Slutbetänkandet från den s.k. ERK-utredningen om
Svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden
förväntas bli offentliggjort i början av februari 1992. Utöver
att belysa nuvarande ekonomiska och rättsliga förhållanden
skall utredningen enligt sina direktiv också presentera några
olika modeller för de framtida relationerna mellan staten
och Svenska kyrkan.
Utredningsmannen, hovrättspresident Carl-Axel Petri,
har vid några olika tillfällen under år 1991 lättat på förlåten
och redovisat vissa tankar och förslag till mer eller mindre
långtgående förändringar av förhållandet mellan staten och
kyrkan. I slutet av förra året presenterade ERK-
utredningen ett intressant delbetänkande om Svenska
kyrkans medlemmar och kyrka--statfrågan (SOU 1991:102).
Detta betänkande innehåller en sociologisk
undersökning som genomförts av en fristående
forskargrupp. Ett viktigt resultat är att den alldeles
övervägande delen av Svenska kyrkans medlemmar avser
att behålla sitt medlemskap även om det blir friare
relationer mellan staten och kyrkan. Därmed finns en god
grund för att Svenska kyrkan även i en ny relation till staten
kan behålla sin öppenhet och rikstäckande verksamhet.
Undersökningen visar också på att en opinionssvängning
ägt rum bland medlemmarna till förmån för friare
relationer. En opinionsundersökning som presenterades
hösten 1991 pekade på samma sak. Denna visade också att
bland samtliga partiers väljare är de som vill ha friare
relationer fler än de som vill behålla nuvarande läge.
Det torde inte råda någon tvekan om att det även finns
en stark parlamentarisk förankring för att nu fullfölja 1980-
talets reformer på det kyrkliga området och besluta om fria
relationer mellan stat och kyrka. Stat--kyrkafrågan är också
av den karaktären att det så långt möjligt är önskvärt att
finna en bred och samlande lösning. Samtal behöver därför
föras mellan de politiska partierna om hur de fria
relationerna skall utformas. Naturligtvis bör också
företrädare för Svenska kyrkan inbjudas att delta i sådana
samtal. Den grundläggande frågan om Svenska kyrkan skall
ha en offentligrättslig ställning, som gör att den kan
karaktäriseras som statskyrka, är både en fråga för
riksdagen/politiken och en fråga för Svenska kyrkan.
Riksdagen företräder ju hela svenska folket. Kyrkomötet
och övriga kyrkliga organ har ett mer begränsat mandat,
vilket ur demokratisk synvinkel försvagats genom det låga
deltagandet i de kyrkliga valen. Stat-kyrkafrågans fortsatta
utveckling är en uppgift både för kyrkans och
regering/riksdag.
Det fortsatta arbetet bör ta sikte på att garantera
svenska kyrkans möjligheter att markera sin identitet som
trossamfund. Detta bör ske samtidigt som goda
förutsättningar för en trygg ekonomi och en demokratisk
beslutsstruktur bibehålls. Följande inslag bör ingå i en
sådan lösning:En begränsad ramlagstiftning som reglerar
några få grundläggande principer för Svenska kyrkan.En
tryggad ekonomi behöver tillskapas för Svenska kyrkan.
Förutsättningar för att den som är medlem i Svenska kyrkan
vid tidpunkten för de förändrade relationerna också utan
särskilda åtgärder kvarstår som medlem, vilket har
framhållits som en för kyrkan viktig identitetsfråga.
Tydliga ålägganden för stat och/eller kommun beträffande
det kulturhistoriska ansvaret för kulturskyddade kyrkliga
byggnader.
I en stat-kyrka-motion (1990/91:K624) av Bo Holmberg
m.fl. (s), förordades att en parlamentarisk beredning skulle
tillsättas med uppgift att bearbeta Petris utredning.
I regeringens proposition 1991/92:100 bilaga 14 aviseras
att en parlamentarisk beredning skall tillsättas för att
fullfölja ''arbetet med angelägna frågor som rör regleringen
av Svenska kyrkans förhållanden.'' Denna beredning bör
även ges i uppdrag att behandla ERK-utredningens arbete.
Utredningen och de diskussioner som kan förväntas
såväl inom kyrkan som i samhället i övrigt, bör ge ett gott
underlag för att kunna utforma politiskt väl förankrade
förslag. Beredningens slutresultat bör bli föremål för en
bred remissbehandling och därefter ställningstagande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om relationerna mellan staten och
svenska kyrkan.
Stockholm den 23 januari 1992
Bo Holmberg (s)
Nils T Svensson (s)
Åke Selberg (s)
Leo Persson (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Georg Andersson (s)
Johnny Ahlqvist (s)
Ingrid Andersson (s)