I utrikesutskottets betänkande om Sverige och den
västeuropeiska integrationen (1990/91:UU8), som
behandlades av riksdagen i december 1990, sa utskottet:
Mot bakgrunden av de uttalanden utskottet tidigare i
betänkandet gjort rörande svenskt medlemskap i EG anser
utskottet att ytterligare informationsinsatser är nödvändiga
i syfte att främja en allsidig belysning av och diskussion om
Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsätter att
regeringen inkommer med förslag om denna innebörd.
I maj 1991 konstaterade utskottet i yttrandet UU4y till
finansutskottet med anledning av
kompletteringspropositionen:
Mot bakgrund av att ett svenskt närmande till EG
kommer att vara en central politisk fråga under ett antal år
framöver anser utskottet att ytterligare insatser till stöd för
allsidig Europainformation, bl.a. genom folkrörelserna,
kommer att behövas.
Ordet allsidig kan inte tolkas på annat sätt än att
utskottet anser att även sådan information som används av
organisationer som motsätter sig att Europasamarbetet tar
sig formen av ett medlemskap i EU (Europeiska Unionen)
ska kunna få samhälleligt stöd.
Såväl privata som offentliga medel används sedan lång
tid och i stor omfattning i informationskampanjer som är
positiva till ett medlemskap.
Om statliga medel endast disponeras av organisationer
som förespråkar EU-medlemskap förstärks intrycket att
staten inte vill gynna allsidig information inför viktiga beslut
inklusive den folkomröstning som förr eller senare måste
ske.
Ett EU-medlemskap kommer att innebära en
omfattande överföring av politiska beslut till överstatliga
organ och därav följer ett behov av en ändrad grundlag.
Möjligheterna att föra en självständig ekonomisk politik
reduceras kraftigt och en gemensam valuta kommer vid
medlemskap att införas när Sverige uppfyller EU:s villkor.
Sveriges utrikespolitik kommer att underordnas unionens
utrikespolitik. Även säkerhets- och försvarspolitik kommer
vid medlemskap att utvecklas på ett sådant sätt att vår
nationella självständighet blir illusorisk.
Om dessa grundläggande förändringar genomdrivs av en
majoritet utan att minoriteten haft en reell chans att ge sin
information kan lojaliteten mot beslutet komma att svikta.
Det räcker inte med att ge resurser till etablerade
politiska partier, fackföreningar och studieförbund.
Resurser måste också kunna ges till tvärpolitiska och
partipolitiskt obundna organisationer som har som syfte att
verka mot ett medlemskap i EU eller bara vill ge objektiv
information.
Det behövs också omfattande information under lång tid
för att upplysning om denna komplexa fråga ska bli
meningsfull. Det är därför illavarslande att organisationen
Nej till EG fått avslag på en begäran om stöd med statliga
medel.
Vår bedömning är att om 20 miljoner kronor för nästa
budgetår ställs till förfogande för sådana organisationer som
nämnts ovan så är denna summa endast en bråkdel av de
pengar som hittills använts för att ge en positiv bild av ett
medlemskap i EU.
Medlen bör tillföras ett särskilt anslag A 10
Bidrag till allsidig EU-information från främst
folkrörelser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till allsidig EG-
information,
2. att riksdagen till ett nytt anslag A
10 Bidrag till allsidig EU-information för främst
folkrörelser, för budgetåret 1992/93 anvisar 20 000 000 kr.
Stockholm den 20 januari 1992
Bengt Hurtig (v)
Bertil Måbrink (v)
Gudrun Schyman (v)
Björn Samuelson (v)