Skattefuskande företag har mer än 30 procent lägre
kostnader och kan hålla ca 25 procent lägre priser. För
många mindre företag har skattefusket blivit det främsta
konkurrensmedlet.
De slutsatserna dras i en doktorsavhandling av Agneta
Enström. I avhandlingen som presenteras i SAF-tidningen
nr 38/91 klargörs att företagen lätt hamnar i en ond cirkel.
Marknadsmekanismerna sätts ur spel genom skattefusket
och en osund konkurrensen uppstår. Det leder i sin tur till
ytterligare ökat skatteundandragande.
Agneta Enström anser att skattefusket leder till att
välskötta företag slås ut av ohederliga och mindre
livskraftiga konkurrenter. Det har visat sig att skattefusket
leder till lägre vinster för företagen och höjd kostnadsnivå.
Orsaken är att seriösa företag försöker möta konkurrensen
med ökad reklam och marknadsföring som leder till
kostnadsökningar.
Riksåklagaren och rikspolisstyrelsen har den 7 januari
1992 till regeringen överlämnat en utredning angående vissa
frågor om ekonomisk brottslighet. Slutsatserna i den
utredningen är också att den ekonomiska brottsligheten är
en hämsko på den seriösa näringsverksamheten. Om den
ekonomiska brottsligheten får mer allmänt fäste riskerar på
sikt hela branscher att snedvridas konkurrensmässigt.
Utredningen understryker också -- tvärtemot vad många
inom borgerligheten tycks tro -- att många enskilda drabbas
direkt av den ekonomiska brottsligheten. Leverantörer,
långivare och andra som gör stora förluster genom brott
mot borgenärer kan tvingas inskränka sin verksamhet eller
t.o.m. gå i konkurs. Även när skadan drabbar staten
kommer skadan ytterst att drabba alla medborgare. Som
exempel nämner utredningen de 5 000 skalbolag som
förekommer hos kronofogdemyndigheterna. Flertalet ingår
i härvor av ekonomisk brottslighet och är sammanlagt
restförda för drygt sex miljarder kronor i skatter och
avgifter.
Självfallet är det av oerhört stor betydelse att
allmänhetens uppfattning om rättvisan i
skattelagstiftningen försvagas ju mer utbrett fusket blir. På
lite sikt luckras moralen upp, en process som dessvärre
redan hunnit en bra bit på väg.
Åtgärder på kort sikt
I vänsterpartiets motion om ekonomisk brottslighet som
väcktes för ett år sedan framhölls att läget för
ekobrottsbekämpningen var katastrofalt. Enligt
överåklagare Solveig Riberdahl i Stockholm fanns ett antal
medelstora ekobrottsutredningar som inte kunde fullföljas
på grund av otillräckliga resurser. Riksdagen avslog
motionsyrkandena om förstärkning av
utredningsresurserna vid rikskriminalens ekorotel och hos
åklagarmyndigheterna för att möjliggöra särskilda
satsningar på ekobrott.
Situationen har inte på något sätt förbättrats under det
gångna året.
Vänsterpartiet anser att rikspolisstyrelsen bör tillföras
ytterligare medel för inrättande av en finanspolis vid
rikskriminalen bestående av åtta polismanstjänster och sex
ekonomer samt fyra polismanstjänster och två tjänster som
ekonomer vid rikskriminalens eko-rotel, tio
polismanstjänster och fem tjänster för ekonomer vid eko-
roteln i Stockholm, åtta polismanstjänster och fyra tjänster
för ekonomer i Göteborg och sex polismanstjänster och tre
tjänster för ekonomer vid eko-roteln i Malmö med
sammanlagt 23 200 000 kr.
Styrning av resursanvändningen
Systemet med fri resursanvändning som infördes för
polisen 1985 har lett till att framför allt de lokala
polismyndigheterna prioriterat annan verksamhet framför
bekämpningen av ekonomisk brottslighet.
Rikspolisstyrelsen saknar möjlighet att ingripa mot
myndigheter som inte följer de av statsmakterna angivna
prioriteringarna. Rikspolisstyrelsen bör av statsmakterna
ges erforderliga styrmedel för att kunna styra
resursanvändningen inom ekobrottsområdet.
