Motion till riksdagen
1991/92:Ju821
av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds)

Kvinnovåld


Våld mot kvinnor
-- Var tjugonde minut blir en kvinna slagen.
-- Var femtionde minut blir en kvinna våldtagen.
-- Varje vecka misshandlas en kvinna till döds.
Med denna aktuella statistik kan vi konstatera att
kvinnor är offer. Offer för mäns missriktade besvikelser,
raseriutbrott och maktbegär. Kvinnor är också offer för att
man ifrån samhällets sida inte klarar av kampen emot
kvinnovåldet på ett godkänt sätt. Det vanligaste våldet är
det osynliga och det gömda våldet, det som sker innanför
hemmets väggar. Oftast utsätts kvinnor för övergrepp när
mannen är påverkad av sprit eller droger.
Kvinnor måste ha rätt att leva sitt liv utan fruktan för
våld och övergrepp. Att förhindra våld mot kvinnor är en
viktig jämställdhetsfråga, vilket betonas i årets
budgetproposition. Att skydda, stödja och hjälpa de
kvinnor som utsatts för misshandel och sexuella övergrepp
måste vara en strävan för alla inblandade i beslutande
positioner.
Livvakter
Flera olika steg tas nu av regeringen helt i rätt riktning
för att förbättra kvinnors situation. Ett förslag är att en
försöksverksamhet med livvakt åt kvinnor som är särskilt
hotade påbörjas. Vi anser att detta är nödvändigt när det
inte finns några andra åtgärder att ta till. Men vi tycker
naturligtvis att det måste vara gärningsmännen som i första
hand blir utsatta för specialbevakning. Målsättningen måste
vara att det är de som utför brott som får sin frihet inskränkt
i stället för de utsatta kvinnorna.
Kvinnojourer
Ett annat välkomnande förslag av regeringen är att
kvinnojourerna får ett ökat organisationsstöd med drygt 2
miljoner genom deras riksorganisation för kvinnojourer.
Ytterligare 3 miljoner ges för stödinsatser och
utvecklingsarbete i kvinnojourernas lokala arbete. Det är
en värdefull verksamhet som bedrivs av kvinnojourerna
runt om i landet. Resultat nås på ett mycket effektivt sätt,
varför det till stora delar frivilliga arbetet måste stödjas.
Stora insatser görs ifrån samhällets sida för att förhindra
och förebygga brott av olika slag. Miljardbelopp satsas på
att rehabilitera gärningsmännen medan mycket små belopp
går till brottsoffren. Kvinnojourerna får några få miljoner.
Vi anser att det måste göras en översyn av hur fördelningen
av olika resurser sker. Vi anser inte att proportionerna idag
är rättvisa. Detta vill vi ge regeringen tillkänna.
Sexuella våldet
Vi vet att kvinnomisshandel är en del av det
sexualiserade våldet. Misshandel slutar ofta med våldtäkt,
något som är så vanligt förekommande att kvinnan själv inte
ens definierar detta som brott. I Justitiedepartementets
kartläggning av våldtäktsbrotten säger man att
våldtäktsbrotten ökat med 73 % från 1975 till 1988.
Anmälda våldtäkter inomhus mot vuxen fortsätter att öka.
En mycket liten del, mindre än 5 %, av de utsatta kvinnorna
har gjort polisanmälan. Dessa problem har gigantiska
proportioner, inte minst om man även innefattar de
upprepade incestfallen.
Våldtäktsklinik
Behovet av en våldtäktsklinik är mycket stort och skulle
ses som ett viktigt komplement till hälso- och sjukvården.
I många andra länder finns liknande mottagningar. ROKS
skulle kunna få ansvaret att bygga upp, utveckla och
utvärdera en modell. 21,5 miljoner kronor under en
femårsperiod skulle behövas för att driva en sådan
mottagning, varefter en utvärdering måste göras. Medel
skulle kunna tas genom att föra förhandlingar med
kommuner och landsting beträffande fördelning av
Dagmarmedel.
Våldspornografi
Våldspornografi handlar djupast sett om mäns makt och
kvinnors maktlöshet. Pornografin är en fråga om pengar.
Var fjärde videokassett som hyrs ut är en porrfilm. I USA
är porrindustrins vinster större än den samlade skiv- och
filmindustrins. Porrindustrins omsättning ligger på andra
plats inom världshandeln efter vapenindustrin.
Pornografin legitimerar våld mot kvinnor eftersom den
vill ge en bild av att kvinnor njuter. Det är förödande om
män tror att kvinnor vill bli t.ex. bundna och slagna. Vi vill
inte tolerera den nedvärderande och snedvridna kvinnosyn
som våldspornografin leder till. Det finns ett mycket tydligt
samband mellan det ökade och förråande våldet riktat mot
kvinnor och pornografins ökade spridning.
Vi anser att det finns ett klart samband mellan
pornografi--prostitution och våldsbrott. Därför behöver
detta samband kartläggas vilket vi vill ge regeringen till
känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gärningsmännen vid
våldsbrott mot kvinnor bör specialbevakas,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
medelsfördelningen för olika brottsförebyggande åtgärder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en våldtäktsklinik,
4. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av
sambandet mellan våldspornografi och våldsbrott.

Stockholm den 24 januari 1992

Karin Starrin (c)

Gullan Lindblad (m)

Barbro Westerholm (fp)

Margareta Wiklund (kds)