med anledning av förs. 1991/92:15 Talmanskonferensens förslag om inrättande av ett särskilt utskott för behandling av den väntade pro- positionen om godkännande av EES-avtalet m.m.
Särskilt utskott för Sveriges relationer med EG
I en reservation till talmanskonferensens förslag anför
ledamöterna från socialdemokraterna och vänsterpartiet att
det föreslagna särskilda utskottet bör få ett vidare
beredningsansvar. Vi delar denna bedömning.
Det särskilda utskottet bör t.ex. få bereda ärenden
angående övergripande och centrala frågor om Sveriges
Europasamarbete. Det kan gälla motioner om inriktningen
av förhandlingarna om EG-anslutning samt informations-
och utbildningsinsatser inför folkomröstningen om EG-
medlemskap.
Vi anser det inte ändamålsenligt att begränsa det
särskilda utskottet i tiden till innevarande år. Man kan
förvänta att en rad frågor blir aktuella i riksdagen också
under åren 1993 och 1994 när det gäller det praktiska
genomförandet av det omfattande EES-avtalet.
Därutöver är en avsikt med EES-avtalet att de ingående
regeringarna genom avtalet skall kunna aktualisera nya,
gemensamma regler. Det kan t.ex. gälla sådana frågor som
initiativ för att ytterligare skärpa olika miljöregler inom
hela EES-området. Samma skäl som gäller för inrättandet
av ett särskilt utskott under 1992 kommer att vara giltiga när
det gäller att åstadkomma en samlad beredning av denna
typ av frågor.
Den tidplan för medlemskapsförhandlingar som
förutsatts av regeringen innebär att ett svenskt avtal skulle
kunna vara färdigt under vintermånaderna 1993/94. Från
den tidpunkt då ett avtal föreligger -- och sålunda långt före
ett ev. medlemskap -- kommer Sverige att erbjudas delta i
olika EG-institutioner. Sveriges synpunkter i dessa fora --
där Sverige ej har rätt att deltaga i de formella besluten --
är viktiga att förankra i riksdagen. I många fall kommer de
frågor som blir aktuella i EG-institutionerna att kunna vara
desamma som också behandlas inom EES-avtalets ram,
vilket gör det särskilt naturligt att ha samma särskilda
utskott som behandlar såväl EES- som EG-frågorna.
Ett sådant utskott skulle, som det sägs i material i
riksdagsutredningen, kunna fungera som ett filter och ha
möjlighet att fånga upp de frågor där det gäller att hålla
samman beredningen och kontinuiteten eller på grund av
övergripande synpunkter. En annan fördel med den
modellen är möjligheten till flexibilitet i
beredningsförfarandet med ett brett inflytande där det
anses lämpligt.
Med hänsyn till frågornas inbördes nära kopplingar bör
också det särskilda utskottet få i uppgift att, vid sidan av
utrikesnämnden, företräda riksdagen vid samråd med
regeringen rörande dess ställningstagande i förhandlingar
med EG om svenskt medlemskap.
Med den inriktning som nu föreslås för det särskilda
utskottet bör det få en benämning som motsvarar dess
uppgifter, t.ex. utskottet för Sveriges relationer med EG.
Det bör ankomma på konstitutionsutskottet att vid
beredningen av ärendet lägga fram förslag om
författningsändringar som kan erfordras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att för återstoden av innevarande
valperiod inrätta ett särskilt utskott dels för beredning av
den väntade propositionen om godkännande av EES-
avtalet med tillhörande motioner och andra ärenden
angående centrala frågor om Sveriges Europasamarbete,
dels för samråd mellan regering och riksdag i frågor som rör
EES och EG.
Stockholm den 22 januari 1992
Thage G Peterson (s)
Catarina Rönnung (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Sören Lekberg (s)
Torgny Larsson (s)
Ulla Pettersson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Elvy Söderström (s)