Slutbetänkandet från den s.k. ERK-utredningen om Svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden förväntas bli offentliggjort i början av februari 1992. Utöver att belysa nuvarande ekonomiska och rättsliga förhållanden skall utredningen enligt sina direktiv också presentera några olika modeller för de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.
Utredningsmannen, hovrättspresident Carl-Axel Petri, har vid några olika tillfällen under år 1991 lättat på förlåten och redovisat vissa tankar och förslag till mer eller mindre långtgående förändringar av förhållandet mellan staten och kyrkan. I slutet av förra året presenterade ERK- utredningen ett intressant delbetänkande om Svenska kyrkans medlemmar och kyrka--statfrågan (SOU 1991:102). Detta betänkande innehåller en sociologisk undersökning som genomförts av en fristående forskargrupp. Ett viktigt resultat är att den alldeles övervägande delen av Svenska kyrkans medlemmar avser att behålla sitt medlemskap även om det blir friare relationer mellan staten och kyrkan. Därmed finns en god grund för att Svenska kyrkan även i en ny relation till staten kan behålla sin öppenhet och rikstäckande verksamhet. Undersökningen visar också på att en opinionssvängning ägt rum bland medlemmarna till förmån för friare relationer. En opinionsundersökning som presenterades hösten 1991 pekade på samma sak. Denna visade också att bland samtliga partiers väljare är de som vill ha friare relationer fler än de som vill behålla nuvarande läge.
Det torde inte råda någon tvekan om att det även finns en stark parlamentarisk förankring för att nu fullfölja 1980- talets reformer på det kyrkliga området och besluta om fria relationer mellan stat och kyrka. Stat--kyrkafrågan är också av den karaktären att det så långt möjligt är önskvärt att finna en bred och samlande lösning. Samtal behöver därför föras mellan de politiska partierna om hur de fria relationerna skall utformas. Naturligtvis bör också företrädare för Svenska kyrkan inbjudas att delta i sådana samtal. Den grundläggande frågan om Svenska kyrkan skall ha en offentligrättslig ställning, som gör att den kan karaktäriseras som statskyrka, är både en fråga för riksdagen/politiken och en fråga för Svenska kyrkan. Riksdagen företräder ju hela svenska folket. Kyrkomötet och övriga kyrkliga organ har ett mer begränsat mandat, vilket ur demokratisk synvinkel försvagats genom det låga deltagandet i de kyrkliga valen. Stat-kyrkafrågans fortsatta utveckling är en uppgift både för kyrkans och regering/riksdag.
Det fortsatta arbetet bör ta sikte på att garantera svenska kyrkans möjligheter att markera sin identitet som trossamfund. Detta bör ske samtidigt som goda förutsättningar för en trygg ekonomi och en demokratisk beslutsstruktur bibehålls. Följande inslag bör ingå i en sådan lösning:En begränsad ramlagstiftning som reglerar några få grundläggande principer för Svenska kyrkan.En tryggad ekonomi behöver tillskapas för Svenska kyrkan. Förutsättningar för att den som är medlem i Svenska kyrkan vid tidpunkten för de förändrade relationerna också utan särskilda åtgärder kvarstår som medlem, vilket har framhållits som en för kyrkan viktig identitetsfråga. Tydliga ålägganden för stat och/eller kommun beträffande det kulturhistoriska ansvaret för kulturskyddade kyrkliga byggnader.
I en stat-kyrka-motion (1990/91:K624) av Bo Holmberg m.fl. (s), förordades att en parlamentarisk beredning skulle tillsättas med uppgift att bearbeta Petris utredning.
I regeringens proposition 1991/92:100 bilaga 14 aviseras att en parlamentarisk beredning skall tillsättas för att fullfölja ''arbetet med angelägna frågor som rör regleringen av Svenska kyrkans förhållanden.'' Denna beredning bör även ges i uppdrag att behandla ERK-utredningens arbete.
Utredningen och de diskussioner som kan förväntas såväl inom kyrkan som i samhället i övrigt, bör ge ett gott underlag för att kunna utforma politiskt väl förankrade förslag. Beredningens slutresultat bör bli föremål för en bred remissbehandling och därefter ställningstagande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om relationerna mellan staten och svenska kyrkan.
Stockholm den 23 januari 1992 Bo Holmberg (s) Nils T Svensson (s) Åke Selberg (s) Leo Persson (s) Yvonne Sandberg-Fries (s) Georg Andersson (s) Johnny Ahlqvist (s) Ingrid Andersson (s)