Nya kyrkolagen och icke-territoriella församlingar
Den föreslagna nya kyrkolagen är väl genomarbetad och kommer med all sannolikhet att innebära positiva förändringar för församlingarnas arbete. Dock finns det sådana mindre församlingar som behöver bli undantagna från vissa av förändringarna. Den Finska församlingen i Stockholm kommer att beröras negativt, på grund av sin egenart av icke-territoriell församling, när det gäller kyrkofonden, kyrkoherdeval och övergångsbestämmelse för val av kyrkorådsmedlemmar.
Kyrkofonden
Förstärkning av kyrkogrunden och restaurering av kyrkan medförde för ett par år sedan stora kostnader för Finska församlingen. Samtidigt utfördes restaurering av den kulturhistoriskt värdefulla Schwan-orgeln. För sådana ändamål disponibla medel är nu uttömda. Avloppssystemets reparation i församlingens sommarhem har nyligen påbörjats och upprustning av byggnaderna är förestående. I barn- och ungdomsverksamheten liksom i familjearbetet är detta sommarhem Norrnäs på Värmdön ovärderligt.
För dessa kostnader, som föranleds av de egna kulturhistoriskt värdefulla fastigheterna och inventarierna samt de för verksamheten nödvändiga reparationerna av sommarhemmet, har församlingen aldrig varken erhållit eller anhållit om bidrag.
Invandrarföreningars medlemsantal skiftar kraftigt periodvis. När det gäller Finska församlingen föll dessutom 9 000 medlemmar bort ur församlingens register i samband med folkbokföringsförändringen 1.7.1991, eftersom de inte tillhörde svenska kyrkan. Endast en liten del av dessa har tills vidare sökt sig tillbaka. Av dessa medlemmar är många studerande eller mindre bemedlade. Därför kräver diakoniarbetet och den sociala verksamheten stora utgifter. Medlemmar som bott länge i Sverige, likaså förmögna medlemmar, antar ofta svenskt medborgarskap och registreras i lokala svenska församlingar, enligt uppgift till och med mot sin vilja. Finska församlingens budget skulle inte tåla den kostnad om två miljoner, som skulle bli följden av församlingens anslutning till kyrkofonden, utan följden skulle bli att man tvingas att reducera verksamheten och minska antalet anställda, som redan nu är minimalt.
En enhällig kyrkostämma beslutade 1990-01-21 att i sitt remissvar avstyrka förslaget om anslutningen av Finska församlingen till kyrkofonden.
Kyrkoherdevalet
För att på bästa sätt kunna trygga församlingens specialbehov och särställning behöver kyrkoherdevalet bibehållas inom församlingens beslutsrätt. Under alla förhållanden önskar församlingen ha möjlighet att kalla sina präster från Finland. Den önskar icke att Domkapitlet -- med användande av sin förflyttningsrätt -- i något fall tillsätter kyrkoherdetjänsten med sin egen kandidat. Församlingen anser också att dess kyrkoråd har bättre förutsättningar än Domkapitlet att bedöma i Finland utbildade sökandes kompetens och meriter rättvist. Liknande önskemål har även andra icke-territoriella församlingar framlagt.
Kyrkostämmans majoritet beslutade 1991-07-21 att anhålla att den nya prästvalslagen vad beträffar tredjegångstillsättningen icke tillämpas inom Finska församlingen utan att dess kyrkoråd får göra kyrkoherdevalet alla tre gångerna.
Övergångsbestämmelse angående val av kyrkorådsmedlemmar
Enligt övergångsbestämmelserna i lagförslaget bör Finska församlingen i Stockholm i november 1992 ha nyval av hela kyrkorådet.
Finska församlingen i Stockholm har just hösten 1990 och 1991 valt kyrkorådsmedlemmar. De nuvarande kyrkorådsmedlemmarnas mandatperiod utgår dels 1993, dels 1994. Man anser detta extraval hösten 1992 helt onödigt och till och med till förfång. De nyligen valda nya medlemmarna har nyligen kommit in i sina uppgifter och deras inskolning pågår. Föranstaltande av val är tids- och kraftkrävande; krafterna behövs till viktigare uppgifter. Däremot kunde man i slutet av 1993 välja kyrkorådsmedlemmar som är i tur att avgå -- för ett år -- och hösten 1994 hela kyrkorådet, varvid man skulle komma till samma valsystem som i territoriella församlingar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att församlingen erhåller befrielse eller om detta icke är möjligt uppskov åtminstone till den 31 december 2002 från anslutning till kyrkofonden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kyrkoherdevalet alltid skall bibehållas inom församlingens beslutsrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finska församlingen i Stockholm erhåller befrielse från valet av kyrkorådsmedlemmar som skall förrättas i slutet av år 1992.
Stockholm den 9 mars 1992 Liisa Rulander (kds)