notisform i den Stockholmsbaserade rikspressen.
I våra grannländer har regionala, oberoende TV-
sändningar varit verklighet i flera år. De konkurrerar
framgångsrikt med det nationella och internationella
utbudet. I Danmark sänder Kanal 2 över
Köpenhamnsområdet. I Storbritannien finns sedan länge ett
landsomfattande nätverk av oberoende kanaler.
Mycket talar för att Stockholmsregionen, tillsammans
med företrädesvis Mälardalsregionen, kan fungera som
pionjärområde för regional TV. Det finns en uttalad politisk
ambition att knyta dessa regioners centra närmare
varandra. Detta är också en utveckling som får starkt stöd
av det regionala näringslivet. När Sveriges samverkan med
EG ökar, bör ett förstärkande av svenska regioners
konkurrens- och attraktionskraft även vara av nationellt
politiskt intresse.
I Sverige har det i de oberoende programföretagens
kölvatten vuxit fram en flora av produktionsbolag. Även
här har den tekniska utvecklingen medgivit att dessa nu kan
producera TV-program som väl kan mäta sig med Sveriges
Television vad gäller tittarsiffror. Goda förutsättningar finns
således för regionala TV-kanaler att erbjuda program av
god kvalitet till en betydligt lägre kostnad än exempelvis
Sveriges Television.
De tekniska förutsättningarna för att bredda
yttrandefriheten och mångfalden inom etermedia finns. Ett
viktigt komplement till den rådande strukturen av nationellt
sändande TV-kanaler kan inom en snar framtid förverkligas
på det regionala planet. Det finns också starka skäl att i ett
Europaperspektiv stärka svenska regioners
konkurrenskraft. Ett icke oväsentligt led i detta är att stärka
regionens profil inom områden som kultur, underhållning
och utveckling. Ett effektivt sätt att kommunicera detta
skulle vara regionala, oberoende TV-sändningar. Sådana
sändningar skulle redan i år kunna inledas i
Stockholmsområdet och Mälardalen.
Genom ett tillmötesgående av det första förslag som
presenterats i denna motion skulle ett upplåtande av det
fjärde markbundna nätet för regionala TV-sändningar bli
verklighet redan i år. Redan i år kan Stockholms- och
Mälardalsregionen få en gemensam infomationslänk.
Tre viktiga steg kan tas med ett sådant beslut. För det
första skulle en breddning av yttrandefriheten och ett
förverkligande av etableringsfriheten inom etermedia
uppnås. För det andra skulle det påtagligt stärka Sveriges
regioners möjligheter att konkurrera om arbetskraft och
kapital i en allt mer internationaliserad ekonomi. För det
tredje skulle vi slippa debatten om reklammonopol inom
TV.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upplåtande av det fjärde
markbundna nätet för regionala TV-sändningar,
2. att riksdagen beslutar att upphäva Sveriges Radios
monopol för regionala TV-sändningar,
3. att riksdagen beslutar att ge möjlighet till oberoende
TV-sändningar över Storstockholm och Mälardalen redan
under 1992.
Stockholm den 24 januari 1992
Fredrik Reinfeldt (m)
Mikael Odenberg (m)
Jan Sandberg (m)