Den föreslagna lagen skall ersätta en mer än 300 år gammal kyrkolag. Detta föreslås ske något eller några år före beslutet om den fullständiga skilsmässan mellan kyrka och stat. Vänsterpartiet kan godta detta enbart under förutsättning att riksdagen samtidigt skulle ta ett principbeslut om en definitiv skilsmässa.
Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan står i strid med grundlagen. Det har konstitutionsutskottet slagit fast nio år i rad. Enligt förslaget skall kyrkomötet fortsätta att ha vetorätt i denna fråga. Detta är helt oacceptabelt ur konstitutionell synpunkt när det ger en religiös sammanslutning möjlighet att stoppa förslag från en i allmänna val vald riksdag.
I propositionen hävdas att ''ett samlat lagverk om Svenska kyrkan är ägnat att framhäva kyrkans identitet som ett i väsentliga avseenden självständigt trossamfund, men vars organisation och verksamhet är reglerad av staten''. Detta tolkar vi så att regeringen vill lagfästa fast kyrkan i ett fortsatt statligt kyrkoverk. Detta är inte bara odemokratiskt, det är också förnedrande för aktiva och övertygade kristna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avslå regeringens proposition 1991/92:85 om ny kyrkolag.
Stockholm den 4 mars 1992 Lars Werner (v) Bertil Måbrink (v) Elisabeth Persson (v) Rolf L Nilson (v) Björn Samuelson (v) Annika Åhnberg (v) Johan Lönnroth (v) Eva Zetterberg (v)