Översyn av lagstiftningen
Vänsterpartiet föreslog i en motion för ett år sedan att
en utredning skulle tillsättas med uppgift att se över vilka
behov av förändringar av gällande lagstiftning som
erfordrades för att stävja den ekonomiska brottsligheten.
Kravet är idag ännu aktuellare. I den tidigare refererade
utredningen som gjorts av riksåklagaren och
rikspolisstyrelsen görs en genomgång av en lång rad
förändringar av gällande rätt som borde övervägas för att
försvåra ekonomisk brottslighet.
I det följande anges några exempel på lagändringar som
borde övervägas för att förebygga eller bekämpa
ekonomisk brottslighet.
Rent allmänt bör lagstiftaren vid utformningen av ny
näringsrättslig lagstiftning beakta intresset att minska och
inte öka möjligheterna till ekonomisk brottslighet.
För att samhällets resurser skall kunna koncenteras på
verkligt straffvärda beteenden bör vissa
avkriminaliseringar, t.ex. av ringa bokföringsbrott,
övervägas.
Vissa regler om aktiebolag måste ändras. Inom
restaurangbranschen ökar kvalificerad brottslighet med s.k.
beskyddarverksamhet. S.k. skalbolagsaffärer har växt
snabbt på senare år. Nya missbruk av reglerna uppkommer
fortlöpande. En höjning av gränsen för lägsta tillåtna
aktiekapital borde övervägas liksom en skärpning av
likvidationsreglerna när ett aktiebolag saknar behörig
styrelse eller försummat att i tid sända
redovisningshandlingarna till registreringsmyndigheten.
Det bör införas regler om att beslut om näringsförbud
skall registreras i aktiebolagsregistret. Härigenom kommer
ett näringsförbud att framgå av aktiebolagsregistret innan
engagemanget i bolaget är avvecklat.
En mycket grundläggande fråga på aktiebolagsrättens
område är s.k. ansvarsgenombrott. Det är ett stort problem
att yrkeskriminella eko-brottslingar kan utnyttja
aktiebolagsformen för att undvika personligt
betalningsansvar på grund av sin brottsliga verksamhet.
Med nuvarande regelsystem i aktiebolagslagen är det
fullt möjligt att en person registreras som företrädare för ett
aktiebolag utan att få någon underrättelse om det. Sådana
personer kan därigenom oriktigt utsättas för
brottsmisstanke och utsättas för svåra lidanden helt i
onödan. Det kan inte accepteras att reglerna har en
utformning som kan ge sådana konsekvenser.
Aktiebolags namn missbrukas ofta. Namnbyten används
för att försvåra insyn. En straffsanktionerad regel om att
bolagets organisationsnummer alltid skall användas vid
identifiering av bolaget skulle försvåra missbruk.
Riksskatteverket har i sin delrapport ''Översyn av
utsökningsbalken'' föreslagit att ett centralt rikstäckande
konkursregister införs. Möjligheten att upptäcka brott i
samband med konkurser skulle öka om
kronofogdemyndigheten hade uppgifter om tidigare
konkurser som vederbörande figurerat i. Det förekommer
t.ex. att en utomstående person används som ''målvakt'' i en
lång rad bolag. Också skalbolagens ökade användning har
ökat angelägenheten av ett konkursregister.
Skattebrottslagen trädde i kraft för tjugo år sedan. Ingen
samlad översyn av lagen har ägt rum. De ändringar som
gjorts har närmast gällt detaljer. Under denna tidsperiod
har skattereglerna förändrats i betydande grad. Samtidigt
har skattebrottsligheten ändrat karaktär. Det är nödvändigt
att det görs en samlad översyn av skattebrottslagen för att
anpassa den till förändringarna i samhället.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret
1992/93 anvisar 23 200 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 581 830 000 kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rikspolisstyrelsen bör ges
erforderliga styrmedel för att kunna styra
resursanvändningen inom ekobrottsområdet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppdrag att göra en samlad översyn av relevant
civil-, närings-, exekutions- och strafflagstiftning för att
minska möjligheterna till och motverka ekonomisk
brottslighet.
Stockholm den 27 januari 1992
Lars Werner (v)
Bertil Måbrink (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Annika Åhnberg (v)
Rolf L Nilson (v)