Åldersgräns för barns medverkan i pornografisk verksamhet
Inledning
Få företeelser väcker sådan avsky som sexuella
övergrepp mot minderåriga. Om detta råder det ingen
tvekan.
Det var därför mycket positivt att den nya regeringen så
snart presenterade förslag (proposition 1991/92:35) vars
syfte är att förstärka skyddet för barn i detta sammanhang.
Detta, i kombination med ett större medvetande om att
dessa övergrepp förekommer, gör det möjligt att på olika
sätt komma till rätta med dem.
Vi menar dock att propositionen, och senare riksdagen,
i sammanhanget borde ha sett över lagstiftningen rörande
barns medverkande i pornografisk verksamhet.
Barnpornografi
Enligt tryckfrihetsförordningens 7 kapitel § 4 punkt 12 är
barnpornografi förbjudet i Sverige. Detta innebär att
pornografi med barn varken får produceras eller spridas i
riket om inte detta är försvarligt med hänsyn till
omständigheterna.
Det intressanta i sammanhanget är att det ingenstans i
lagen står vad som menas med barn. I stället är det så att
detta skall avgöras från fall till fall om en barnpornografisk
produkt blir föremål för ett tryckfrihetsmål. Domstolen
skall då bedöma om de som förekommer i produkten är
barn eller inte.
Detta är inte en tillfredsställande ordning och riskerar
att undergräva respekten för förbudet. Fram till i dag har
endast en person fällts för brott mot
barnpornografiförbudet (det var företrädaren för företaget
L Hagen Import AB). Två gånger har domstol ogillat åtal
för brott (1981 och 1989) och sex gånger har
förundersökning inletts men lagts ned.
Självfallet kan detta tolkas som att det inte förekommer
barnpornografi i Sverige, men det kan också tolkas så att
lagen inte är tillräckligt effektiv.
Enligt en amerikansk rapport som presenterades i
Senaten för några år sedan, hörde Sverige nämligen,
tillsammans med Danmark och Nederländerna, till de
länder i Europa som var en av de största producenterna och
exportörerna av barnpornografi till USA. Ett av skälen till
denna minst sagt tveksamma tätposition var att Sverige inte
har en definierad åldersgräns för barnpornografi.
Vid behandlingen av FN-konventionen om barnets
rättigheter (proposition 1989/90:107) krävdes i en motion
(1989/90:So49) av Sten Svensson m.fl. (m) och i en motion
(1989/90:Kr5) av Ingrid Sundberg m.fl. (m) att en 18-
årsgräns fastställs för personers medverkan i pornografiska
sammanhang och att Sverige därmed anpassar sin
lagstiftning till vad som gäller i de flesta västländer.
Motionen av Sten Svensson m.fl. utgick från att Sverige för
att uppfylla FN-konventionens artikel 34 om förbud mot
sexuellt utnyttjande av barn skulle införa ett förbud mot
pornografi med barn under 18 år.
Vid behandlingen av konventionen (1989/90:SoU28)
skrev justitieutskottet i bilaga 2 att ett införande av en
åldersgräns riskerade att ytterligare kränka barnets
integritet vid förundersökning. Vidare hävdade utskottet
att den bestämmelse i brottsbalken 16 kapitel § 10 som säger
att ''Den som skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt
att bilden sprides eller som sprider sådan bild av barn
dömes, om inte gärningen med hänsyn till
omständigheterna är försvarlig, för barnpornografibrott till
böter eller fängelse i högst sex månader'' inte skiljer sig så
mycket från vad som står i artikel 34 och att det därför inte
behövs någon lagändring.
I sammanhanget är det dock viktigt att notera att
konventionens första artikel deklarerar att barn är person
under 18 år. Det innebär att de andra artiklarna bygger på
detta. Mot den bakgrunden anser vi att det är fel att hävda
att svensk lagstiftning står i samklang med principerna i
konventionen. Vi anser därför att lagen måste ändras.
Barn i pornografiska sammanhang har självfallet utsatts
för en oförlåtlig kränkning och att då dessutom tvinga dem
att uppge sin ålder t ex kan givetvis upplevas som
integritetskränkande och en ytterligare förnedring.
Detta har man också tagit hänsyn till i den amerikanska
lagstiftningen på området. Enligt denna är det inte barnen
som skall bevisa sin ålder utan det företag som producerar
det pornografiska materialet. Det skall på produkten anges
var uppgiften om identitet och åldern på de inblandade
finns tillgängliga för myndigheterna.
Enligt vår uppfattning är det väsentligt att Sverige
studerar den lagstiftning som t.ex. finns i USA, men även i
andra länder med liknande förbud, på detta område och se
om inte denna kan appliceras på svenska förhållanden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av en åldersgräns för
barns medverkan i pornografiska sammanhang.
Stockholm den 13 januari 1992
Charlotte Cederschiöld (m)
Karin Falkmer (m)
Ingrid Hemmingsson (m)