Hovrätten för västra Sverige friade den 13 maj 1991 en distributör av s.k. bisarr pornografi. Porrbranschen fick sitt efterlängtade prejudikat. Sedan dess råder ett juridiskt vakuum. Det finns idag ingen klar gräns för vad som är otillåten våldspornografi. Åklagare lägger ner åtal, rättegångar fryses och marknaden för extremporr frodas.
Enligt våldsskildringsrådet är det inte rimligt att det som för varje normalt utrustad människa skulle vara smärtsamt godtas som ickevåld för att det inte kan bevisas att just den avbildade människan skadas. Om lagtexten ger utrymme för en sådan tolkning bör den ändras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 16
kap. 10
b
§ brottsbalken, om olaga våldsskildring, bör ses över.
Stockholm den 21 januari 1992 Lena Klevenås (s) Rune Evensson (s) Ingvar Johnsson (s) Britt Bohlin (s)